Tobiis jakt på teknikvärldens heliga graal

I Danderyd norr om Stockholm finns ett svenskt bolag som tror sig sitta på några av de tekniska lösningar som kan bli helt avgörande för utvecklingen av morgondagens vr-teknik.

Tobii, grundat av ett gäng vänner på KTH, startades 2001 och blev snabbt världskända för ögonstyrningsteknik – vilket gav bolaget en plats på Ny Tekniks första 33-lista, publicerad år 2008.

I dag består företaget av tre divisioner: Tobii Dynavox, som tar fram ögonstyrda kommunikationshjälpmedel för rörelsehindrade, Tobii Pro – som utvecklar analysverktyg för bland annat forskning och konsumentundersökningar – och Tobii Tech, med blicken riktad på konsumentprodukter.

Frukten av Tobii Techs arbete går redan i dag att se bland annat i de speldatorer och monitorer med eyetracking som bolaget har tagit fram i samarbete med Acer, Dell/Alienware och Msi. Ett annat exempel är kinesiska Huaweis nya mobil Honor Magic, lanserad i mitten av december, som använder ögonspårning för att göra mobilen smartare.

Under de senaste 18 månaderna har Tobii Tech också lagt en betydande andel av sina forsknings- och utvecklingsresurser på att anpassa bolagets patenterade ögonspårningsteknik så att den kan byggas in i morgondagens vr-glasögon.

Hittills samarbetar Tobii med Uppsalabaserade spelföretaget Starbreeze, som utvecklar ett par vr-glasögon tillsammans med hårdvarutillverkaren Acer. Man driver också ett gemensamt projekt med Ericsson och KTH där målet är att testa och bygga vr-skärmar till en ny sorts glasögon som ska erbjuda lyx-vr till ett budgetpris.

– Vi är övertygade att eyetracking kommer att spela en avgörande roll för hur datorer, vr-hjälmar, mobiler, bilar och andra konsumentprodukter kan göras smartare och mer användarvänliga än vad de är i dag, säger Oscar Werner, chef för Tobii Tech, till Ny Teknik.

En av de saker som Tobii hoppas kunna lösa med sin ögonspårningsteknik är ”foveated rendering”, som anses vara något av en helig graal inom virtuell verklighet.

I korthet handlar det om hur man kan få vr-grafiken att renderas – det vill säga ritas upp utifrån 3d-modeller – på ett mindre resurskrävande sätt. I dag målas 3d-grafiken upp med hög upplösning över hela vr-skärmen, vilket tar mycket datorkraft i anspråk. Men genom att spåra exakt vart du riktar blicken i vr-spelet skulle datorn stället kunna rikta in sig på att enbart återge den del som syns i ögonens absoluta fokuspunkt i knivskarp upplösning, medan perifera delar av skärmen visas upp i komprimerad, mindre detaljerad grafik.

Gränserna för dagens vr sätts av vad datorernas gpu:er – det vill säga grafikprocessorer – mäktar med. Med hjälp av foveated rendering skulle man kunna få ned gpu-belastningen med 30-70 procent – vilket skulle utgöra ett avgörande steg för den fortsätta vr-utvecklingen, lyfter Oscar Werner fram.

– Det skulle utgöra ett helt avgörande steg för vr-utvecklingen. Tekniken skulle kunna användas till att få till en bättre vr-upplevelse på med billiga grafikprocessorer, vilket är speciellt viktigt för mobilt vr – eller till att göra spelen mer realistiska eftersom datorns beräkningskraft kommer kunna utnyttjas på ett smartare sätt, säger han.

Men dina ögon – och möjligheten att spåra dem – kan också vara nyckeln till att få till en bättre vr-upplevelsen inom två andra viktiga områden, enligt Tobii. Genom att använda sensorer och programvara som mäter dina ögons position kan vr-tekniken göras både mer intuitiv och verklighetstrogen.

Nominera bolag till 33-listan

Med dagens vr-hjälmar mäts blickriktningen utifrån vilket håll du riktar ditt ansikte. Det skapar ett hinder för att få till virtuella sociala interaktioner som känns realistiska. För att illustrera sitt exempel vänder Oscar Werner ansiktet mot sin kollega Sara Hyléen, samtidigt som han håller kvar blicken fäst på Ny Tekniks utsände.

– I en vr-hjälm approximerar man ditt intresse till var du riktar din panna. Men du vet lika väl som jag att ditt intresse faktiskt ligger där du riktar blicken. Vi är övertygade om att vår teknik kommer kunna göra kommunikationen i vr-världar mer naturlig, bland annat genom att datorn kommer kunna veta vem du pratar med i ett spel eller ett virtuellt konferensrum. Men ögonspårning skulle kunna användas till att få till en enklare interaktion med menyinställningar, till exempel.

Nu är det fler, betydligt större teknikbolag som satsar på ögonspårning – bland annat har Google köpt upp Eyefluence. Hur ska ni kunna behålla ledartröjan när jättarna också storsatsar?
– Vi tror att det är bra att det kommer till fler aktörer – det är svårt att bygga och driva en marknad själv. Sedan kan fråga sig om det är Googles eller Microsofts mål att bli en ledande teknikleverantör av smarta sensorlösningar. Det har aldrig varit deras mål i någon annan industri. Sedan är det inte säkert att Google aldrig kommer att jobba med oss, bara för att man har köpt upp ett eyetracking-företag.

Om vi tittar framåt – vilka andra områden är intressanta för er?
– Bilar är definitivt intressant. Vill du att framtidens bilar ska kunna varna om det kommer ut ett barn i gatan? Eller att förarlösa fordon ska ha smarta sensorer som larmar om du inte har ögonen på vägen när bilen växlar över från autonomt till manuellt körläge? Vi tror att svaret är ”ja” på bägge frågorna. Med det sagt har vi ingen större satsning på bilar i dag, men ser på sikt en spännande potential för Tobii, säger Oscar Werner.

”33-listan boost för hela teamet”

År 2008 tog Ny Teknik och Affärsvärlden fram den första 33-listan. Tobii var ett av bolagen som korades till landets mest lovande teknikbolag det året. I dag, snart ett decennium senare, minns bolaget utmärkelsen med stolthet.

– Vi var en del av den svenska startup-scenen som växte fram när allt tog fart igenom efter millennieskiftet, och det var så klart väldigt roligt och värdefullt för Tobii att uppmärksammas som ett ungt lovande teknikbolag, säger Sara Hyléen, kommunikationschef på Tobii.

Vad har 33-listeplacering betytt för er under åren?
– Vi har fått en rad utmärkelser för våra tidiga framgångar. Den största effekten är att hela teamet får en ”boost” och kan känna sig stolta över att få erkännande på att vi gör bra saker.

Av: Kalle Wiklund