Hedgefonder – dansen kring guldkalven

Det råder vad som närmast kan betecknas som hedgefondshysteri i finanskvarteren kring Stureplan i Stockholm. Det handlar inte längre bara om Patrik Brummer och hans framgångsrika Zenitfond. Bara under fjolåret startades 16 nya hedgefonder i Sverige, och i år har ett tiotal startats eller är på väg att starta, visar Affärsvärldens kartläggning.

Globalt finns ungefär 4 500 miljarder kronor under förvaltning i hedgefonder. Av dessa ligger 775 miljarder i Europa, varav cirka 55 miljarder i nordiska hedgefonder. Men bara de svenska hedgefonderna förvaltar snart 50 miljarder kronor, visar vår genomgång.

Av de totala fondinvesteringarna i Sverige på cirka 700 miljarder är därmed cirka sju procent investerade i hedgefonder. Det är en hög andel jämfört med övriga Europa. Förklaringen till hedgefondsintresset ligger förstås i den goda avkastningen de senaste åren.

Nordiska hedgefondförvaltare har de senaste åren presterat bättre än hedgefondförvaltare globalt sett. Både under 2001 och 2002 steg hedgefonder globalt med 4,4 respektive 3 procent, enligt CSFB/Tremont. De nordiska hedgefonderna steg med 13 respektive fem procent, samtidigt som börserna rasade.

Affärsvärlden har i pappersupplagan ställt samman en lista med 40 svenskbaserade hedgefonder. Listan visar att de nya fonderna i regel startas av personer med bakgrund på mäklarfirmor runt Stureplan som blivit förmögna och nu hoppat av för att starta eget. Bland de mer namnkunniga märks Investors stjärnförvaltare Sven Nyman samt fondbranschens grand old man, Björn Carlson.

Kundgruppen har också vidgats. Från att först ha lockat mest förmögna privatpersoner har institutioner fått upp ögonen för hedgefonder. Tredje AP-fonden är på väg att satsa fyra miljarder i hedgefonder. Även Andra AP-fonden och Skandia ska skjuta till miljardbelopp. Ännu så länge står hedgefonder för bara några procent av den totala portföljen, men en ökning till 5 procent innebär att institutionerna skulle placera närmare 90 miljarder.

Men nu höjs ett varnande finger för rusningen efter hedgefonder. Morgan Stanleys chefsekonom Barton Biggs har varnat för en “hedgefondbubbla”. Men med bubbla den här gången menas knappast att den när den spricker kommer att skapa förluster när spekulanterna förlorat pengar, utan att det blir allt svårare för en växande skara förvaltare att tjäna pengar.

Det finns också risker för småspararna. Informationen från hedgefonderna är i regel knapphändig, och en investering i fonden är en investering i personerna bakom. Placeringsformen lämpar sig därför ganska dåligt för den breda allmänheten, som omöjligt kan värdera risktagandet hos en enskild förvaltare. Ett lagförslag som väntas i höst går ut på att vanliga sparare bara ska kunna investera i fonder som placerar i flera andra hedgefonder, allt för att sänka risken. Samtidigt har finansinspektionen skärpt sin tillsyn av hedgefonderna.