”Vi tar mark av bankerna”

Liksom merparten av kollegorna inom investment banking kan ABG Sundal Colliers (ABGSC) VD Jonas Ström se tillbaka på ett rekordår som inte liknar något annat. Förutom en period under våren när det såg rätt dystert ut har det varit full fart hela året som resulterade i både rekord­omsättning och resultat.

ABGSC corporate finance står på tre ben; Företagsaffärer (M&A), aktiemarknadstransaktioner som emissioner och börsnoteringar och så kreditmarknadstransaktioner, främst företagsobligationer. Dessutom har man mäkleri och en av Nordens största analysavdelningar.

”Om vi ser det som en trecylindrig motor så gick den tredje (aktiemarknadstransaktioner) så att kolven höll på att ge med sig medan de andra två hade väsentligt lägre aktivitet. Allt som hade med eget kapital att göra som riktade emissioner och IPO:s gick för fullt och det gynnade förstås oss”, säger Jonas Ström.

Både pandemin och den höga aktiviteten har fortsatt in på 2021 och frågan är givetvis i vilken utsträckning den gynnsamma marknaden kan bestå.
”Det är klart att marknaden är cyklisk och korrelerar med en stark börs. Men vi har också starka belägg för att oberoende aktörer som vi och till exempel Carnegie tar marknadsandelar samtidigt som bankerna tappar mark. Vi ser goda möjligheter att fortsätta utvecklas väl även om börsen går sämre.”

Inom M&A var aktiviteten väldigt låg 2020 och det var svårare att köpa och sälja hela bolag i stället för andelar via börsen eller private placements, säger Ström.

Uppdämt behov inom M&A

”Inom M&A är det viktigt att parterna kan mötas vilket har varit svårt i fjol. Inom private equity var det också väldigt tunt med affärer. Men vi hade en jättefin pipeline inom M&A när vi gick in i pandemin. En del av det har gått till börsen men mycket har bara legat i träda och borde komma tillbaka. Det finns ett uppdämt behov inom M&A och triggern är nog att man kan börja träffas igen och göra ordentlig due diligence”, säger Jonas Ström.

Det som verkligen stod ut under 2020 var aktiviteten inom riktade emissioner. Där emitterar bolaget med hjälp av en rådgivare nya aktier till främst institutioner, enligt en förenklad process. Ofta säljs aktierna med en liten rabatt mot att företaget kan få in nytt kapital nästan över natten.

Varför fick vi ett sådant uppsving för riktade emissioner nu?
”Vi har en stark kultur att värna minoritetens intresse vilket ligger bakom företrädesemissioner och det är bra men till slut blev det för omständligt. Företrädesemissioner är ofta defensiva medan riktade emissioner nästan alltid är offensiva. Även de stora fondbolagen insåg fördelarna med riktade emissioner och det ligger bakom det uppsving vi sett”, säger Jonas Ström.

Pandemin fick bolag att rusa till börsen för att hämta mer kapital och riktade emissioner och börsnoteringar står för en stor del av de rekordresultat branschen uppvisade 2020.

”Vi har bättre marginal på sådana transaktioner men samtidigt är transaktionsrisken högre, att vi inte lyckas placera aktierna, och det är viktigt att göra det på rätt sätt på rätt pris så att minoriteten inte skadas”, säger Jonas Ström.

Är den marknaden mättad för tillfället?
”Bolagens kapitalbehov är en sak men sedan finns investerarkollektivets aptit också. Vi ser att bolag som tar in kapital för förvärv eller framåtsyftande investeringar belönas. Så länge det finns bra förvärvsmöjligheter finns ett behov och bolagen har inte fyllt kistan än”, säger han.

Pre-IPO:s stark trend

Vid sidan av riktade emissioner i noterade bolag är det också bra fart på investeringar i bolag inför börsnoteringar, något som är en relativt ny företeelse i Sverige. Typiskt sett är det större institutioner, bland annat AP-fonderna, som går in som ankarinvesterare.

”Pre-IPO:s är en trend som är pådriven av ett antal stora investerare. Det är sådana som inte kunde ta i onoterat med tång tidigare, på grund av mandatet. Det ska dock finnas ett styrelsebeslut på en notering. En effekt kan nog vara att internationellt riskkapital fått stå tillbaka lite. Ägandet kan behållas längre på hemma­plan. Att kunna erbjuda långsiktigt kapital till tillväxtbolag är roligt och det är positivt att bolagen också kommer i kontakt med institutionellt kapital tidigare än annars”, säger Jonas Ström.

De nordiska börserna och marknadsplatserna har upplevt en strid ström av mindre bolag vilket hållit investmentbankerna sysselsatta. Bland annat norska Euronext Growth, tidigare Merkur, har sett ett fenomenalt uppsving.

Norden 50% av noteringar

”Det är en ökande trend med mindre bolag som går till börsen som accelererat de senaste 12-24 månaderna. Förra året stod Norden för omkring 50% av antalet noteringar i Europa. Normalt sett kanske den ligger kring 20% och även det är en hög andel”, säger Jonas Ström.

Bakom den livliga noteringsaktiviteten ser han flera samverkande faktorer. Dels att regelverken i Norden är enklare än i synnerhet USA men också än på många håll i Europa, dels sammansättningen på det svenska investerarkollektivet.

”Vi har en unik sammansättning med många små men duktiga förvaltare, både fonder och family offices. Då finns det utrymme för en bra dynamik och dialog inför en notering. En IPO på kanske 0,5 till 1 miljard kronor fungerar bra i det lokala investerarkollektivet då det fortfarande är stort nog för att kunna göra skillnad i deras portföljer”, säger han men tillägger samtidigt att även internationella investerare alltmer får upp ögonen för mindre svenska bolag, inte minst på grund av kvaliteten.

När M&A-marknaden och inte minst private equity-fonderna lägger i en högre växel när pandemin är över tror han dock att det lugnar ner sig en aning på börsnoteringsfronten.

”Jag tror vi kommer se färre noteringar framöver och mer private equity. Det kommer fortfarande vara en bra miljö för de som säljer bolag men mindre fokus på notering”, säger han.

Med en febrig noteringsmarknad följer risker. Alla bolag passar inte på börsen och Jonas Ström varnar för att det kan gå lite för fort i värsta fall.

”Den stora risken är att rådgivar­kollektivet inte tar sitt ansvar och tänker långsiktigt, att man smider lite för mycket medan järnet är varmt. Vi lever på förtroendekapital som går fort att rasera. Risken är att fel bolag släpps igenom och då får rätt bolag det svårt att komma ut och jag kan se att risken för det byggs upp. Jag tycker inte att vi noterat det ännu men historiskt har vi sett att den finns”, säger han.

Ett område som är angeläget vid börsnoteringar är mångfalden i styrelsen och andra ESG-frågor. Bolagen på börsens huvudlistor som omfattas av bolagskoden börjar visserligen närma sig målet om minst 40% kvinnor i styrelserna men det är betydligt sämre ställt på de mindre listorna och handelsplatserna där mycket av noteringsaktiviteten är just nu.

”Har man inte rätt sammansättning på styrelsen avråder vi starkt från en notering. Vi har gått från att upplysa om det till att hävda att det krävs för en lyckad notering. Där har vi uppbackning från investerarkollektivet som kan verifiera det”, säger Jonas Ström.

SPAC-trenden märks även hos ABGSC, men en tydlig inriktning och syfte från start är viktigt för att de ska fungera som ett komplement till andra noteringar, menar Jonas Ström.

”Vi har mandat på två SPAC:ar samt en som lanseras snart, innan sommaren, om allt går väl. Det måste finnas en tydlig idé och rätt sponsor och upplägg”, säger han.

Hedgefonder initialt i SPAC:ar

Avgörande är att de som är med vid noteringen kan få tillbaka hela sin investering när det är dags att besluta om förvärv. Det gör att absolutavkastande investerare som hedgefonder kan ta den initiala rollen, innan förvärvet görs och sedan vid behov avlösas av mer långsiktiga aktieinvesterare vid behov.

”Vid förvärvstillfället kan då investerarna bytas ut. En hedgefond kan vara nöjd med den avkastning som blivit medan en aktiefond slipper hela processen innan det står klart vad SPAC:en kommer att innehålla”, säger Jonas Ström. Han ser ingen anstormning av SPAC:ar i Norden utan kanske ”något eller några tiotal” per år.

ABGSC har idag ingen egentlig verksamhet som vänder sig mot retailsegmentet men ett nytt samarbete med Söderberg & Partners gör att man ändå kan komma åt det investerarkollektiv som private banking utgör. De kan erbjudas investeringar i onoterat, pre-IPO:s eller börsnoteringar.

”Det finns ett intresse bland deras kunder att vara med tidigare i processen och det gynnar samtidigt vår kapacitet att göra kapitalanskaffningar. Vi har tillgång till deras stora nätverk ungefär som om det vore vårt eget”, säger Jonas Ström.

För närvarande finns det inga planer inom ABGSC att ge sin in på private banking men det är ändå ett område som kan vara intressant.

”Det är en närliggande produkt men vi har inget intresse att bygga upp det från grunden, det är en verksamhet som kräver volymer. Vi skulle i ett sådant fall vara mer opportunister om det ges möjlighet till ett samgående eller förvärv men det är inget vi arbetar aktivt med”, säger Jonas Ström.

Samtidigt som ABGSC trycker på jämställdhetsfrågan bland sina kunder är det sämre ställt internt. Idag är endast 18% kvinnor bland de anställda. I ledningsgruppen är det bara en kvinna, ansvarig för Legal & Compliance, som dessutom tjänar betydligt mindre än sina manliga ledningsgruppskollegor. Jonas Ström är väl medveten om situationen.

”Vi har misslyckats i det avseendet, både vi och branschen, och jag ser inget skäl till det egentligen. 18% är väldigt lågt och andelen kvinnor som söker jobb är ännu lägre. Det finns säkert många faktorer men en är säkert att det dröjer sig kvar mansorienterad ”Wall Street”-kultur, i attityder och hur man klär sig till exempel”, säger Jonas Ström samtidigt som han inser att han själv för dagen är iklädd kritstrecksrandigt, förvisso utan slips.

Situationen är liknande på andra investmentbanker och konkurrensen om de kvinnor som söker sig till branschen är hård.

40% kvinnor till intervju

”Vi har ett krav att på mellanchefsnivå ska 40% av alla som kallas till intervju vara kvinnor. Annars straffas ansvarig chef i KPI:er och utvärdering. Det är tufft men nödvändigt och vi ser att andelen kvinnor som söker hit ökat när de hör att vi har det här kravet”, säger Jonas Ström som ser det som avgörande att man lyckas öka andelen.

”Om vi sitter som rådgivare och alla är 45–50 år, män och hyfsat homogena och det på andra sidan bordet sitter ett ungt innovativt bolag som kommit på nästa Spotify och där minst hälften är kvinnor, då är vi inte relevanta”, säger han.

Han inser vikten av förebilder och en arbetsmiljö som tillåter familjeliv för båda föräldrar och ABGSC har bland annat gjort sin ersättning vid föräldraledighet mer generös.

”Vi anställer också för glatta livet för att ha fler som kan täcka upp och möjliggöra en mer flexibel vardag. Vi uppmanar män, starkt, att också ta föräldraledighet och understryker att det har både ledningens och styrelsens totala stöd”, säger Jonas Ström och exemplifierar med två seniora mäklare som båda varit föräldralediga i ett halvår för inte så länge sedan.

”Det är en enormt viktig signal i sådant men det händer inte av sig självt. Vi har samtal kring detta och trycker på för att ha förebilder som i sin tur kan få yngre män att våga ta föräldraledigt. Det skapar en kultur som förhoppningsvis gör det lättare att attrahera kvinnor”, säger han och tillägger att det förutom rekrytering handlar om att få kvinnor att stanna kvar.

”Att vi nu ligger på 20% inom analys och corporate finance där en del också är partners ger en viss stabilitet, det handlar delvis om att nå en kritisk massa. Det är nog inte heller långt borta med en kvinna som avdelningschef och då ska hon få hoppa in i ledningsgruppen så fort det går”.