Bankens styrka överskattas

Finansinspektionens (FI) senaste bolånerapport visar tydligt på svenska hushålls oförmåga att hantera nollräntemiljön. Nya låntagares skuldkvot var 2017 i snitt 411 procent av nettoinkomsten, i Stockholm 534 procent. Inom bostadsrättsföreningar inklusive föreningsskulder nådde Stockholm 660 procent. Allt är inte låntagarnas fel, som fått goda incitament till bostadskonsumtion via bland annat ränte- och rot-avdrag, men ändock: svenska hushållsskulder är sårbara ur nyktra utomstående bedömares perspektiv, däribland OECD, IMF och EU-kommissionen.

För att adressera problemet har FI dels försökt reglera fram en amorteringskultur, via bland annat det förstärkta amorteringskravet i år, och dels försökt reglera banker att bli mer försiktiga med bolånetillväxt. Samtidigt pågår en kapprustning inom konsumentkrediter, och inte minst utmanaren Enklas lansering av rabatterade bolån rör om i grytan.

Kombinationen störst exponering mot den svenska bolånetryckkokaren och en aktievärdering i Europatopp gav Affärsvärlden redan i nr 23/2017 ett bra tillfälle att ge säljråd i sparbanksrörelsens produktbank Swedbank. Aktien har sedan dess tappat 9 procent, eller 3 procent inräknat utdelning. Något sämre än börsen, men klart bättre än storbankskollegerna.

Börsredaktionen förvånas över att Swedbank-aktien inte prisat in mer risk. Stockholms heta nyproduktionsmarknad för bostadsrätter gick från oroande hybris våren 2017 till fastfrusna projekt i höstas, med spridningsrisk mot övriga svenska bostadsmarknaden som vi sannolikt bara sett oro- och tvivelfasen av. Swedbank försvarar sin 24-procentiga andel inom svenska bolån och har 3 av 5 utlånade kronor till allmänheten mot just bolån samt bostadsrättsföreningar. Därtill är banken en betydande långivare i fastighetssektorn.

Swedbank blev därmed logiskt den storbank vars kapitalisering skulle ha varit mest skönmålad under FI:s nya förslag att öka riskvikten på bolån. Enligt en rapport från kreditbedömaren Moody’s kan FI:s planer sänka kärnprimärkapitalkvoten (CET1) vid årsskiftet från 24,6 procent, eller högst bland de svenska storbankerna, till 16,5 procent, som är lägst. CET1-kvoten med dagens regler var 24,8 procent i första kvartalet.

Swedbank är inte underkapitaliserad i utgångsläget med de nya reglerna. Med förändringarna minskar emellertid bankens krockkudde för inte minst utdelning i scenariot mångårig svensk bostads- och fastighetskris. Den nuvarande 7-procentiga direktavkastningen har varit huvudlockelsen för många till aktien. Vid smällar med de nya reglerna skulle banken snabbare bli trängd vad gäller utdelningskapacitet, även om kapitalkravet blir ungefär detsamma i kronor. Detta genom att de risktviktade tillgångarna, som Swedbanks kapital ska stödja, räknas upp.

På Factsets konsensus bland bankanalytiker är Swedbanks p/e-tal för 2018–2019 runt 10, i linje med övriga nordiska storbanker. Egenkapitalvärderingen på i dag p/b 1,7 är däremot en fortsatt tydlig premie mot storbankskollegernas p/b 1,2–1,4. Premien bygger på att Swedbank fortsätter leverera i närheten av sitt höga 15-procentiga avkastningsmål på eget kapital, ROE.

Nettovinsten, täljaren i Swedbanks höga ROE, hålls uppe genom bibehållen marknadsandel och lönsamhet inom svenska bolån och fortsatt gynnsamt finansieringsklimat för företagslån. Intäktsandelen från räntenetto är tre femtedelar och kreditförlusterna är obefintliga i nuvarande del i cykeln. I huvudsak ska besparingar driva lönsamheten, genom bland annat kontorsstängningar, förenklingar i koncernstrukturen och digitalisering av processer, som låneansökningar. Det är inga unika faktorer som skyddar vid en inbromsning.

Affärsvärldens syn på Stockholmsbörsens bolånebank nummer ett är oförändrad. Sälj i tid, för vägen framåt är inte värd de uppbyggda riskerna.