Jag säger nej till Nato

Hösten 1994 röstade svenskarna ja till EU. Några år tidigare hade det varit otänkbart, framför allt för Socialdemokraterna. Men nu hade Sverige genomgått en ekonomisk kris, självkänslan var stukad, Europa återförenades efter Berlinmurens fall och framtiden låg i internationellt samarbete.

I och med EU-medlemskapet blev alliansfriheten poänglös. Sverige kunde inte vara neutralt om unionen blev angripen, och förresten fanns inga maktblock kvar att vara neutral emellan. Snart skulle Baltstaterna gå med i västalliansen och bädda in oss i en ny säkerhetsgemenskap. Det rådde avspänning, ingen hade höjt på ögonbrynen om Stockholm slagit sina påsar ihop med Tallinn, Berlin, London och Washington.