Krönika Grön omställning
Sandström: Frankensteins företagsstöd 122 miljarder – tre gånger mer än Polisen
I förra veckan släppte Tillväxtanalys en rapport som uppskattade de totala stöden till näringslivet.
Total nota för “företagsfrämjandet”?
122 miljarder kronor.
Ett belopp som kan ställas i relation till andra utgiftsområden.
Snabb tillväxt – åtminstone i stöd
Det har – underligt nog – inte funnits någon ordentlig sammanställning över hur stora medel som faktiskt går till att stödja näringslivet.
För snart tre år sedan gjorde undertecknad en grov och försiktig uppskattning som landade på 50 miljarder kronor. Avgränsningarna är inte självklara, och anslagen har vuxit i rask takt.
Viktigt bidrag om bidrag
17 olika myndigheter hanterar direkta utbetalningar till företag, vilket försvårar en grundlig sammanställning. Tillväxtanalys skriver att “många olika aktörer och typer av stöd gör systemet svårt att överblicka.”
I beloppen ingår en växande flora av främjande-aktörer som arbetar med rådgivning, utbildning och finansieringsstöd i form av garantier, lån och riskkapital.
Stöden till näringslivet påminner lite om Frankensteins monster. Det växer sig starkare och till slut tappar skaparen kontroll över skapelsen.
Inte konstigt det tar tid att beräkna hur stora belopp det faktiskt rör sig om. Här har Tillväxtanalys gjort ett viktigt bidrag. Äntligen går det jämföra stöden med andra utgiftsposter och skatteintäkter.
Mer än forskning och utbildning
122 miljarder är mycket pengar.
Till budgetposten Utbildning och universitetsforskning (utgiftsområde 16) går cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2025. Detta omfattar anslag till bland annat förskola, skola, vuxenutbildning, universitet, högskolor och forskning.
En liten del av detta belopp inkluderas förvisso i de 122 företagsfrämjande miljarderna. Men belopp kan ändå ställas mot varandra. En budget handlar trots allt om prioriteringar.
Hur många väljare anser att direkta bidrag från Energimyndigheten till riskkapitalisterna bakom Northvolt-konkursen är att föredra framför utbildning och forskning?
23 700 kronor
Med en arbetande befolkning på 5,15 miljoner människor skulle var och en av dessa få behålla 23 700 kronor om de 122 miljarderna skiftades mot ett motsvarande jobbskatteavdrag.
Hur många arbetande svenskar skulle hellre skicka över 23 700 kronor om året till det innovationsbyråkratiska komplexets lågproduktiva höginkomsttagare än att behålla dessa medel i egen plånbok?
Halverad bolagsskatt
Bolagsskatten drar in runt 200 miljarder kronor till staten varje år. Skattesatsen på 20,6% skulle med andra ord kunna halveras till runt 10% om allt “företagsfrämjande” raderades ur statsbudgeten över en natt.
Betänk hur många miljarder svenska företag skulle kunna återinvestera i Forskning och Utveckling (F&U).
Betänk hur många som hade kunnat anställas i växande, produktiva företag.
Betänk hur en så låg bolagsskatt skulle attrahera kapital till landet, så att skatteintäkterna förmodligen i nästa skede skulle öka.
Hur många ekonomer bedömer att Almis affärscoacher skapar ett mer dynamiskt näringsliv än en sänkning av bolagsskatten?
Överförenklade jämförelser, kan tyckas. Men poängen är att det finns en alternativkostnad för allt detta främjande. Och den är betydande.
Frankensteins företagsstöd
Såväl Energimyndigheten som Vinnova har haft julafton i flera decennier – oavsett regering.
Ingen vet riktigt varför. Men det är väl bra att “satsa” på innovation?
Notera hur liten del av de 122 miljarderna som hamnar på just dessa två myndigheter. Det finns 15 andra myndigheter att hålla koll på, med sina generaldirektörer, enhetschefer och budgetar. Som alla lever sina egna liv och är fullt övertygade om att just deras samverkan, rådgivning och allmänt främjande aktiviteter gör transformativa bidrag till digitaliseringen och den gröna omställningen.
Bara en klimatförnekande, nyliberal marknadsfundamentalist som inte har några egna lösningar på klimatkrisen skulle väl påstå något annat?
Tillväxtanalys rapport är ett viktigt första steg mot att ta kontroll över det innovationsbyråkratiska komplexets vildvuxenhet. En årlig uppföljning hade varit något av en önskedröm.
Läs mer:
Riksgälden mörkar miljarder till Stegra
Varför är Jens Nylander osynlig?
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
