Branschen om vindkraftens kris i norr: ”Behöver akuta åtgärder”

Vindkraften i norra Sverige är hårt pressad. Det menar branschorganisationen Green Power Sweden som sätter sitt hopp till att de utlovade gröna industriprojekten ska komma igång.
"Elproducenterna och investerarna hoppas och utgår ju fortfarande från att efterfrågan kommer igång”, säger analytikern Anton Johansson till Afv.
Anton Johansson Svensk Vindenergi
Anton Johansson är analytiker på Green Power Sweden (tidigare Svensk Vindenergi). Foto: Pressbild

Affärsvärlden rapporterade nyligen om att vindkraften i norra Sverige befinner sig i en djup kris. Bolagen förlorar stora pengar på grund av extremlåga elpriser och extremhöga balanseringskostnader. Aktörerna försöker sälja de förlustbringande parkerna, men det finns inga köpare.

Elin Akinci, VD på energikonsultbolaget ELS Analysis, konstaterade i artikeln att 2025 blir ett avgörande år.

”Vi kan nog förvänta oss konkurser, eller tillgångar som helt tappat sitt värde framöver.”

Men hur ser branschorganisationen Green Power Sweden (tidigare Svensk Vindenergi) på situationen? Afv ställde några frågor till analytikern Anton Johansson.

Du har läst artikeln. Vad är din förklaring till att det ser ut så här?

”Jag skulle säga att bilden i artikeln i princip är den samma som jag själv har pratat om i ett halvår. Skillnaden är att artikeln går ett steg längre och pratar om konkurser”, säger han och fortsätter:

“Jag har flera gånger varnat för att investeringsaktiviteten kommer plana ut och att det inte finns något affärscase just nu. Rapporten som togs fram av ELS till oss visar att det privata kapitalet drar sig tillbaka. Kombinationen av hög politisk risk och låga elpriser gör investeringar mer osäkra och därigenom mindre attraktiva.”

Det verkar som att stora aktörer som pensionsfonder och riskkapitalbolag har varit oförsiktiga. De visste rimligtvis om att Sverige är indelat i elområden, att det finns flaskhalsar i elnätet söderut och att elproduktionen därmed skulle kunna bli inlåst i norra Sverige. Har de stora investerarna gjort en dålig riskbedömning?

”Det tror jag inte. De stora elprisskillnaderna och den kannibalisering vi sett skulle jämnas ut i och med att de stora industrisatsningarna i norra Sverige tog fart. Men nu har de projekten blivit försenade och därmed har efterfrågan uteblivit. Elproducenterna och investerarna hoppas och utgår fortfarande från att efterfrågan kommer igång, om än i ett senare tidsskede.”

”Sen kan jag inte kommentera deras strategier kring avkastningskrav och vad de har gjort för bedömningar kring enskilda projekt. Men det är väldigt stora institutionella investerare som har gjort en bedömning om dessa projekt”, fortsätter Anton Johansson.

Elin Akinci menar att 2025 kan bli avgörande för vindkraften i norra Sverige och att vi kan vänta oss konkurser och kraftigt sänkta värderingar. Hur ser du på det?

”Det är en extremt hårt pressad bransch, sett till det låga elpriset och att efterfrågan inte tar fart. Lägger man sen till obalanskostnader på upp till 10 000 euro per megawatt (MW) som gör att man ofta inte längre når break-even kan man förstå att läget är extremt tufft.”

“Beloppen för obalanskostnader har ökat upp till tio gånger jämfört med tidigare. För att förstå storleken på beloppen så kan det handla om flera miljoner för tidsperioder mellan 15–75 minuter. Så stora kostnader skapar en enorm risk för hela elsystemet.”

Obalanskostnader

Obalanskostnader innebär de kostnader som uppstår när produktionen inte matchar efterfrågan. Elsystemet måste alltid vara i balans. EU och Svenska kraftnät införde en ny modell våras som resulterat i stundtals mycket höga obalanskostnader.

Många vindkraftsaktörer i norra Sverige försöker nu sälja sina parker till kraftigt rabatterade priser, men det finns inga köpare. 

”Jag har dessvärre inte full insyn i försäljningsläget, så jag kan inte kommentera hur många eller till vilka priser dessa parker säljs till. Men precis som ELS Analysis har kartlagt har branschen genomgått en betydande förändring de senaste åren där investeringsläget inte är lika attraktivt just nu.”

Det har inte skett någon beställning av nya vindturbiner under de två första kvartalen 2025. Vad krävs för att investeringarna ska komma igång igen?

”Framför allt krävs större efterfrågan. Vi exporterar cirka 33 terawattimmar av cirka 169 producerade. Det betyder alltså att Sverige har ett betydande elöverskott. När industrisatsningarna väl startar kommer också jämviktspriserna att stiga, vilket gör investeringskalkylerna mer attraktiva.”

“Men det behövs också en långsiktig plan för vindkraft, solkraft och batterier så att dessa kraftslag inte hamnar i skymundan av den ensidiga politiken. Vi behöver också akuta åtgärder för de höga obalanskostnaderna. Vi har en pågående dialog med Svenska Kraftnät om detta”, avslutar Anton Johansson.

Läs ocksåAvgrundsdjup kris för vindkraften i norr: ”Ingen tjänar pengar”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du fler intervjuer