Kritik mot villkoren i stödlåneprogrammet

Av en klausul i det garantiavtal som Riksgälden har publicerat framgår att om företaget inte kan betala tillbaka lånet och Riksgäldens borgen träder in så kan banken ansöka om ersättning. Sedan får banken i uppdrag att driva in pengarna.

”Upplägget skiljer sig från alla andra borgensåtaganden och innebär i praktiken att bankerna får agera inkassobolag åt staten, något som fått flera banker att reagera”, skriver DI.

Riksgälden anser dock att det har varit tydligt från början att bankernas egna kreditprocesser ska användas.

Enligt en annan klausul ska Riksgälden kunna vägra att betala ut sitt borgensåtagande till banken ifall myndigheten bedömer att lånet inte borde ha omfattats av garantin. Det har av flera företag och banker som Dagens Industri har talat med tolkats som en möjlighet för Riksgälden att i efterhand underkänna alla lån som havererar och därmed inte infria sitt borgensåtagande.

Enligt ett tillägg till Riksgäldens garantiavtal som en större bank tecknar med sina kunder finns en paragraf som ger banken rätt att omedelbart kräva tillbaka lånet, exempelvis vid lagändringar kring garantiprogrammet, eller om det visat sig att banken gjort en felbedömning som gör att Riksgälden underkänner krediten eller om företaget inte kan betala på andra lån, även till externa banker.

”Vem vågar ta risken att bli omedelbart återbetalningsskyldig om Riksgälden börjar krångla? Det verkar som om statens mål är att lämpa över så mycket risk som möjligt på andra”, säger en person som kontrollerar flera företag till tidningen.

På tisdagen hade enligt Riksgälden sammanlagt 49 ansökningar inkommit från banker. Totalt har garantier för 23,7 miljarder kronor ställts ut.