Ett kapitalt misslyckande

Tänk dig att du är skatteflykting eller sysslar med affärer som du vill dölja för offentlighetens ljus och/eller arbetsgivaren. Så öppnar sig en fantastisk möjlighet.

Tre klick på internet och du är ägare till en depå där du obehindrat kan handla fonder, warranter, aktier och certifikat. Du behöver inte betala skatt på vare sig utdelning eller reavinst. I stället betalar du årligen cirka 1 procent av beloppet till staten.

Inte nog med det. Börsens stenhårda flaggningsregler kan du strunta i. Dina aktieinnehav dyker inte upp i några register. Du behöver inte insynsanmäla dina affärer till svenska Finansinspektionen. Bättre upp. FI till och med vägrar att notera dina innehav.

Nej, det är inte Nederländska Antillerna vi beskriver här utan – ja, du har gissat det – den svenska kapitalförsäkringen.

Den lukrativa sparformen har sina rötter i den komplicerade lagstiftningen kring liv- och pensionsförsäkringar. Runt millennieskiftet var kapitalförsäkringen populär, men fick dåligt rykte på grund av långa inlåsningstider. I slutet på 2005 ändrades förutsättningarna. Några av uppstickarbankerna konstaterade att det inte alls behövdes fem års inlåsning för att uppfylla lagens bokstav. Noll år gick också bra.

Sedan dess har kapitalförsäkringens popularitet stigit mot himlen. Och takten ökar. Första halvåret i år stoppade svenskarna in 50 miljarder kronor i kapitalförsäkringar, nästan 40 procent mer än samma period i fjol.

Formellt är spararen bara försäkringstagare, trots att hon helt fritt kan köpa och sälja aktier och mer avancerade instrument. Det är därför kapitalförsäkringar inte omfattas av Finansinspektionens insynsregler.

Exempelvis sålde HQ:s dåvarande vd Mikael König och tradingchef Fredrik Crafoord HQ-aktier för totalt 11 miljoner kronor under förra året, utan att meddela vare sig Finansinspektionen eller aktieägarna. Helt lagligt. Den 24 november 2008 hade duon flyttat samtliga sina HQ-aktier till var sin kapitalförsäkring.

Flaggningsreglerna rundas lika enkelt. Det är bara försäkringsbolaget (exempelvis Avanza Pension eller Nordnet Pensionsförsäkring) som flaggar för sin sammantagna andel på börsen. Den enskilda förblir anonym. Vill hon gömma sig ännu mer, lägger hon kapitalförsäkringen utomlands.

Under första halvåret i år stod Avanzas pensionsbolag för var femte flaggning på Stockholmsbörsen, 86 av 452 flaggningar. Avanza Pension flaggade mer än tre gånger så ofta som tvåan SEB. De flesta av Avanzas flaggningar är i små spekulationsaktier men även i bolag som Elanders, Eniro och Doro. I hela 16 svenska börsbolag har Avanza Pension mer än 10 procent av rösterna. Om en eller tusen ägare står bakom vet bara Avanza.

Men Affärsvärlden känner till åtminstone ett exempel på ett börsbolag där störste ägaren är en individ som håller sig anonym genom att gömma sig i en kapitalförsäkring.

Problemen slutar inte där. Ägaren får inte heller rösta för aktierna. Rätten tillfaller försäkringsbolaget, som i regel struntar i bolagsstämman. Detta samtidigt som bristen på starka fysiska ägare är skriande. Och mellan låg skatt och rösträtt är valet ofta lätt.

Regeringen Reinfeldt har haft fyra år på sig. Ingenting har hänt. Man skyller på krisen, som sugit resurser och handlingskraft från finansdepartementet. Regeringen väntar dessutom på EU medan Finansinspektionen väntar på ny lagstiftning. Kapitalförsäkringsproblematiken har fallit mellan stolarna.

Kanske anas en ljusning. Vad Affärsvärlden erfar ska Finansinspektionen försöka lyfta upp frågan senare i höst. Och på regeringskansliet ska åter finansmarknadsminister Mats Odells bortglömda förslag om kapitalsparkonton, en depå med schablonskatt, dammas av. Några planer på att avskaffa kapitalförsäkringen i dess nuvarande form verkar dock inte finnas. Så skrupelfria affärsmän kan fortsätta att blåsa finansmarknaden helt lagligt.

Låg vinst- och utdelningsskatt är inget Affärsvärlden tänker argumentera emot. Men att ägare till kapitalförsäkringar ska behandlas som vilka aktieägare som helst är självklart. De ska flagga och anmäla förändringar av innehaven till insynsregistret precis som om de ägde aktier. Och givetvis ska de ha rösträtt. Allt annat är dumt. Vad väntar regeringen på?