”Jag är en why guy”

Håkan Boman har nu varit på NCC i 18 år och säger att bolaget är mer enhetligt och mer fokuserat än vid millennieskiftet, då han klev in i byggbolaget som bolagsjurist.

– Utvecklingen är inte min förtjänst, men jag kanske har bidragit, säger Håkan Broman som för närvarande bär titeln tillförordnad vd för NCC sedan den förre vd:n Peter Wågström fick avgå, eftersom han inte lyckades leverera önskad lönsamhet.

Vad tänkte du när du fick frågan om att vikariera på vd-posten?

– Det är ytterligare ett tecken på förtroende, men det är förstås alltid en utmaning att ta sig an den här typen av befattningar. Jag är väldigt begeistrad i bolaget och gör gärna något extra även om det innebär att jag får kliva ur min comfort zone.

När Håkan Broman utsågs till tillförordnad vd den 30 oktober i fjol var han tvungen att se över organisationen och dess centrala omkostnader. Det är framför allt två områden som han fokuserar på sedan dess: lönsamheten och säkerheten på byggarbetsplatser för de anställda.

Som chefsjurist på NCC har Håkan Broman under lång tid drivit ett långsiktigt arbete med att placera juridiken så nära affären som möjligt.

– Jag brukar säga att vi inte har bolags­jurister, utan anställda affärsjurister. Vi följer noga upp vilka affärer vi är involverade i och mäter hela tiden juristernas insatser i våra affärer genom ett antal parametrar. Till exempel mäter vi kassaflödet i våra projekt.

En annan käpphäst är att ingenting ska hamna i långbänk – problem ska tas omhand direkt. Det kan till exempel vara grundförhållanden i anläggningsprojekt som inte stämmer överens med antagandet man hade när NCC gick in i projektet.

– Sådana situationer måste lösas omgående. Det är vad affärsnära proaktiv juridik handlar om.

Innan Håkan Broman började på NCC var han på Ekelunds advokatbyrå samt bolagsjurist på ABB/Daimler Chrysler Transportation i fyra år. Men att han skulle studera juridik var ingen självklarhet och han inledde sina studier med att ta en fil kand i statsvetenskap och historia.

– Jag är en ”why guy”. Jag måste veta varför saker och ting sker. Men snart ville jag förkovra mig i juridiken och det beror på att jag alltid har haft ett stort affärsintresse, då jag har köpt, renoverat och sålt fastigheter i flera år på fritiden.

Fastighetshandeln, som framför allt rör enstaka villor, är förvisso ett stort fritidsintresse, men att praktiskt fixa till fastigheter är någonting som Håkan Broman började med redan vid 12 års ålder då han blev målarlärling i Mora, Dalarna.

– Jag var sommarjobbare. På den tiden var inte minimiålder så viktigt.  Min familj var hantverkare, far målare och sedan hade jag tre farbröder som var snickare.

Tillbaka till 2018 – vad säger Håkan Broman om en tid då vi kan befinna oss på toppen av en konjunkturcykel med fallande bopriser?

– Eftersom NCC är involverade i långa projekt och bygger åt stora utvecklare påverkas vi inte av det. Vi bygger inte åt de högspekulativa bostadsutvecklarbolagen i Stockholms innerstad.

Men högkonjunkturen märker han av, och säger att byggbranschens största utmaning just nu är att hitta och behålla duktiga medarbetare. NCC är inget förvärvsdrivet bolag, som gör jättestora förvärv, men de gör ett antal tilläggsförvärv för att expandera på fler marknader. I början av 2018 köpte NCC till exempel entreprenadföretaget Jakobsen & Blindkilde, vilket innebär att NCC får ett starkare fotfäste främst på Jylland, men även i resten av Danmark.

En annan stor transaktion handlade om den uppdelning som genomfördes under 2016, då NCC knoppade av sin ­housing-del och skapade bostadsutvecklingsverksamheten Bonava som numera är ett självständigt bolag på Stockholmsbörsen.

Som bolagsjurist på NCC var det svårare förr, säger Håkan Broman, inte bara för att han har lärt sig mer med åren, utan också för att byggbolaget har lämnat ett antal marknader. Det steget togs för tio år sedan, då man ansåg att det fanns lika många bra projekt på hemmaplan. Det här gjorde att NCC fokuserade på den nordiska marknaden. Men före den inriktningen hade Håkan Broman ansvar för den internationella juridiken som spände mellan Sydostasien, Mellanamerika och ett antal afrikanska stater som Tanzania och Zambia men även i Kina, Ryssland och Polen.

– Inte minst var det tufft i Sydostasien, man känner inte igen sig när man gör affärer. Våra normer och uppfattningar stämmer inte överens med hur vardagen ser ut där borta. Den dimensionen av andra juridiska förutsättningar i kombination med andra kulturer var komplext att hantera. Svensk konsensus funkar jättebra – i Sverige.