ANALYS: AVESTA SHEFFIELD: Inte så starkt som det ser ut

Efterfrågan på företagets produkter är mycket stark just nu,säger Stuart Pettifor, ny VD för Avesta Sheffield. Leveransernaav kallvalsad plåt till europeisk marknad var större än någonsinunder de tre första månaderna 1997. På USA-marknaden harefterfrågan ökat betydligt. Priserna förbättras på samtligamarknader.Men vis av tidigare erfarenheter är Stuart Pettiformisstänksam mot signalerna på stålmarknaden.

Han räknar med att den underliggande efterfrågan på rostfrittstål ligger i takt med den trendmässiga tillväxten, det villsäga ungefär fem procent per år. För stålföretagen kan volymeroch priser åka en hisnande berg- och dalbana, men slutkundernasefterfrågan förefaller inte variera särskilt mycket överkonjunkturerna. Årligen tillverkas och förbrukas ungefär 15miljoner ton rostfritt stål i världen och siffran har varitganska stabil under de senaste åren. (Avesta Sheffieldsproduktion efter nu pågående kapacitetsökningar blir ungefär enmiljon ton).Därför är det oroväckande, menar Stuart Pettifor,att Avesta Sheffields leveranser till marknaden har ökat medungefär tolv procent under det senaste kvartalet, alltsåbetydligt mer än uppskattad underliggande efterfrågan. Tidigaresådana kraftiga uppgångar har berott på att kunderna ägnat sigåt att bygga upp överlager. När avvecklingen av dessa lagertagit vid har stålföretagen drabbats av tvärstopp i orderingångoch kraftiga prisfall.

GODA NYHETERSå det är faktiskt positivt att order- och prisökningar haravtagit något på den allra senaste tiden, säger Stuart Pettifor.Kanske kan man denna gång slippa den överlagring som tidigareställt till med så mycket trassel.

De två extrema toppåren för rostfritt stål, 1988 och 1995,orsakades alltså av spekulativ lageruppbyggnad hosåterförsäljare och slutkunder, som skyndade sig att samla såmycket rostfria stålprodukter de kunde i sina lador för attgardera sig mot prisstegringar. Deras kraftigt ökade efterfrågandrev emellertid på prisökningarna, till glädje för branschenstillverkare. Men ingen hade någon riktig överblick av denpågående lageruppbyggnaden, eftersom kunderna är en stor ochspridd skara.

Så de våldsamma bakslagen har också kommit som överraskningar.

Särskilt kraftigt blev raset under 1996. För den störstaprodukten inom rostfritt stål, kallvalsad bandplåt, nära noghalverades priserna under årets tre första kvartal. Dekallvalsade banden svarar för ungefär hälften av omsättningen iAvesta Sheffield. Även stångprodukter och rör drabbades, om äninte lika häftigt som bandplåten. Priserna på grovplåt, som ären förhållandevis liten och specialiserad produkt, visadedäremot viss motståndskraft, åtminstone i Europa. I Nordamerikavar priskonkurrensen hårdare, vilket bland annat ledde till attAvesta Sheffield stängde ett verk i Baltimore och koncentreradeverksamheten till New Castle.

De kraftiga prisrasen berodde emellertid på tillverkarna själva.De har, trogna stålbranschens traditioner, ägnat sig åt hejdlöspriskonkurrens, det vill säga de har prioriterat sinaförsäljningsvolymer istället för att söka bibehålla prisernagenom att dra ned sitt utbud. Men andra delar av stålbranschenhar börjat bryta det gamla mönstret. De europeiskahandelsstålsverken har lyckats mildra prisrasen under de senastekonjunktursvackorna genom att dra ned på produktionen.

FÖRLUSTÅRPrisfallen var huvudorsaken till förlusten på 124 miljonerkronor för Avesta Sheffield under det senaste räkenskapsåret,som avslutas den 31 mars 1997. Resultateffekten av entioprocentig prisförändring är drygt två miljarder kronor ikoncernen och vinsten på drygt 3,6 miljarder kronor förmotsvarande period föregående år sopades alltså kvickt bort. Detsenaste räkenskapsåret påverkades vidare av ogynnsammavalutakursförändringar, det vill säga pundets och dollarnsförstärkning. Den negativa resultateffekten av detta blev cirka300 miljoner kronor. Ungefär lika mycket kostade inkörningen avnya produktionsanläggningar, framför allt det nya stålverket iAvesta.

Marknaden vände till det bättre under hösten, men intetillräckligt för att rädda vinsten. Under räkenskapsårets sistakvartal, det vill säga de tre första månaderna 1997, visadekoncernen en liten vinst på 12 miljoner kronor. Men rörelsengick bättre än så, eftersom perioden belastades medengångskostnader på cirka 150 miljoner kronor, bland annat förnedläggning av ett grovplåtverk i Baltimore i USA.

Det ser alltså ljusare ut på marknaden för rostfritt stål. Menman skall inte räkna med att enbart marknaden skall sörja förAvesta Sheffields lönsamhet i framtiden. Mycket tyder på attpriserna inte stiger tillbaka till höjdpunkterna under 1995,menar Stuart Pettifor. Man bör i stället räkna med attrealpriset på rostfritt stål faller trendmässigt. Konkurrensenär hård. Branschens företag har haft en kapacitetshöjandeinvesteringsvåg under de senaste åren. Samtidigt ökar de sineffektivitet, vilket kan komma kunderna tillgodo i form av lägrepriser.

Ledningen för Avesta Sheffield har tidigare menat att koncernentillhör branschens mest effektiva producenter. Men denuppfattningen har reviderats. Både avgående VD Per Molin ochStuart Pettiofor förklarar nu att koncernen har alltför högkostnadsnivå.

Kostnadssänkande program har pågått kontinuerligt sedan det nyaAvesta bildades 1984. Strukturåtgärder och investeringar underde senaste åren beräknas till exempel ge besparingar på cirka500 miljoner kronor, varav en del utfaller i år. De störstasatsningarna är det nya varmbandverket (Steckelverket), som togsi drift 1995, samt kapacitetsökningen i stålverket i Avesta. Menmer behöver göras, både i stort och smått, för att få enkostnadsnivå som ligger i nivå med de bästa konkurrenterna. PerMolin har till exempel angivit besparingsmålet till 15 procentav de totala kostnaderna.

En orsak till den höga kostnadsnivån är att koncernen harnackdelar av sin ärvda produktionsstruktur. Man har hittillsgjort det bästa möjliga av de anläggningar som samlats ihop iolika fusioner. Det har varit billigare att rusta upp verken änatt bygga nytt, men nackdelen är att materialflödena mellananläggningarna blir kostsamma.

Att Avesta Sheffield inte bara kan skylla sitt dåliga resultatpå den usla marknaden visar också en jämförelse med närmastegrannen i öster, Outokumpu.

Outokumpus division Outokumpu Stainless, som omsatte 4,5miljarder mark, redovisade en vinstmarginal på 14 procent under1996. Det var förvisso en kraftig minskning jämfört medföregående år, då marginalen blev hela 30 procent. Men det varändå ett acceptabelt, för att inte säga gott, resultat.Motsvarande marginaler i Avesta Sheffield är noll respektive 17procent för jämförbara perioder. Avkastningen på sysselsattkapital i Outokumpu Stainless blev 17 procent under 1996, ocksådet en kraftig sänkning från 52 procent året innan. Motsvarandesiffror i Avesta Sheffield är noll respektive 40 procent.

Nu kan man hävda att Outokumpu Stainless inte är riktigtjämförbart med Avesta Sheffield. Outokumpus ståldivisoninnehåller några verksamheter som kan stärka resultatet, detvill säga en kromgruva i Kemi och tillverkning av ferrokrom iTorneå. Kromet är en råvara i rostfritt stål; det ärkromlegeringen som gör stålet rostfritt. Kromets andel avråvarukostnaden i stålet är ungefär 18 procent, medan nickel,som används för att göra stålet bearbetningsbart, svarar förnära 60 procent.

Men tillgången till eget krom kan inte vara hela förklaringentill att Outokumpu tjänade pengar på sitt rostfria stål i förraårets dåliga marknad. Stålrörelsen Polarit, som omsätter cirkafyra miljarder kronor, är den helt dominerande verksamheten iOutokumpu Stainless. Huvudprodukten är dessutom den priskänsligakallvalsade plåten.

Nej, förklaringen måste i stället sökas i att OutokumpuStainless har en effektiv tillverkning. Anläggningarna i Torneåhar inte några belastningar, utan strukturen har kunnatströmlinjeformas från starten.

Outokumpu har med andra ord kunnat leva med det kraftigaprisraset under 1996. Branschen har också sett lite snett påOutokumpu, eftersom företaget i dag inte driver på prisökningarför rostfritt stål lika mycket som konkurrenterna. Men man kanockså se detta som ett tecken på att utrymmet för prisökningarinte är så stort som branschen i allmänhet hoppas.

Som konkurrent kommer Outokumpu att bli än farligare framöver.Stora investeringar genomförs. Kapaciteten för stålsmältning harutökats från 440 till 540 tusen ton per år, det vill säga verkettävlar i samma klass som Avestas nya verk. Dessutom pågårinvesteringar för cirka en miljard mark i ett nytt kallvalsverki Torneå, som planeras komma i drift i år. Kapaciteten förkallvalsade band utökas från 270 till 400 tusen ton per år. Ickeförvånande utpekas Outokumpu av kollegorna som bov även när detgäller att bidra till överkapacitet i branschen. Men de skulleistället kunna se företaget som en benchmark för sina egnatillverkningskostnader.

TÅGPENDELVilka planer har då Stuart Pettifor för Avesta Sheffield? Detkan bli ytterligare strukturella åtgärder, säger han, dock utanatt precisera dessa. Lönsamheten kan förbättras genom satsningpå produkter med högre marginaler. Logistiken erbjuder storabesparingspotentialer. Bland annat arbetar koncernen med attupprätta en tågpendel mellan Avesta och Sheffield, som tar handom transporter av råvaror, material i arbete och färdigprodukter.Stålämnen och band går ju emellan Avesta och Sheffield. Sammatåg kan ta upp råvaror, främst skrot, från kontinenten ochdistribuera färdigprodukter till marknaden. Europa ärhuvudmarknaden för Avesta Sheffield, men företaget har ocksåambitioner att expandera på de nya växande marknaderna, främstAsien. Försäljningen dit utgör i dag cirka nio procent avtotalomsättningen. Man kan notera att Outokumpu Stainless harkommit längre även här: Asienmarknadens andel av omsättningenvar 19 procent förra året.

Årets resultat för Avesta Sheffield kommer förmodligen attförbättras, men hur mycket är svårt att gissa. Affärsvärldensätter vinstprognosen till 500 miljoner kronor, eller drygt tvåkronor per aktie. Förutsättningen är att prisökningarnafortsätter i ganska måttlig takt, så som den senasteutvecklingen visat. Men marknadsläget är fortfarande labilt. Detkan lika gärna bli en snabb prisuppgång som ett nytt bakslag.Att värdera aktien utifrån årets vinstförväntningar är därförvanskligt. Aktiens kursutveckling, en ökning med 14 procenthittills i år, har varit ganska försiktig. Kursnivån, sommotsvarar cirka 160 procent av eget kapital, har dessutom ettbetydande inslag av spekulation om att huvudägaren British Steel,som sedan 1995 har cirka 51 procent av kapital och röster, skallerbjuda sig att förvärva de utestående aktierna. Men hittillshar British Steel föredragit att behålla Avesta Sheffield somett börsnoterat företag.

Aktien är allstå en klassisk spekulationsplacering. Bara för densom känner sig övertygad om att det inte blir något prisbakslageller är beredd att ta risken är den köpvärd.

FAKTARUTA: På väg upp igen

Avesta Sheffield, mkr 1993 1994 1995/96 1) 1996/97Omsättning 14198 16839 27645 17895Resultat efter avskrivning -17 1712 4634 -160Marginal % 0 10 17 -1Finansnetto -285 -206 -2 16Resultatandelar 36 59 124 20Vinst -266 1565 4756 -124Vinst per aktie kr -1,53 7,22 20,68 -0,08Utdelning kr 0 1,6 3 1Avkastning syss kap% 1 23 44 0Avkastning eget kap% -5 24 45 0Soliditet % 37 47 56 57Investeringar 209 344 1684 853Antal anställda 8422 7881 8110 7826Not: 1) Räkenskapsåret 1995/96, som omfattar 15 månader.