Handelsbankens dystra prognos: Brantare avmattning i närtid

Sveriges BNP väntas öka 1,5 procent i år, 1,0 procent nästa år och 1,4 procent 2021.

I föregående prognos, i april, spåddes en BNP-tillväxt på 1,5 procent i år, 1,3 procent nästa år och 1,1 procent år 2021.

Inbromsningen är väntad men framåtblickande indikatorer har försvagats mer än antagits, vilket tyder på en brantare avmattning i närtid.

Oroande är att industrin enligt Konjunkturbarometern kapat produktionsplanerna abrupt och upplever att lagren är för stora, att näringslivet inte visar behov av investeringar och att detaljhandelns förväntningar om försäljningen sjunker.

Mer väntat har varit att bostadsbyggandet dämpas samtidigt som hushållens tillförsikt är svagare än normalt.

Sysselsättningen upphörde plötsligt att öka första halvåret, vilket tillsammans med att allt fler söker sig till arbetsmarknaden gör att arbetslösheten stiger. Men anställningsplanerna har inte kollapsat, och ännu syns ingen uppgång i långtidsarbetslösheten som brukar ske när arbetsmarknaden fryser tvärt.

Att arbetslösheten redan tycks ha bottnat trots att högkonjunkturen bara nyligen börjat försvagas märkbart gör ändå att läget på arbetsmarknaden riskerar att påverka de stora löneförhandlingarna i höst och vinter.

Tidigare har Handelsbanken antagit att nästa löneavtal skulle ge aningen högre löneökningar än nuvarande treårsavtal, på grund av de senaste årens goda lönsamhet i näringslivet och en inflation nära 2-procentsmålet.

”Men den stigande arbetslösheten kan nu medföra att fokus riktas mer mot det svalnande konjunkturläget och att löneökningarna blir mer återhållna än vi tidigare antagit”, skriver de.

Vad gäller Riksbanken har den underliggande inflationen varit oväntat stark i Sverige. Det väntas däremot inte röra sig om en bestående snabbare kostnadsutveckling, utan inför 2020 radas tecknen på minskande inflationstryck upp.

Förutom att kostnadsökningarna lär dämpas av sviktande global inflation och lägre sannolikhet för höga löneavtal, så innebär den tvärare inbromsningen i svensk ekonomi att företagen får svårare att höja priserna. Det betyder att Riksbanken får det svårare att nå sitt inflationsmål under loppet av nästa år, allteftersom nuvarande inflationsdrivande effekt från den försvagade kronan klingar av.

Riksbankens verktygslåda skramlar nära nog tom, så det kommer sannolikt ta längre tid innan inflationen åter kan nå målet.

”Visserligen skulle Riksbanken kunna sänka räntan tillbaka till åtminstone -0,50 procent. Men vi tror att räntesänkningen uteblir om inte läget försämras väsentligt mer än vår nuvarande syn, till exempel om handelskriget skulle eskalera och det skulle bli en avtalslös brexit i oktober”, skriver Handelsbanken.

En hård brexit skulle drabba Sverige särskilt hårt. Det kan också handla om fortsatt fallande inflationsförväntningar som ändrar bilden att inflationsmålet är väl förankrat. Då kan Riksbanken behöva understryka att de gör allt de kan och sänka räntan, men huvudscenariot är att direktionen i stället väljer att i första hand stimulera ekonomin genom att pressa ned hushållens och företagens förväntningar om den framtida räntan.

”Med andra ord kommer nu planerade räntehöjningar successivt ställas in och vi räknar med att reporäntan blir kvar på -0,25 procent åtminstone till 2021, slutet på vår prognosperiod”, skriver Handelsbanken.