ELBÖRS: Norden tar ledningen

Ingenstans har en marknadsplats för el utvecklats lika långt somi Norden. Här finns sedan 1 januari 1996 världens endaflernationella elbörs (Nord Pool), där aktörer fritt kan handlamed el. Det är ingen tillfällighet att Norden ligger först ispåret. I Norden har det sedan länge funnits erfarenhet atthandla med el, eftersom de stora producenterna har samkört sinaresurser för att optimera driften. Denna byteshandel, i Sverigekallad produktionsoptimering, hade vissa marknadsmässiga inslag.Men den var bara öppen för de stora producenterna.

När elmarknaden avreglerades i Norge 1991 och i Sverige 1996föll det sig naturligt att bygga ut denna marknad och ocksåsläppa in andra aktörer, alltså distributörer ochstorkonsumenter, och att bygga ut produktsortimentet. Till enbörjan skedde det under protester från producenterna, somvarnade för att de skulle bli kaos. Men producenterna kördesöver och systemet har visat sig fungera.

Nu kommer delegationer från hela världen för att studera hur dennordiska elmarknaden fungerar. Nord Pool har exempelvisengagerats som konsult i Kalifornien där USA:s första elbörshåller på att byggas upp, California Power Exchange Corporation.Och OM, som har varit underleverantör och inrättat detelektroniska handelssystemet åt Nord Pool, fick nyligen enstororder på motsvarande system till den kaliforniska börsen,värd 200 miljoner kr.

En rad länder är på gång med avregleringar, som medför behov aven elbörs: Nya Zeeland, Sydafrika, Chile, Argentina, Colombia,Brasilien, El Salvador, Nederländerna, Schweiz, Spanien ochPolen. Även i Tyskland trycker stora elkonsumenter på för att fåen avreglering. I Australien finns redan en elbörs. IStorbritannien (egentligen England och Wales) är elmarknadenavreglerad sedan en tid. Men den handelsplatsen är egentligenbara till för de stora elproducenterna och liknar därmed dengamla svenska produktionsoptimeringen. Det är bara utbudssidansom kan ge bud. Och det blir producenternas egnaefterfrågeprognoser som avgör vilka produktionsanläggningar somskall köras. Tanken är dock att även efterfrågesidan skall få gebud när elmarknaden är helt avreglerad 1998.

När elreformen genomfördes 1990 i England och Wales varpolitikernas första prioritet att privatisera den tidigaremonopoliserade elbranschen, inte att få en fungerande marknad.Producenterna kom därmed att få ett stort inflytande överelbörsens utformning.

Än så länge fungerar inte hela Norden som en elmarknad. Det ärbara Norge och Sverige som har slopat de gränstariffer somtidigare funnits och som har varit ett effektivt hinder för enfungerande handel. Finland avreglerade visserligen sin elmarknadnågra månader före Sverige, men hade inte kommit så långt imarknadsanpassning när Norge och Sverige 1994 började diskuteraen gemensam elbörs. Finland har därför en egen börs (El-Ex), menden är liten. Handelsvolymen är nästan 100 gånger större på NordPool.

Elmarknadsaktörerna vill sannolikt ha en enda marknadsplats iNorden, så det naturliga vore att fusionera Nord Pool och El-Ex.Och det lär ske vad det lider.

I Danmark finns ännu inga konkreta planer på en avregle-ring avelmarknaden. Men de två danska producenterna, Elkraft och Elsam,finns med på Nord Pool. Nord Pool har i dagsläget 160 aktörer.Nästan alla producenter i Norden finns med. Till detta kommerdistributörer, större slutanvändare, traders som tar egnapositioner och mäklare som utför handel åt andra kunder(clearingkunder).

De 117 norska aktörerna dominerar, vilket är naturligt med tankepå att den norska elmarknaden har varit avreglerad fem år längreän i Sverige.Antalet svenska aktörer är bara 33, mestproducenter och större kommuner. Att de är så få beror blandannat på att de stora producenterna inför avregleringen lyckatsfå in många storkunder i långa kraftavtal. Av dessa skäl handlarexempelvis inte de stora elintensiva basindustrierna på elbörsen,vilket är fallet i Norge. Detta förhållande kanske kommer attändra sig i takt med att kraftavtalen löper ut och kunskapen omelmarknaden ökar. Ännu färre aktörer är finska (åtta stycken)eller danska (de två nämnda). Men det beror på strukturen pådessa marknader. Dessutom måste dessa aktörer betala engränstariff för att få handla, vilket naturligtvis minskarintresset.

Huvuduppgiften för en börs är att ha en effektiv prissättning.Volym och likviditet skall vara så stor att priserna inte blirifrågasatta. Börsen skall erbjuda standardiserade produkter tillså låg kostnad som möjligt. Och alla aktörer skall behandlaslika.

I fjol anklagade en del mindre aktörer de störrekraftproducenterna för att manipulera marknaden och driva uppelpriset genom att inte släppa ut kraft över börsen. De somframförde kritiken var främst elleverantörer som fått svårt medkraftanskaffningen. De tappade kunder.

Ingenting tyder dock på att marknaden har manipulerats. NordPool har undersökt saken och inte funnit belägg för attproducenterna missbrukat sin ställning. Den andel avkrafthandeln som gått över börsen har varit ungefär den somförväntats när elreformen gjordes, ca 25 procent. Resten skerbilateralt, alltså genom avtal mellan två parter. Elmarknadenblev ovanligt turbulent under fjol-året, då det var både extremtkallt och extremt torrt (det värsta torråret på 30 år). Elprisetnådde rekordnivåer därför att utbudet blev så litet ochefterfrågan var så stor. Trots dessa extrema förhållanden harmarknaden ändå fungerat tillfredsställande.

Allvarligare är kritiken att Nord Pool inte har lyckats få tillett enhetligt prisområde i Sverige och Norge. Vid vissa tiderfinns två prisområden, ett för Sverige-Nordnorge och ett försödra Norge. Dessa prisskillnader var ofta marginella, mentidvis stora. Det fanns differenser under hälften av fjolåretsdagar. Och under årets tre första månader har det bara varit ettelpris under åtta dagar. Detta skapar osäkerhet och har hämmatbåde spot- och terminshandeln.

En tredje kritik mot Nord Pool är att tjänsterna är för dyra.Det är inte svårt att förstå varför. Verksamheten är underuppbyggnad. Marknaden är ny och det är svårt att skaffakompetent personal. OM tar bra betalt för sina tjänster. NordPool behöver dessutom bygga upp en solid ekonomisk bas för klaraeventuella ekonomiska smällar.

Och företaget skall utveckla sina produkter. Bristen är mestuppenbar när det gäller långa terminer, där likviditeten ärdålig.Det finns dock alternativ för den som tycker att Nord Pooltar för mycket betalat. Nord Pool har inget monopol. I ökadutsträckning standardiserar mäklare sina tjänster och erbjuderdem till intresserade kunder. De har ju inte krav på sig attlikabehandla alla, som Nord Pool, och kan erbjuda lägre courtageoch clearingavgifter. Ett exempel är Skandinavisk kraftmegling,som hävdar att dess omsättning av finansiella kontrakt påelmarknaden är större än Nord Pools hittills i år. Nord Pool ärstörre på kortare terminskontrakt, men Skandinavisk kraftmeglinghar mer av de längre terminerna.

Det är på terminsmarknaden som den stora tillväxten finns.Handeln i derivat, alltså terminer och optioner, brukar varamångdubbelt större än den underliggande fysiska handeln. I fjolvar terminsmarknaden på den nordiska elbörsen för första gångenstörre än spotmarknaden: 10,7 miljarder nkr (43 TWh), jämförtmed 10,3 miljarder nkr (41 TWh). Någon optionshandel har ännuinte kommit igång. Marknaden anses inte mogen. På enråvarumarknad brukar en vanlig fördelning av handeln vara attungefär en tredjedel sker över börsen, en tredjedel ärstandardiserade kontrakt, som förmedlas av mäklare, och entredjedel utgörs av bilaterala avtal. På elmarknaden är det nustor dominans för den bilaterala handeln. Nord Pool ochkraftmäklarna lär öka sina andelar framöver. Nord Pool harbörjat att erbjuda clearing av bilaterala kontrakt. Den förstasvenska kraftkonkursen, elhandelsföretaget Kraftlots iKristianstad, har visat på riskerna med bilaterala avtal.Leverantörerna lär åka på en smäll. De som handlat med Kraftlotspå börsen hålls däremot skadeslösa eftersom Nord Pool tarmotpartsrisken. I detta avseende är det alltså säkrare atthandla på börsen.