Hård debatt om kronan i riksdagen

Kronan har försvagats mer än väntat, bekräftar riksbankschefen Stefan Ingves i ett anförande i riksdagen. "Vi rear ut svenska tillgångar", säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist i ett kritiskt anförande.

Växelkursen är rörlig och det Riksbanken arbetar mot är ett inflationsmål på 2 procent, är svaret från riksbankschefen Stefan Ingves.

– Sverige har ett inflationsmål. Sverige har inte ett växelkursmål, säger han om utvecklingen.

Ingves pekar även på att en faktor som pressar kronan nedåt är att det förs en stramare penningpolitik, med högre styrräntor, i stora länder i omvärlden.

Pekar på problem

Enligt Ingves är varken nivå eller förändringar av växelkursen något Riksbanken tar hänsyn till som ett mål, även om växelkursen påverkar svensk ekonomi på olika sätt – bland annat i form av högre importpriser och mer konkurrenskraftiga svenska exportpriser.

I sitt inlägg trycker Ingves på att inflationsmålet på 2 procent i princip har uppnåtts under 2017-2018, bland annat med hjälp av en styrränta som under större delen av året låg på rekordlåga minus 0,50 procent och ett historiskt stort program för stödköp av svenska statsobligationer.

Det fanns under 2018, fram till februari i år, även ett särskilt mandat till valutaintervention om kronan skulle stärkas för snabbt.

Robert Bergqvist håller med Riksbanken om att inflationsmålet har uppfyllts 2018. Men han pekar samtidigt på en rad problem med hur Riksbankens kommunikation har påverkat växelkursens utveckling.

”Det behövs mer analys”

Enligt Bergqvist har Riksbanken å ena sidan i tal och kommentarer från direktionsmedlemmar och med mandatet att göra snabba interventioner på valutamarknaden pratat ned kronans värde. Samtidigt har Riksbanken i sina penningpolitiska rapporter haft prognoser som pekat mot en starkare kronkurs.

Denna kommunikation är för otydlig och ger en rad oönskade effekter, enligt Bergqvist.

Han pekar på en utbredd oro för effektivitetsförluster i svensk exportindustri, som skyddas av den svagare kronan då deras varor blir billigare på världsmarknaden. Dessutom urholkar den svagare kronan svenska hushålls och importföretags köpkraft.

– Sedan innebär den här konsekventa valutapolitiken, asymmetriska politiken, att vi rear ut svenska tillgångar, säger Bergqvist.

– Det behövs mer analys och utvärdering av Riksbankens valutapolitik, tillägger han.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.