”Jättar kan delas i framtiden”
Affärsvärlden har tidigare skrivit om hur de amerikanska techjättarna Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google lyckats bli så stora, sett ur ett konkurrensrättsligt perspektiv – enligt rådande amerikanska antitrustlagar. Och hur bolagen fortsätter att växa genom att dammsuga marknaden på nya mindre bolag. Om techjättarna, eller liknande företag, kommer att växa på samma sätt framöver återstår att se. Men det här året har börjat med att en amerikansk politiker högljutt ifrågasatt de så kallade FAANG-bolagens dominans.
Den demokratiska presidentkandidaten Elizabeth Warren, tidigare advokat och även en framträdande akademiker i konkurs- samt handelsrätt med forna arbetsgivare som Harvard Law School, har exempelvis sagt att dagens techbolag har ”för mycket makt över vår ekonomi, över vårt samhälle och över vår demokrati”. Enligt Warren har de snedvridit konkurrensen, använt privat information för att tjäna pengar och vridit om spelplanen till deras fördel. Hon har också föreslagit att några av de senaste årens affärer, exempelvis Facebooks förvärv av Instagram eller Whatsapp samt Amazons köp av Whole Foods, skulle rullas tillbaka. Konkurrensrättsadvokaten Erik Brändt Öfverholm på Baker McKenzies Stockholmskontor låter det vara osagt huruvida politiker kan, eller ens bör, driva igenom splittringar av befintliga företag, men i podcast Affärsvärlden betonar han att ett ändrat synsätt på marknadsdominans och tillgångar håller på att rita om konkurrensrätten på flera håll i världen. Och det kan få långtgående konsekvenser.
– Att Facebookgrundaren Mark Zuckerberg nyligen flaggade för att Facebook kan delas i två olika bolag tyder på ett mått av självsanering, säger Erik Brändt Öfverholm.
Han pekar på en global legal trend som kan hindra techbolag från att genom förvärv bli så stora i framtiden. Tidigare har konkurrensrättsmyndigheter bedömt om transaktioner ska stoppas baserat på om det nya större bolaget får för stor marknadsandel.
Men i den nya tidens ekonomi blir innovationskraft och data lika – om inte mer – centrala än att (som det traditionellt har varit) endast se till marknadsandelar.
– Företag med enorm innovationskraft och många användare kanske inte ens har någon omsättning, men ett uppköp av den största konkurrenten skulle ändå leda till stor skada på konkurrensen och i slutändan till minskad innovation.
Trenden är om ett företag, genom ett förvärv, ska anses få en för dominerande ställning på en marknad ska alltså inte längre bara ha med marknadsandelar att göra. Vilken ny data som bolaget får tillgång till genom förvärvet och vad man kan göra med detta blir lika centralt.
– Samma sak gäller vid köp av företag som i dag kanske inte omsätter så mycket men som har tillgång till ett värdefullt patent som kan innebära marknadsdominans i framtiden, säger Erik Brändt Öfverholm.
I Tyskland och Österrike har de därför infört nya tröskelvärden baserade på köpeskilling, i stället för att bara se till omsättning. Det innebär att förvärv av företag med låg omsättning också kan prövas i framtiden eftersom företagets värde kan vara högt av annat skäl. Detta synsätt övervägs även centralt inom EU – och i Sverige.
Lyssna mer här nedan, i Spotify, eller Itunes.
