Besviken vice riksbankschef

Man kan inte vara annat än påtagligt besviken över dessa siffror, menade Jansson enligt dagens protokoll. Riksbanken har visserligen varit tydlig med att det inte går att räkna med en spikrak resa uppåt för inflationen, men efter ett antal månader med mycket träffsäkra prognoser är en så pass stor prognosmiss ändå något som svider ganska rejält, resonerade ledamoten.

Jansson framhöll att en grundläggande faktor som måste redas ut från början är huruvida det dåliga inflationsutfallet rent av kan vara ett tecken på att hela inflationsuppgången, som pågått sedan våren 2014, nu är i fara.

Trots att Riksbanken har lagt ner stora resurser och mycket tid på att förstå varför det inte inflationen har stigit nära 2 procent, fortsätter den ovanligt låga inflationen under senare år enligt att vara svår att förklara fullt ut – detta i sig bidrar till att skapa osäkerhet kring hur snabbt inflationen framöver kan stiga, ansåg ledamoten.

Jansson ansåg samtidigt att förutsättningarna för en hållbar inflationsuppgång gått från att vara goda till att bli ännu bättre. Detta med anledning av de ökade inflationsförväntningarna enligt Prosperas undersökning, för att svensk ekonomi stärks och på grund av flyktinginvandringens förväntade påverkan på privat och offentlig konsumtion och sysselsättning.

Mot den bakgrunden ställde sig Jansson bakom både prognosen och penningpolitiken i utkastet till penningpolitisk rapport, om än med en viss tvekan. Det fanns ”argument som talar för att redan idag fatta beslut om ytterligare lättnader i penningpolitiken, till exempel i form av ännu en sänkning av reporäntan”, menade han.

Jansson ansåg vidare att det var positivt att marknaden efter den penningpolitiska diskussionen i oktober något ökat sin tro på att valutainterventioner är en möjlig åtgärd.