33 nya vinnare

Mycket kan hända mellan två 33-listor. Swedish Algae Factory, som var med för första gången förra året, har nu sin pilotanläggning för odling av kiselalger på plats i Kungshamn och har börjat sälja det nanoporösa skalet. En fullskalig algodling är planerad till 2020.

På lite längre sikt ska skalet kunna bidra till effektivare solceller, men redan i dag används det som rengörare och fuktgivare inom hudvård.

Tidig forskning visar också att materialet kan spela roll inom batteritillämpning. En algkiselskalbaserad anod skulle kunna öka kapaciteten hos anoden i ett batteri, och därmed laddningskapaciteten.

n Byggnader står för en tredjedel av världens energiförbrukning. En betydande del av den förbrukningen kommer från klimatsystemen. Med hjälp av bland annat Nasa-teknik har det unga ventilationsbolaget Sally R utvecklat nya, smarta reningsmoduler och optimeringsmetoder som kopplas in på befintliga luftreningsaggregat.

Tester visar att bolagets teknik kan spara 30 procent av energiförbrukningen. Detta genom att räkna ut hur stor del av luften som behöver renas för att nå upp till önskad luftkvalitet – till lägst energianvändning.

Det kommunala fastighetsbolaget Ihus i Uppsala blev Sally R:s första betalande kund. Nu väntar fortsatt kommersialisering.

n Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare riskerar antibiotikaresistensen att öka. Då riskerar också fler att drabbas av svårare, och i värsta fall obotliga, infektioner. Göteborgsbaserade 1928 Diagnostics kan hejda den här utvecklingen.

Bolaget har utvecklat en mjukvara för snabb spårning och identifiering av antibiotikaresistenta bakterier med hjälp av dna-sekvensering. Då kan utbrott av bakterieinfektioner stoppas och patienten får rätt antibiotika.

Under 2018 har 1928 Diagnostics utökat produktportföljen med fler bakterier och utsetts till en av världens mest lovande teknikpionjärer av World Economic Forum. Nu väntar kommersialisering.

n Det började som en hobby i Värnamo. Men BLB Industries stora och snabba 3d-skrivare går hem hos storföretagen. Nu växer de internationellt.

BLB Industries var ett av tre bolag som pitchade till 33-listan vid turnéns Göteborgsstopp 2017. Då höll det inte hela vägen. Sedan dess har mycket hänt.

Företaget ska bland annat skriva ut specialemballage i skogsbaserad biomassa åt flygplanstillverkaren Airbus.

Hemligheten bakom framgångarna är den extremt snabba 3d-skrivaren som skriver ut med granulat i stället för filament. Utskriftshastigheten är svindlande 40 kilo per timme.

Utvecklar teknik för att odla kiselalger och utvinna nanoporösa skal.

Göteborg.

2016.

7.

24 834 kr (nettoomsättning).

3,2 Mkr 2018.

Grundarna Sofie Allert och Angela Wulff samt anställda i bolaget.

Klimatteknik för luftrening.

Västerås.

2016.

7.

510 000 kr (2017).

6,2 Mkr.

Grundarna.

Analys för spårning och diagnostik av antibiotikaresistenta bakterier.

Göteborg.

2014.

21.

”Säljstart 2019, så obetydlig.”

17 Mkr.

Grundarna är majoritetsägare. Ängel-­investerare från Norden, EU och US.

3d-skrivare i storformat.

Värnamo.

2015.

5.

4,8 Mkr (2018).

0 kr.

Investeraren Klös med 30 procent av aktierna.

När Ericsson gjort prognoser över mängden data som jordens befolkning konsumerar över tid ser diagrammet ut som en hockey­klubba: från strax under 5 exabyte per månad 2016, till över 30 exabyte 2022.

Det kommer att kräva snabbare 5g-nät, med högre kapacitet. Men hur konstruerar man dem, utan att det ska kosta en förmögenhet? Och hur adderar man infrastruktur, som redan i dag är energihungrig, utan negativ klimatpåverkan?

Svaren finns i Linköping.

– Vi kan leverera hundra gånger mer data för samma energi, säger Olof Kordina, lektor vid halvledaravdelningen på Linköpings universitet och grundare av Swegan.

När Olof Kordina är ute och träffar presumtiva kunder brukar han visa sin powerpoint, där det står att det Swegan erbjuder är bättre, snabbare, tåligare och – som grädde på moset – billigare.

Swegan gör epitaxiskivor i galliumnitrid till hemt-halvledarkomponenter. Om det där var för mycket på en gång så kan vi säga så här i stället: det finns mer effektiva material än kisel att använda i transistorer. Galliumnitrid, ofta förkortat till gan, exempelvis. Det gäller särskilt om transistorerna ska användas för tillämpningar som kräver hög frekvens, som radar, satellitkommunikation och 5g-nät.

Det finns andra bolag som också gör epitaxiskivor i galliumnitrid till hemt-halvledarkomponenter. Men Swegan har klurat ut en metod för att göra det bättre än alla andra.

För hemt, ”high electron mobility transistor”, är galliumnitrid ett särskilt passande material. Det ger egenskaper som låg resistans, höga omkopplingshastigheter, hög strömtäthet och låga värmeförluster.

Den som jobbar med galliumnitrid säger förmodligen inte epitaxiskivor, utan ”wafers”, som ungefär betyder ”tunn film”. Nationalencyklopedin definierar epitaxi som ”en ordnad tillväxt av en kristallin film på ett kristallint substrat”. I Swegans fall används kiselkarbid som substrat.

Det är dock inte okomplicerat att odla kristallstrukturer. Normalt sett uppstår kristallina defekter som bara kan åtgärdas genom att odla ett tjockt lager för att ”läka ut” kristallfel. Det tjocka lagret leder dock till att prestandan försämras.

– Det konkurrenterna gör är att deponera ett skikt med aluminiumnitrid som ser ut som ’hej kom och hjälp mig’. Det är alltså väldigt svårt att odla aluminiumnitrid på kiselkarbid på ett bra sätt. Men vi har kommit på ett sätt att lägga ner det här skiktet otroligt bra. Det blir väldigt få kristallfel. Och vår galliumnitrid som växer ovanpå blir också väldigt fin.

Swegan har i dag kunder i Europa, USA och Asien. Bolaget säljer sina epitaxiskivor via transistortillverkare till kunder i rymd-, försvars- och telekomindustrin. Än så länge rör det sig om små serier och omsättningen ligger på strax under 5 miljoner kronor. I år räknar Swegan med att leverera större volymer och av deras interna prognoser framgår det att bolaget hoppas på en omsättning på uppemot 80 miljoner kronor redan om fyra år.

Uppstickaren Betterwealth hjälper privatsparare att ta smartare investeringsrisker via en egenutvecklad investeringstjänst. Rådgivningen beaktar varje kunds situation, sparmål och riskpreferenser. Utifrån det tar Betterwealth fram strategiska portföljvikter för olika tillgångsklasser via börshandlade fonder (etf:er).

Sedan sker en dynamisk allokering mellan tillgångarna.

– Vid riskfyllda investeringar kan vinst aldrig garanteras. Du bör däremot se till att bakomliggande processer för automatiserade investeringsbeslut är sunda, sofistikerade och väl utvecklade. Våra ska över tid hålla kundportföljernas risktagande både mer stabilt och välspritt samt mindre exponerat mot stora förluster. Då ökar vi sannolikheten för att kunden får mer betalt för sitt risktagande, säger Henrik Jönsson, investeringsansvarig vid Betterwealth.

Bolaget har byggt en modell som dagligen läser in datasamband och klassificerar finansmarknadernas riskfas: lugn, osäker eller stressad, i dag, samt vilken fas de rör sig mot i framtiden.

På de flesta lantbruk sprids gödsel­medel jämnt över ett fält, då man inte vet var mer näring behövs. Vultus vill göra jordbruket data­drivet med hjälp av satellitbilder.

Forskning från exempelvis SLU visar att det utifrån analys av fotografier går att hitta ett samband mellan klorofyllnivåerna i grödor och kvävebehovet. Baserat på den analysen kan man skapa styrfiler till lantbruksmaskiner: rätt mängd kväve sprids på varje del av åkern.

Vultus har jobbat med kommersialisering av forskningen. Först var tanken att utnyttja drönare för bildinsamlingen. Numera kommer satellitbilderna från Nasa.

– Det innebär att analyserna inte alls är lika personalintensiva samt att vi får tillgång till historiska bildserier, säger Robert Schmitt, vd och medgrundare.

I dag får lantbrukarna hjälp att analysera åkrar där det växer vete, raps, maltkorn, majs eller potatis. I planen finns även analys för ris och sojabönor.

Förutom datainsamlingen har även affärsmodellen förändrats sedan bolaget grundades. I dag är systemleverantörer inom lantbruket Vultus kunder. Via Vultus API integreras företagets analyser i programvaror som lantbrukarna redan använder.

Vad har en självkörande el-lastbil gemensamt med organiska solceller från Linköping? Företagen bakom innovationerna är med på 33-listan, där Affärsvärlden och Ny Teknik samlar Sveriges 33 mest intressanta unga teknikbolag – för tolfte året i rad. Vinnarna utses av de båda redaktionerna.

Guldbolag (tre år på listan): 1928 Diagnostics, Epishine, Fidesmo.

Två år på listan: 2D Fab, Cellevate, Cognibotics, Einride, Furhat, Gleechi, Invisense, Revibe Energy, Swedish Algae Factory.

Nya på listan: Annotell, Betterwealth, BLB Industries, Cake, Candela Speed Boat, Chromaway, Everdrone, Fossid, Graphmatech, Mavenoid, Monivent, Myvox, Natural Cycles, Radinn, Sally R, Stravito, Swegan, Tendo, Vultus, Xenergic, Zeropoint Technologies.

För att komma med på listan krävs att bolaget:

n Är baserat på en innovation.

n Är max sju år, det vill säga startat 2011 eller senare enligt Bolagsverket.

n Inte är noterat på någon form av handelsplats.

n Ett företag kan vara med på 33-listan maximalt tre gånger.

33-juryn: Simon Campanello, Johan Eklund, Johan Kristensson, Ania Obminska, Peter Ottsjö, Anders Thoresson.

n Den klassiska petriskålen introducerades redan på 1800-talet. Lundabaserade Cellevate utvecklar ett modernt alternativ, där cellodlingsytan mer efterliknar den miljö som finns inuti den mänskliga kroppen. Nanostrukturen är anpassad för användning i både biologisk forskning och läkemedelsutveckling.

Cellevate ingår just nu i ett EU-finansierat samarbete för att utveckla två produkter för läkemedelsbolag som jobbar med neurodegenerativa sjukdomar, som alzheimer.

Lundabolaget hoppas också att materialet snart ska kunna användas för produktion av sådant som stamceller, protein och vaccin. I så fall blir det en ny, stor marknad för 33-listebolaget.

n Xenergic minskar störmförbrukningen i datorns cacheminne,

– I integrerade kretsar går en stor del av strömförbrukningen till minnet. Vårt minne gör det möjligt att minska den förbrukningen med 60 till 90 procent, säger Babak Mohammadi som är vd för Xenergic.

Deras innovation kretsar kring en helt ny arkitektur och design av processorns cacheminne (SRAM). Det är den allra snabbaste minnestypen i en dator, och sitter i direkt anslutning till huvudprocessorn (CPU). De här högpresterande små minneskretsarna kan stå för långt mer än hälften av chipets strömförbrukning. Xenergics minnesarkitektur gör det möjligt att minska matningsspänningen till cacheminnet utan att påverka datorns prestanda.

n Gleechi utvecklar programvara för att göra det mer naturligt för en människa att interagera fritt i virtuella miljöer. De rörelser användaren gör med sina händer och fingrar animeras i realtid. Tekniken kan också användas för att ge fysiska robotar en mer finmotorisk förmåga att greppa saker.

Gleechi var med för första gången på 33-listan redan i fjol. I slutet av 2018 mottog bolaget ett bidrag på 21 miljoner kronor från EU:s forsknings- och innovationsprogram, Horizon 2020. Därtill har de fått ett antal tunga kunder, några av dem tillhör de mest kända företagen i Sverige. Kanske inte så konstigt då att Gleechi numera är 16 anställda, jämfört med åtta i fjol.

n Radinn har utvecklat en elektrisk wakeboard. Nu står företaget redo skala upp försäljningen. Batteriutvecklingen möjliggör framdrift av saker som tidigare har krävt draghjälp. Malmöbaserade Radinn är ett av många bolag som rider på den vågen med sin elektriska wakeboard.

Det egenutvecklade framdrivningssystemet möjliggör framfart i närmare 60 kilometer per timme.

Det var ett tag sedan Radinn presenterade sin prototyp och senare började sälja en förserie. Nu står bolaget redo att massproducera brädan för världsmarknaden.

n Lanseringen av elhojen Cake har fått enormt internationellt genomslag – nu hoppas Cake bli elmotorcyklarnas Land Rover.

Grundaren Stefan Ytterborn nådde stor framgång med sitt tidigare bolag Poc, som utvecklar skyddsutrustning för cykling och vintersport.

Nu vill han bli lika framgångsrik inom elmotorcyklar. Den första varianten kallad Kalk är lanserad. Ytterligare tre väntar. Om tio år hoppas företaget sälja 70 000 fordon om året.

Cake har utvecklat Kalk från grunden för att optimera fördelarna med ett tvåhjuligt eldrivet motorfordon, inklusive programvaran för olika körlägen.

n Einride förenar elektrifiering och automatiserad körning i sin T-pod. Tillståndet att köra på allmän väg innebär en viktig milstolpe.

Einride bygger en elektrisk, hyttlös och automatiserad lastbil som även ska kunna fjärrstyras.

Sedan fjolårets 33-listanplats har ännu en modell presenterats, T-log, som ska kunna klara av timmertransporter.

Företaget har också genomgått den omfattande tillståndsprocessen för att få testköra fordonet på allmän väg i Sverige. Försöken görs vid DB Schenkers logistikområde i Jönköping. Premiärvisning sker i mitten av maj 2019.

n Med sin sociala robot har Furhat blivit ett namn det talas om i hela världen. Bara under det senaste året har Furhat lockat kunder som Deutsche Bahn och läkemedelsbolaget Merck. Ett annat projekt går att ut på att använda roboten vid rekrytering.

Samtidigt har Furhat utvecklat en helt ny generation av roboten för att ytterligare förbättra interaktionen mellan människa och maskin. ”Den ska vara inbjudande och vänlig för att kunna få folk att vänja sig vid tanken på talande maskiner”, hälsar Furhat.

Furhats team har vuxit med 40 procent sedan de tog sig in på 33-listan för första gången i fjol.

n I början av året lanserade Fidesmo betalningstjänsten Fidesmo Pay tillsammans med Mastercard. Samarbetet innebär att alla som vill bygga in stöd för kontaktlösa transaktioner i sina produkter kan göra det med teknik från Fidesmo, samtidigt som Mastercard får möjlighet att synas i fler produkter. För närvarande finns modeller från Triwa och Ur & Penn anslutna mot Fidesmo, och SEB har lanserat stöd i Sverige och Norge.

– Men framtiden handlar inte bara om klockor och betalningar. Tillsammans med en av världens största mobiltelefontillverkare har vi bland annat gjort en demo kring den nya standard för kollektivtrafik som rullas ut i södra Sverige i höst, säger vd Mattias Eld.

Sommaren 2018 hände något unikt: Lantmäteriet genomförde en helt digital överlåtelse av en fastighet, med hjälp av en blockkedja. Ett av bolagen som gjorde det möjligt var svenska Chromaway.

Blockkedjeteknik omgärdas av många förklaringar och beskrivningar. En av dem är att det blir möjligt att digitalt överföra något som har ett inneboende värde, utan att en mellanhand ska se till att allt har gått rätt till. För det ändamålet krävs bland annat en teknisk plattform, som bitcoin eller ethereum.

Men Chromaway anser att tekniken än så länge är i sin linda och har därför dragit i gång projektet Chromapolis – en plattform som ska göra upp med exempelvis ethereums alla tillkortakommanden.

Att det svenska bolaget är ett aktat namn inom krypto- och blockkedjekretsar råder det ingen tvivel om: Chromaway har under det senaste året tagit in 135 miljoner kronor i riskkapital via en så kallad ”initial coin offering”, eller ico. Investerarna köper på så sätt tokens, digitala enheter som kan stiga i värde om Chromaways produkter blir efterfrågade.

De mest nitiska blockkedjeideologerna vill använda tekniken för att förskjuta makt från storbolag till den enskilde individen. Ett grundkoncept är att en blockkedja ska vara helt decentraliserad och att data ska tillhöra människan som genererat den. Chromapolis kan mycket väl bli ett steg mot en sådan framtid.

Det Chalmers-anknutna bolaget Zeropoint Technologies har riktat in sig på att effektivisera datorns minne. De jobbar med att minska redundansen i datorns arbetsminne (DRAM).

– Målet är att kunna halvera minneskostnaden, för hälften av minnet är redundant, säger Zeropoints vd André Kelk­kanen.

Han säger att mycket av samma data ofta lagras flera gånger samtidigt i datorns arbetsminne. För att lösa problemet har Zeropoint utvecklat en hårdvara som snabbt komprimerar datan när den skickas mellan cpu:n och arbetsminnet. Då frigörs stora mängder minne, vilket minskar totalbehovet.

Tanken på att komprimera datan som skickas mellan minnet och processorn är inte ny, men eftersom Zeropoint använder en hårdvarubaserad lösning kan de minska fördröjningen till den grad att kompressionen inte påverkar prestandan.

En annan fördel är att lösningen är universell som i teorin fungerar på alla systemkretsar.

Det krävs inte att programmerare ändrar något i sin kod för att applikationer ska kunna dra nytta av den.

– Vi har redan tecknat avtal med flera internationella teknikbolag som är intresserade av tekniken. Målet nu är att teckna ett kommersiellt avtal och komma in i produkter redan i år, säger André Kelkkanen.

Maskiner som står stilla kostar stora pengar. Många försöker lösa det genom att i förväg förutspå när det är dags för underhåll. Mavenoid vill i stället snabba upp felsökningsprocessen när något ändå gått fel.

– I vårt verktyg får supportteknikern eller slutkunden svara på frågor till dess att felet är identifierat. Som kund får man hjälp utan att behöva stå i telefonkö till kundtjänst, och för supportpersonalen innebär det mer tid till att faktiskt åtgärda fel, säger Shahan Lilja, vd på Mavenoid och en av två grundare.

Företagets teknik bygger på maskininlärning. Med utgångspunkt i de felsökningsmanualer som redan finns tränas supportverktyget upp. När det sedan börjar användas förbättras hela tiden innehållet utifrån de faktiska fel som hanteras via en webbsida, en app eller någon annanstans i supportflödet.

– Det innebär att vår lösning inte kräver så mycket underhåll när den väl har börjat användas, utan tvärtom förbättras nästan av sig själv, säger Shahan Lilja.

Han ser ett behov av företagets lösning både hos företag som säljer produkter till andra företag, och bland dem som vänder sig till slutkonsumenter.

– Många konsumentföretag ger inte service av produkter som är 10–15 år gamla, eftersom det inte är lönsamt. Men med vår lösning blir det möjligt att bygga en fungerande supportaffär också för äldre produkter, säger han.

Mavenoid har flera stora svenska företag som kunder, däribland Alfa Laval, och de första affärerna utomlands är på gång.

Grönt ljus från Läkemedelsverket – och ett FDA-godkännande. 2018 blev ett omvälvande år för preventivmedelsappen Natural Cycles. Nu är bolaget redo att ta över USA.

Den svenska preventivmedelsappen Natural Cycles såg dagens ljus 2014. Elina Berglund Scherwitzl, en av två grundare, jobbade då som forskare vid partikelfysiklaboratoriet Cern i Schweiz.

Efter att ha varit med och upptäckt Higgspartikeln var hon på jakt efter något annat att ta sig an än partikelfysik. Vid samma tidpunkt hade Elina Berglund Scherwitzl också letat förgäves efter ett effektivt, hormonfritt preventivmedel.

Ur den frustrationen föddes idén om Natural Cycles, som bygger på en algoritm som analyserar kroppstemperaturen hos användaren, vilken förändras under menscykeln. Genom att övervaka kroppstemperaturen dagligen kan appen tala om för användaren när hon sannolikt kan eller inte kan bli gravid.

Algoritmen skrevs ursprungligen av Elina Berglund Scherwitzl för eget bruk. Men efter ett tag förslog hennes man Raoul Scherwitzl att fertilitetsalgoritmen skulle införlivas i en app.

– Vi insåg ganska snabbt att det här är ett stort behov bland kvinnor. Vi ser från användarfeedback att kvinnorna som använder vår app verkligen uppskattar att få veta mer om sin kropp. Jag trodde först att jag var lite speciell som var intresserad av detta, eftersom jag är forskare. Men det har visat sig att många fler tänker så. Den kunskapen är väldigt stärkande, säger Elina Berglund Scherwitzl.

I dag är Natural Cycles ett bolag med cirka 100 anställda och en miljon registrerade användare världen över. Elina Berglund Scherwitzl är cto, teknisk chef, vilket innebär att hon ansvarar för teknik, forskning och vidareutvecklingen av bland annat algoritmen som utgör kärnan av själva appen. Lejonparten av forsknings- och utvecklingsarbetet utförs i Stockholm och Genève. Sedan en tid tillbaka bor Elina Berglund Scherwitzl och hennes man Raoul, som är bolagets vd, i New York, där Natural Cycles precis har startat ett kontor med fem anställda.

För några veckor sedan tog Natural Cycles steget in på den viktiga USA-marknaden. Men vägen dit har varit lång och stundtals svår. Trots att appen blev godkänd som preventivmedel av certifikatbolaget Tüv Süd i början av 2017 har Natural Cycles mött mycket skepsis, i synnerhet på hemmamarknaden Sverige.

I början av 2018 anmäldes Natural Cycles till Läkemedelsverket av Södersjukhuset. Detta då 37 kvinnor hade blivit oönskat gravida efter att ha använt appen som preventivmedel. Appen anmäldes senare också av Skaraborgs sjukhus, samt av vårdcentraler i Örebro och Skövde.

Revanschen kom i september 2018, när Läkemedelsverket la ner sin utredning, mot krav på att Natural Cycles förtydligade riskerna för graviditet både i appen och medföljande bruksanvisning.

Några veckor tidigare hade det unga bolaget dessutom också fått ett annat glädjebesked: det amerikanska läkemedelsverket, FDA, godkände Natural Cycles. I mars fick bolaget sin klassificering fastställd av FDA. Det innebär att appen är den första någonsin att kunna marknadsföras som preventivmedel på USA-marknaden.

– USA kommer att vara vår viktigaste marknad de närmaste åren. Om jag får drömma så vi kan vi i USA reproducera hur snabbt vi har växt i Sverige. Det hade varit fantastiskt, säger Elina Berglund Scherwitzl.

Lundabolaget Cognibotics fortsätter att utveckla sin precisionshöjande kalibrering av robotar i det tysta. Målet är lansering på robotmässan Automatica i München 2020.

Företagets algoritmer analyserar robotens styrsignaler och kompenserar för de fel som uppstår. Alltmer avancerade fabriker ställer krav på allt högre precision.

Robottillverkarna säljer liknande tjänster men tar inte hänsyn till monterad kringutrustning och slitage. Vid påverkan från skärkrafter under bearbetning kan resultatet bli ett millimeterstort fel. Cognibotics kan typiskt få ner det till en femtedel med sin teknik.

Bolaget tar för andra året i rad en plats på 33-listan. Deras grundteknik för robotkalibrering är på väg in i tre fabriker. Kontor har etablerats i USA och ett flerårigt utvecklingskontrakt är tecknat med en stor aktör i Kina.

Ett nytt patent är också klart för en helt ny av robot som Cognibotics kallar hybridkinematisk.

– Den är jättesnabb och har lägre energiförbrukning. Eftersom alla motorer sitter i foten passar den extra bra i kalla eller explosiva miljöer. På Automatica ska den lanseras som kostnadseffektiv pick-and-place-robot, säger Klas Nilsson, vd.

Mikrometertunna sensorer som byggs in i väggar eller golv vittnar om fuktskador utan att ytskiktet behöver brytas upp. Nu ska systemet utvecklas för att klara mätning i betong.

I dag finns 100 000-tals sensorer från Invisense monterade i byggnader, främst badrum, i Sverige. Sensorn bygger på forskning om tryckt elektronik från Linköpings universitet. Den består bland annat av plastmaterialet polymid, som är vanligt inom elektronikindustrin. Polymid är extremt tåligt men kan absorbera upp till 2 procent vatten.

I Invisenses tryckta sensor har polymid kombinerats med en kondensator och en spole. När Invisenses skanner kommer i närheten och skickar ut en radiosignal skapas en ström i sensorns krets och spolen skickar en radiovåg tillbaka. Utifrån frekvensen kan skannern tala om hur mycket fukt som finns i sensorn.

Invisense har nu tagit fram ny utrustning för att skanningen ska bli enklare och billigare. En antenn ansluts till mobiltelefonen och ersätter den gamla skannern. Vidareutveckling av sensorn pågår också. Dels är förhoppningen att utöka mätdjupet från 15 till 30 centimeter, dels att ta fram en sensor som kan användas i betong. Det är värdefullt i byggskedet, då betong måste torka ordentligt innan den beläggs med ytskikt.

n I fjol började Epishine bygga den fabrik i Linköping som ska tillverka organiska solceller. Före årsskiftet hade de hunnit testa alla processtegen var för sig, under våren har de första fullskaliga testerna körts.

– Vi producerar i dagsläget en rulle solceller i veckan för att trimma in produktionen. Planen är att börja leverera till kunder i slutet av sommaren, säger vd Mathias Josephson.

Första fasen är små solceller optimerade för att ersätta batterier i uppkopplade enheter som används inom fastighetssektorn. Steget därefter är solceller som kan integreras i byggnader.

– Vi har även gått in i de första förhandlingarna om licensieringsavtal med några stora aktörer och förbereder nästa nyemission.

n Teknik med styrbara ljudvågor har väckt ABB:s intresse. Men industrin är bara ett delmål för startupbolaget Myvox som har sitt säte och laboratorium i Kista utanför Stockholm.

Tekniken kan liknas vid en ultraljuds-3d-kamera. När ljudvågorna upptäcker ett objekt börjar systemet mäta avståndet till det, utifrån hur lång tid det tar för ekot att komma tillbaka och hur mycket energi det innehåller. Riktningen definieras av när de olika antenn­elementen får tillbaka ljudet.

Myvox har inlett ett projekt där en ny specialdesignad elektronisk styrkrets ska utvecklas, och där bland andra Mycronic, Veoneer och ABB är delaktiga. Nästa pilotprojekt ska rikta sig till fordonsbranschen.

n Med smarta algoritmer, sju kameror och fem gigabyte data i minuten hjälper Göteborgsbolaget Everdrone drönare att få koll på sin omgivning och undvika oförutsedda hinder.

– Grundtanken är att skapa en drönare som är säker, självstyrande och som är fullt medveten om sin omgivning, säger bolagets vd Mats Sällström.

Drönaren programmeras till att köra en viss rutt, och kan sedan själv undvika alla oförutsedda hinder och anpassa körvägen efter förhållandena.

Just nu pågår flera pilotprojekt där tekniken ska testas av bland annat räddningstjänsten och sjukvården.

Organiska solceller.

Linköping.

2016.

15.

4,4 Mkr.

16 Mkr.

Grundarna.

Miniatyriserade 3d-ultraljudslösningar för industrirobotar.

Kista.

2017.

3.

2,6 Mkr (2018).

11,2 Mkr.

Grundarna och de anställda.

Navigationssystem för autonoma drönare.

Göteborg.

2017.

7.

Cirka 140 000 kronor (2018).

Cirka 10 Mkr.

Sleep Cycle AB, Mats Sällström.

Skapar struktur i stora dokumentsamlingar.

Stockholm.

2017.

25.

2,7 Mkr.

80 Mkr.

Grundarna, HenQ, Inventure och Creades

Grafentillverkning.

Sundsvall.

2013.

4,5.

400 000 kronor (2018), (nettoomsättning 2019 prel 780000 kr).

11 Mkr.

Sven Forsberg

n Stravito utvecklar en intern sökmotor för bolag som vänder sig till konsumentmarknaden.

När Thor Olof Philogène var chef för Izettles tillväxt-team såg han att de kunde beställa marknadsrapporter och studier som redan var gjorda men bortglömda. Medgrundaren Andreas Lee, med en bakgrund på analysföretaget Norm hade liknande erfarenheter: London-kontoret kunde komma med offertförfrågningar på studier som Lissabonkontoret redan hade gjort. .

Stravitos målsättning är att öka värdet på den kunskap om marknaden som finns i organisationen, genom automatisk sammanställning av slutsatser och kontaktuppgifter till inblandade kolleger. På kundlistan finns exempelvis livsmedelsjätten Danone.

n När företag tar in alltmer öppen källkod i sin mjukvara uppstår oundvikliga problem.

– I dag finns uppåt 100 miljoner projekt med öppen källkod. Att använda sig av dem är nödvändigt, du överlever inte som företag om du ska skriva all kod själv, säger Oskar Swirtun, vd och medgrundare

Problemet är att varje projekt har egna krav i form av licenser, alltifrån upphovsmän till restriktioner för hur kod får användas. Ett program kan innehålla komponenter från hundratals open source-projekt. Det har gett upphov till nischen open source compliance som Fossid har slagit sig in på, med kunder som Bosch, Tencent. Med egenutvecklad, patenterad databaslösning krymper de ned nätets alla öppen källkod-projekt i sökbart format medan konkurrenterna tvingas välja de viktigaste.

Mjukvara för att hantera licenser och säkerhet i öppen källkod.

Stockholm, Malmö, Bukarest och Tokyo.

2016.

Cirka 30.

52,3 Mkr (2018).

Inget.

Grundarna Oskar Swirtun, Jon Aldama och Matias Juarez.

n När internet of things-sensorerna flyttar in i fabriker, gruvor eller energisektorn blir strömförsörjningen lätt ett problem. Revibe Energy kan vara en lösning på spåren. Utifrån ett patent från försvarskoncernen Saab har bolaget utvecklat en teknik som omvandlar vibrationer från maskiner till el.

På så sätt kan strömsnåla sensorer drivas i åratal – utan tidskrävande och dyra batteribyten. På kort tid har Revibe Energy inlett samarbeten med flera stora bolag, däribland järnvägsjätten Deutsche Bahn.

n När ett nyfött barn inte kan andas måste lungorna syresättas. Med en gummiblåsa och ansiktsmask över bebisens mun och näsa sker ventileringen manuellt. Om luftvolymerna är för små kan resultatet bli syrebrist och hjärnskador. För mycket luft kan orsaka kroniska lungskador.

– De hjälpmedel som finns i dag ger information om lufttrycket, men säger inget om vilka volymer som trycks ned i lungorna. Ett högt tryck kan bero på att det är stopp i andningsvägarna, säger Maria Lindqvist, grundare av Monivent.

Med företagets produkt får personal koll på luftvolymen. Enligt tidsplanen ska CE-märkningen bli klar senare i år. I dag säljs produkten som träningsutrustning till förlossningskliniker runt om i världen.

Strömkälla för sensorer i sakernas internet.

Göteborg.

2014.

7.

13,5 Mkr.

Cirka 700 000 kronor (2018).

Saab Ventures, Chalmers Venture, Almi Invest, Lindeblad Technology samt grundarna.

Mätutrustning för säkrare andningshjälp till nyfödda.

Göteborg.

2013.

4.

180 000 kr.

15 Mkr.

Grundarna, Chalmers Venture, Almi Invest.

Böjbara mobiler, lättare flygplan och effektivare energilager. Allt det sägs kunna bli verklighet med hjälp av det urstarka, elektriskt ledande och lätta supermaterialet grafen. Men det finns ett stort problem. De tvådimensionella grafenflingorna gyttrar gärna ihop sig. Då förlorar materialet, som i sin finaste form består av bara ett enda skikt kolatomer, sina åtråvärda egenskaper.

Uppsala-baserade Graphmatech har utvecklat separatorer som förhindrar detta. Resultatet är hybrid-grafenmaterialet Aros Graphene, som ska kunna bevara grafenets fördelaktiga egenskaper även vid storskalig produktion. Hybridmaterialet kan användas som additiv till andra material för att utöka till exempel deras elektriska, termiska och mekaniska egenskaper.

– Vår affärsmodell är att säkra stora delar av värdekedjan och leverera Aros Graphene till kund fullt integrerat i andra material, som plastkompositer, pellets, metallkompositer och formulerade bläck, förklarar medgrundaren och vd:n Mamoun Taher.

Aros Graphene har testats i flera olika industrisegment. Närmast kommersialisering är högt elektriskt ledande filament för 3d-printning och elektriska kontakter, som kan få ökad livslängd med Graphmatechs hybridmaterial.

Det har varit svårt att säkra kvaliteten på den grafen som finns på marknaden i dag. Därför har Graphmatech valt att tillverka sin egen, med grafit från den svenska Woxna-gruvan och några andra ”säkra grafitkällor”.

Med en ny pilotanläggning i Uppsala kommer bolaget att öka sin kapacitet till några ton Aros Graphene per år till slutet av 2019, och i samarbete med kontrakterade tillverkare kan mängden bli tio gånger så stor. Det här är nyckeln till att göra grafen industriellt gångbar, menar Mamoun Taher.

Hur ska en självkörande bil veta vad som är en cykel, eller en vägkant? Företaget Annotell ser till att tillverkarna får det träningsmaterial självkörande bilar behöver.

– Har du en miljon bilder på vägar i snöiga förhållanden behöver du flera hundra personer som för hand talar om för datorn vad som är körbar väg och vad som inte är det, säger Oscar Petersson, grundare tillsammans med Daniel Langkilde.

Processen annotering innebär att träningsmaterialet förses med information som hjälper datorer att tolka dem.

– En stor utmaning är att annoteringen måste bli konsekvent, att alla som sitter och tittar på bilderna är överens om vad som är en körbar väg, säger Oscar Petersson

Annotell utvecklar en mjukvara som effektiviserar processen att framställa stora mängder träningsdata med hög kvalitet som är konsekvent. Det handlar bland annat om algoritmer som kan följa objekt på bilderna.

Bolaget har redan kunder i fordonsindustrin, såsom Zenuity. Andra tillämpningsområden kan vara inom medicinteknik och tolkning av röntgenbilder.

När Tendos vd och grundare, Sofie Woge, pluggade industridesign i Lund gjorde hon ett projektarbete hos Nasa. Uppgiften var att hitta sätt att förbättra astronauternas styrka och finmotorik i händerna. Lösningen påminner om en marionettdocka, med linor som drar i fingrarna.

Nu har hon på Tendo tagit fram en handske som stärker och kan återge greppförmågan för ryggmärgsskadade personer.

Handsken styrs av konstgjorda senor som sitter i en manschett som fästs en bit upp på armen. I samma del finns också sensorer som känner av användarens greppintention.

– Ryggmärgsskadade kan ofta röra armen och handleden. Tillsammans med användaren väljer vi vilka signaler som ska aktivera produkten för att det ska kännas naturligt. När sensorerna känner av dessa signaler aktiveras senorna för att öppna eller stänga greppet, säger hon.

Handsken ska säljas via ortopedkliniker 2020. Att fokusera på ryggmärgsskadade innebar en kortare certifieringsprocess.

– Tekniken går att anpassa för andra leder i kroppen som behöver förbättrad rörlighet eller styrka.

Shahan Lilja, vd och en av Mavenoids grundare.

Natural Cycles medgrundare Elina Berglund.

Stefan Jerrevång

Johan Tilli/Graphmatech

BetterwealthSweganVultusChromawayZeropoint TechnologiesMavenoidNatural CyclesInvisenseCognibotics2D FabAnnotellTendoGraphmatech

n Gör: Professionell investeringstjänst online.

n Ort: Malmö/London.

n Startår: 2016.

n Anställda: 7.

n Omsättning: 0 SEK (tjänst lanserades under 2018).

n Riskkapital: 13 Mkr plus pågående kapitalrunda 10 Mkr.

n Huvudägare: Grundarna, NFT Venture och Collector Venture.

n Gör: Komponenter till transistorer.

n Ort: Linköping.

n Startår: 2014.

n Anställda: 10.

n Omsättning: 5 Mkr (2018).

n Riskkapital: Har hittills tagit in cirka 13 Mkr.”Kanske gör vi en A-runda i år och tar in 50–60 miljoner,” Almi Invest är en investerare.

n Huvudägare: Olof Kordina, Jr-Tai Chen, Mats Andersson.

n Gör: Analysmjukvara för jordbruk.

n Ort: Lund.

n Startår: 2016.

n Anställda: 12.

n Omsättning: 1,6 Mkr.

n Riskkapital: 4 Mkr.

n Huvudägare: Grundarna.

n Gör: Blockkedjeteknik.

n Ort: Stockholm.

n Startår: 2014.

n Anställda: 40.

n Omsättning: 1,6 Mkr (2017).

n Riskkapital: 135 Mkr.

n Huvudägare: Grundarna.

n Gör: Hårdvara för att minska behovet av arbetsminne i datorn.

n Ort: Göteborg.

n Startår: 2015.

n Anställda: 11.

n Omsättning: 330 000 kronor (2018).

n Riskkapital: 16 Mkr.

n Huvudägare: Grundarna Angelos Arelakis och Per Stenström, Chalmers Ventures, Qamcom Ventures, Lindeblad Technologies, Infotech i Väst, Hammarplast.

n Gör: Mjukvara för automatiserad felsökning.

n Ort: Stockholm.

n Startår: 2017.

n Anställda: 11.

n Omsättning: 2,2 Mkr.

n Riskkapital: 17 Mkr.

n Huvudägare: Grundarna, Creandum, Point Nine Capital.

n Gör: En hormonfri preventivapp.

n Ort: Stockholm, New York, London, Berlin, Genève.

n Startår: 2014.

n Anställda: Cirka 100.

n Omsättning: 42,1 Mkr (2017)

n Finansiering: Samlade in 30 miljoner dollar i B-runda i slutet av 2017.

n Huvudägare: Raoul och Elina Berglund Scherwitzl, EQT Ventures, Sunstone Capital, E Ventures och Bonnier Growth Media.

n Gör: Passiva fuktsensorer som kan byggas in i väggar, golv eller tak.

n Ort: Linköping.

n Startår: 2013.

n Anställda: Fem.

n Omsättning: 3,2 Mkr (2017).

n Riskkapital: 4 Mkr.

n Huvudägare: Björn Garplind, Anders Friberg och Rise.

n Gör: Förbättrar tillverkningsrobotars precision.

n Ort: Lund.

n Startår: 2013.

n Anställda: 20 stycken.

n Omsättning: 8,8 Mkr (2018).

n Riskkapital: Privat kapital från grundarna, mjuk finansiering samt externt riskkapital. Planerar nyemission.

n Huvudägare: De sex grundarna har tillsammans 55 procent av aktierna.

Gör

Ort

Startår

Anställda Oms 2018

Riskkapital

Huvudägare

n Grafenbolaget 2D Fab, som ska tillverka grafen i stor skala, är med på 33-listan för andra året i rad. Just nu arbetar de med att färdigställa sin nya produktionsanläggning i Sundsvalls-trakten, där bolaget aviserat att man ska gå ”från kilo till ton”. 10 ton per år, närmare bestämt. Nyligen tog 2D Fab in 6 miljoner kronor i en nyemission, där Almi Invest och E14 Invest gick in med kapital. Därtill pågår flera samarbeten, bland annat med finska Valmet.

– Vår vision är att bygga en svensk industri med en global marknad. Att sätta upp en fabrik i Sverige är inte på något sätt slutmålet, utan vi tänker oss många fabriker runt om i världen, säger Björn Forsberg, strategisk utvecklare.

n Gör: Mjukvara för att träna ai.

n Ort: Göteborg.

n Startår: 2018.

n Anställda: Cirka 30.

n Omsättning: Cirka 5 Mkr.

n Riskkapital: 0.

n Huvudägare: De två grundarna.

n Gör: Greppassisterande handske.

n Ort: Lund.

n Startår: 2016.

n Anställda: 4.

n Omsättning: -.

n Riskkapital: 4 Mkr.

n Huvudägare: Grundarna.

n Gör: Utvecklar ett hybrid-grafenmaterial. Kan användas som tillsats i andra material eller som ytbeläggning på substrat.

n Ort: Uppsala.

n Startår: 2017.

n Anställda: 9.

n Omsättning: 800 000 kronor (2018, brutet räkenskapsår).

n Riskkapital: 8,8 Mkr 2018.

n Huvudägare: Grundarna samt ABB Venture, Jane Walerud och Inno Energy.