Edins fondrevansch

Förre LO-ekonomen P-O Edin var en av de ivrigaste förespråkarna för löntagarfonderna när det begav sig. Den striden förlorade som bekant Edin, men i karriärens elfte timme har han fått sin revansch. Edin har nämligen tagit ett järngrepp om Östersjöstiftelsen, en av de stiftelser som skapades med löntagarfondpengar av den borgerliga regeringen i början av 1990-talet.

Edin är inte bara ordförande i stiftelsens styrelse. Han är också ordförande i den kommitté som avgör hur stiftelsens kapital på 3,7 miljarder ska placeras och ordförande i Södertörns högskola – som får pengar från Östersjöstiftelsen. Syftet med Östersjöstiftelsen var ursprungligen att stödja forskning om Östersjöregionen och Östeuropa, något som senare preciserades till forskning inom detta område som bedrivs på Södertörns högskola.

Östersjöstiftelsens enda bidragsmottagare är med andra ord Södertörns högskola. Det är också från den utgångspunkten som regeringen försvarar att Edin är med och tar beslut om stöd till högskolan. »Stiftelsen kan inte ge pengar till någon annan och därför tyckte vi att det var lämpligt med en personunion, att de som sitter i högskolans styrelse också sitter i stiftelsens styrelse. Det gör att man går i takt«, säger Agneta Bladh, statssekreterare på utbildningsdepartementet.

P-O Edin ser själv inga problem att vara ordförande i både högskolan och stiftelsen. »Regeringen har genom att utnämna samma person till båda posterna velat markera samhörigheten mellan stiftelse och högskola«, säger Edin.

Nu delar inte alla Edins och Bladhs åsikt att det inte föreligger någon jävsituation. Beatrice Ask, ansvarig för utbildningspolitik hos moderaterna, är mycket kritisk till att regeringen blandar samman högskolans och stiftelsens roll. »Det är olämpligt att Edin sitter på två stolar. Hela syftet med stiftelser är ju att de ska vara fristående och oberoende. På det här sättet går hela dynamiken i prövningen förlorad«, säger Ask som också ifrågasätter hela upplägget med att begränsa Östersjöstiftelsens bidragsmottagare till Södertörns högskola.

Men det är inte bara politiska motståndare som anser att regeringen är ute på hal is. Inom såväl statsförvaltningen som forskningsvärlden höjs kritiska röster. Björn Englund, kanslichef på stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (Mistra), tycker att det är ett »prekärt förhållande« när en styrelseordförande i en högskola är med och tar beslut om stöd till högskolan. »Man biter sig själv i svansen«, säger han. »När Naturvårdsverkets chef Rolf Annerberg var ordförande i Mistra var det en självklarhet att han inte var med i beslut som berörde verket«.

En källa inom statsförvaltningen framhåller att även med bara en möjlig mottagare måste stiftelsen ta ställning till om högskolans ansökningar om bidrag ska beviljas eller inte. »Med Edin som ordförande för stiftelsen kan den prövningens oberoende ifrågasättas. Det är många som undrar hur regeringen tänker«. En källa inom regeringskansliet ställer sig frågande till varför regeringen utsätter sig för jävsrisken. »Principen borde vara att se till att det aldrig finns minsta misstanke om jäv«, säger källan.

Flera brister

Riksdagens revisorer granskade i fjol de stiftelser som bildats med pengar från löntagarfonderna. Revisorerna fann flera brister – bland annat hade mottagare av bidrag haft en aktiv roll i stiftelsernas beredningsgrupper. Revisorerna krävde också att kontrollen av de statliga stiftelserna skulle förbättras. I Östersjöstiftelsen har det till exempel inte gjorts någon utvärdering av bidragen sedan starten för sju år sedan. Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) har dock inlett en sådan och den ska vara klar till sommaren.

Riksdagens revisorer rekommenderade också att alla stiftelser skulle anta skriftliga jävbestämmelser. Idag har de flesta av stiftelserna infört jävsbestämmelser, dock inte Östersjöstiftelsen.«Det finns ingen jävspolicy, eftersom det inte föreligger någon jävsituation. Det är ingen jäv om koncernchefen sitter med i ett dotterbolags styrelse«, säger P-O Edin.