Du – en ofrivillig valutaspekulant

För dig som sparar långsiktigt och i jämn takt är valutarörelser underordnade. Så länge det inte sker en fundamental förändring av valutornas snittvärde, så får en månadssparare en neutral växlingskurs. Men om du planerar att göra en stor engångsinsättning, då kan det vara värt att försöka att pricka kronan när den är stark snarare än svag. Kanske kan ett sådant tillfälle vara nu.

I september hade svenska folket strax över tusen miljarder kronor i aktiefonder. Inte mindre än tre fjärdedelar, eller 775 miljarder kronor, låg parkerade i fonder som helt eller delvis placerar i utländska aktier.

Få av dessa hundratusentals sparare känner till att valutaspekulation är en komponent i fondsparandet. Den absoluta lejonparten av aktiefonderna som vänder sig till en bredare krets avstår nämligen från att skydda fondförmögenheten från valutarörelser.

Att köpa en Europafond är samma sak som att växla in sparkronorna till euro, att köpa en USA-fond är att växla in pengarna till dollar. Stärks kronan minskar avkastningen och vice versa. När du tar ut pengarna ur fonden, växlas de tillbaka. Som sparare tar du alltså inte bara en aktierisk. Du tar även en valutarisk. Normalt är rörelserna så små att det inte är ett kännbart problem. De senaste två åren har inte varit normala. Effekten har slagit kraftfullt mot svenska långa aktiefonder som placerar på utländska börser.

Den 6 mars 2009 bottnade USA-börserna. Samma dag var svenska kronan rekordsvag. Mindre än ett halvår tidigare hade Wall Street-banken Lehman Brothers gått omkull. Det fanns under våren en påtaglig risk att hela det globala finansiella systemet skulle kollapsa, med extrema följder. Situationen fick professionella placerare att fly småvalutor som svenska kronan för “säkra hamnar” som euro, dollar och yen. Orättvist måhända, men så var det.

Sedan dess har utvecklingen gått precis åt motsatta hållet. Den svenska valutan stärktes när krisen blev mindre akut. Kronan fick “safe haven”-status då euron hotades av Greklandskrisen och stärktes ännu mer när Riksbanken inledde en serie reporäntehöjningar. Dollarn har fallit 26 procent. Euron har fallit 18 procent och yenen 10 procent mot svenska kronan.

Kronförstärkningen slår direkt mot svenska sparares placeringar. Ett räkneexempel: Tänkt dig att du den 6 mars 2009 placerade 100 000 kronor i en USA-fond. Fondförvaltarna av, låt oss kalla den Newbank Fonder USA-index, växlar då dina kronor till dollar. Din andel motsvarade då 10 900 dollar.

Den 6 mars 2009 var en bra dag att gå in på de amerikanska börserna. Just denna dag bottnade aktiemarknaden i USA. Den 21 oktober 2010 hade S&P 500-indexet stigit med hela 61 procent.

Newbank Fonder USA-index har under samma period stigit i takt med börserna. Din fondandel har växt med 6 600 dollar till 17 500 dollar. Du tycker att det är ett lämpligt tillfälle att ta hem vinsten. Då kommer kallduschen. Under samma period har dollarn försvagats 27 procent mot kronan. När du köpte USA-fonden fick förvaltaren betala 9,20 kronor för en dollar. Nu får hon bara 6 kronor och 60 öre för en dollar. Din andel i Newbank Fonder USA-index är således inte värd 161 000 kronor utan “bara” 115 000 kronor, en modest värdestegring på 15 procent.

För förvaltarna på de svenska fondbolagen är valutaeffekten ett mindre bekymmer. Förvaltarna bedöms efter betaavkastning. Har en förvaltare lyckats bättre än jämförelseindex är hon enligt betamodellen framgångsrik. En USA-fond jämförs ofta mot indexet MSCI US. I svenska kronor.

Få svenska sparare köper numera USA-fonder. Desto vanligare är NYSE- och Nasdaq-bolag som en tung komponent i globala aktiefonder. För att inte tala om de trendiga emerging markets-fonderna, som står för en stor del av inflödet i fondsparande. I Ryssland, Östeuropa, Kina och Indien handlar västerländska förvaltare handlar aktier som till mycket stor del är noterade i dollar, euro eller i valutor som är peggade till dessa två giganter.

Det gäller exempelvis de alltid populära Rysslandsfonderna, som ofta agerar mot Moskvas dollarhandlade RTS-börs. East Capitals Rysslandsfond, till exempel, har stigit 3,68 procent mellan årsskiftet och 21 oktober, räknat i kronor. I dollar har samma fond stigit 9,81 procent.

Svenska fondförvaltare som förlorat pengar på grund av att valutan svängt åt fel håll får inga bannor för det, lika lite som de får beröm om valutakurserna går åt rätt håll.

Traditionellt har det inte ansetts vara värt priset att “hedga” kronan, att via terminer försäkra sig om en framtida växelkurs. Den historiska standardavvikelsen i valutasvängningarna har varit låg. Valutamarknaden är till skillnad mot aktier ett nollsummespel. Kort sagt: Det har hittills kostat mer än det smakat att säkra valutakurserna. Valutarisken har samtidigt vägts mot den minskade risken en global placeringsstrategi ger.

Det mest kända undantaget, Sjunde AP-fonden, soffliggarnas fondbolag i PPM-systemet, slutade faktiskt i våras. Fram till dess hedgade AP-fonden hälften av valutarisken. Men i samband med att Premiesparfonden och Premievalsfonden skrotades i maj, ändrades valutastrategin. Precis som de privata aktörerna tyckte Sjunde AP-fonden inte att det var värt kostnaden Så sent som i början av oktober spådde den ledande amerikanska investmentbanken Goldman Sachs att dollarn skulle fortsätta att försvagas under kommande år. Fram till oktober 2011 är bankens valutaanalytikers bedömning att dollarn ska ha sjunkit ytterligare en krona. Liknande bedömningar gör flera andra stora prognoshus.

Allt annat lika och på en oförändrad börs skulle det alltså vara klokt att avvakta ytterligare en tid, förutsatt att det är en stor engångsinsättning i en dollarhandlad fond. Men Affärsvärlden utfärdar en kraftfull varning: Valutaspekulation är inget för veklingar. Att spekulera i långsiktiga valutarörelser är ökänt svårt. Inte ens Riksbanken vågar spå kronans framtida styrka. Det finns inga garantier. Vem spådde att dollarn skulle kosta under sex kronor sommaren 2008, över nio kronor våren 2009 och sedan vara tillbaka på 6,50 i dag? Ingen.

Det hindrar inte att den som satsade pengar i en dollarhandlad fond 6 mars 2009 gjorde en riktigt usel affär.