Avgrundsdjup kris för vindkraften i norr: ”Ingen tjänar pengar”

Fram till nyligen lyftes Sverige fram som Europas kanske mest attraktiva land för att investera i vindkraft. Kombinationen av politisk stabilitet, goda vindresurser och en utlovad expansion av industrier i norr gjorde Sverige till en favorit för stora gröna investeringar.

Dramatisk förändring

Vindprojektörer som OX2 och Ørsted pekade ut Sverige som en nyckelmarknad, och Energimyndigheten lyfte fram landbaserad vindkraft som det mest kostnadseffektiva kraftslaget.

“Vindkraft är en attraktiv investering som inte längre kräver subventioner”, konstaterade till exempel OX2:s dåvarande ledning 2021.

Men på bara några år har bilden förändrats dramatiskt. Framför allt för aktörerna i norra Sverige där man ser:

• Kraftig ökning av extremlåga och negativa elpriser.
• Haltande efterfrågan.
• Utebliven elnätsutbyggnad, vilket hindrar tillträde till de attraktiva marknaderna i södra Sverige.
• Ny oförutsägbar metod för att balansera elnätet som innebär skyhöga balanseringskostnader.
• Ökad politisk risk.

Projekt till salu – men ingen vill köpa

Detta har skapat en situation där investerare nu inte bara väljer bort Sverige. Befintliga projektägare försöker nu sälja förlustbringande vindkraftsparkerna till rekordlåga priser, konstaterar Elin Akinci, VD på energikonsultbolaget ELS Analysis.

”I norra Sverige, i elområde 1 och 2, är det ingen som överhuvudtaget tjänar pengar idag”, säger hon till Afv.

“Många internationella investerare ser det som ett negativt utflöde av kapital. De vill sälja, men det finns i princip inget värde på dagens marknad. Det är varken lönsamt att tänka nyinvesteringar eller bedriva nuvarande tillgångar i Sverige”, tillägger hon.

I en rapport, som beställts av Green Power Sweden (fram till nyligen Svensk Vindenergi) har ELS intervjuat stora utländska investerare som pensionsfonder och internationella kapitalförvaltare. Frågorna rör investeringsklimatet för vindkraft i Sverige och en majoritet av de tillfrågade konstaterar att marknaden i Sverige är extremt pressad.

Total värdeutradering

En förvaltare på pensionsfond beskriver situationen i norra Sverige som “absurd” och säger att vissa vindkraftsparker nu är till salu för under 10 euro per installerad megawatt.

“På grund av de extremt nedpressade priserna tar även projektvärderingarna stryk, och företag som är under press försöker sälja till värderingar i ensiffriga eurobelopp per megawatt (MW).”

En intervjuad kapitalförvaltare bekräftar bilden:

”Många vindkraftsprojekt finns till salu, men intresset bland köpare är mycket lågt.”

För bara några år sedan värderades vindkraftsparker i norra Sverige till cirka 1,5 miljoner euro per installerad MW.

Exempelvis uppgick kostnaden för krisande parken Markbygden Ett utanför Piteå till cirka 1,23 miljoner euro per MW när GE och Green Investment Group gick in i projektet 2017–2018.

I Blaikenparken i Västerbotten låg investeringsnivån på cirka 1,5 miljoner euro per MW.

”Fler konkurser”

Den intervjuade kapitalförvaltaren menar att den pressade situationen innebär att det nu i praktiken bara finns två vägar kvar.

”Resultatet är att projekt börjar läggas i malpåse eller helt överges. De svenska obalanspriserna är som i inget annat land.”

Elin Akinci säger att vi ska räkna med konkurser.

”Jag tror att det här året blir avgörande för uthålligheten bland vindkraftsproducenterna i de norra delarna av landet. Vi kan nog förvänta oss konkurser, eller tillgångar som helt tappat sitt värde framöver.”

I södra Sverige kan det finnas bättre möjligheter för vindkraft, men där planeras det för ny kärnkraft.

”Det ensidiga fokuset på kärnkraft skapar inte den politiska stabilitet som krävs för andra investeringar på produktionssidan”, säger Elin Akinci.

Mer minuspriser

Affärsmöjligheterna ser heller inte ut att förbättras.

När branschorganisationen Energiföretagen nyligen presenterade statistik för de senaste sex månaderna konstaterade man att antalet timmar med extremlåga priser eller minuspriser har fördubblats i norra Sverige, samtidigt som priserna stigit i de södra delarna.

Ytterligare en bidragande orsak till det tuffa läget är de snabbt stigande kostnaderna på balansmarknaden.

”Producenterna vet inte i realtid om de ligger i obalans eller inte och kan därför inte agera. Det leder till helt bisarra obalanskostnader. Systemet är extremt oförutsägbart och svårt att förstå”, säger Elin Akinci.

Hon menar att det med så låga elpriser finns bra förutsättningar för stora investeringar i grön industri i norra Sverige.

”Men det kräver att även efterfrågesidan stöttas upp med långsiktig förutsägbarhet och stabilitet som visar att omställningen och elektrifieringen kommer att gå i den takt som är i linje med Sveriges energi- och klimatmål.”

Siddharth Iyer, analytiker på ELS Analysis, sägre att det är tydligt att lägre intäkter och högre risker har pressat ner värderingarna.

”Exceptionellt låga värderingar kan accepteras av vissa investerare som en del av en bredare portföljoptimeringsstrategi, eller om försäljningen sker under betydande tidspress. Vissa projekt har värderats till under en miljon euro per MW, en tydlig nedgång från tidigare runt 1,5 miljoner”, säger Siddharth Iyer.

“Politiken svajar”

Carl Rosenberg, även han analytiker på ELS Analysis, konstaterar att marknaden är cyklisk med både bättre och sämre perioder, vilket aktörerna räknar med.

Samtidigt betonar han att marknaden inte längre kan hantera den nuvarande situationen på egen hand. Politiken måste ta ett större ansvar, ge stöd och visa att det finns en vilja att genomföra den beslutade politiken för att skapa stabilitet och tillit på marknaden.

”Det är en aspekt till varför jag tror att försäljningar inte sker. Aktörerna ser att det finns vissa brister i marknaden, och att politiken svajar och inte ger det stöd som behövs.”

Resultatet är en kombination av marknadspessimism och politisk risk som får potentiella köpare att tveka. Dessutom finns det planer på förändringar inom EU, till exempel den så kallade ”bidding zone review” där man ser över elområdesindelningen.

”Varför skulle man vilja sälja sina tillgångar om det är en potentiell förändring på gång? Eller varför köpa innan den förändringen är på plats”, frågar sig Carl Rosenberg.

Läs också: Markbygden Ett – konkursmässigt trots ägartillskott på två miljarder