”Koden ger pålästa ägare”

Nordeas styrelseordförande Hans Dalborg utsågs nyligen till ordförande för förvaltningen av Svensk kod för bolagsstyrning.

- Vi ska inte ha byråkrati utan bra betyg i uppförande och ordning, säger Hans Dalborg.

Vad är bra med koden?
– Koden förtydligar den maktfördelning mellan bolagsstämma, styrelse, bolagsledning och revision som den svenska modellen för bolagsstyrning är uppbyggd kring. Utmaningen för oss blir att få alla att förstå att det går att applicera koden utan att följa varje regel, bara man lämnar en fullgod förklaring.

Tror du koden hade stoppat skandalerna i Skandia och ABB?
– Historien kan vi inte veta något om men klart är att om kodens regler hade följts så hade det ställts större krav på styrelsens hantering av bland annat kompensationsfrågor, där aktieägarna haft större inflytande genom bolagsstämman och utrymmet för beslut i bolagsledningarna hade minskat.

Koden som den nu är skriven innehåller både ”frivilliga skall regler” och regler som snart blir tvingande genom EU, bland annat på revisionsområdet. Blir det inte otydligt?
– Kodförslaget från i våras kritiserades för dubbleringar med aktiebolagslagen, självklarheter och onödiga pekpinnar. Nu är det mesta självreglering. Att aktuella rekommendationer från EU fångats upp på områden där svenska särlösningar inte behövs, ser jag som positivt.

Tror du det blir lättare att utkräva ansvar av styrelsen framöver?
– Sannolikt, effekten blir snarare att bolagsstämmorna bli mer aktiva med pålästa ägare. Styrelser kommer att vara observanta på hur bolagsstämman kan tänkas reagera på olika beslut.

Financial Times är på väg att ta fram ett ”kod-index” för bolag på Londonbörsen. Vill du se ett sådant index på Stockholmsbörsen?
– Jag hoppas att ett särskilt index för bolag som tillämpar koden inte ska behövas. Det bör bli en kvalitetsstämpel för Stockholmsbörsen att alla företag som noterats där på några års sikt tillämpar Koden. Vi ska inte ha byråkrati utan bra betyg i uppförande och ordning.

I Tyskland följer en akademisk institution upp kodens tillämpning. I Finland administreras däremot koden enbart inom ramen för Helsingforsbörsens övervakning. Vad ser du framför dig?
– Personligen kommer jag att verka för öppenhet i form av till exempel work shops och paneler med såväl praktiker som akademiker och journalister. Hur vi ska hantera arbetet med framtida justeringar vill jag ta med mina styrelsekollegor.

I gruppens styrelse finns plats för en stor privat aktieägare. Gustaf Douglas har blivit tillfrågad, liksom Stefan Persson och Fredrik Lundberg. Samtliga har avböjt. Är det viktigt att någon av dem ställer upp?
– Jag sympatiserar med tanken att det är en fördel om styrelsen innehåller personer med kunskaper och erfarenheter från alla relevanta delar av aktiemarknaden. Jag hoppas att huvudmännen löser denna fråga.

Du har tagit strid mot att staten får in en representant i styrelsen. Hur långt från regeringskansliet ska statens representant sitta för att du ska vara nöjd?
– Att en av börsens största ägare, staten, finns med i styrelsen kan kanske vara naturligt. Men detta måste ske på armslängds avstånd från lagstiftaren och dagspolitiken. Poängen med Svensk kod för bolagsstyrning är att det handlar om självreglering med betoning på ”själv”.

Valberedningens arbete har diskuterats med tanke på risken för att det skapas insiderproblem. Nu blev beslutet att valberedningen inte skulle göra någon egen utvärdering av styrelsens arbete. Blev det en papperstiger?
– Nej, det viktiga är att valberedningens roll tydliggjorts. Det stärker dess roll och bidrar till professionell rekrytering av kompetens till bolagsstyrelserna. Även om det är styrelsen som utvärderar hur den fungerar som arbetslag och beslutsorgan så ska valberedningen bedöma om styrelsens kompetensprofil och sammansättning speglar företagets framtida behov.

Hur kommer din kodgrupp att fungera rent praktiskt?
– Det vet jag inte ännu. Styrelsen utsågs dagarna före jul med viss finansiering säkrad. Vi behöver nu träffas för att gå igenom uppdrag, verksamhetsplan, kanslibehov och budget.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.