”Kvinnor borde ha högre lön än män”

Bättre utbildning, mer erfarenhet och högre produktivitet. Ändå har kvinnor sämre betalt än män. ”Även bland ingenjörer finns tyvärr oförklarliga löneskillnader”, säger Stina Kimstrand, jämställdhetsansvarig på Sveriges Ingenjörer.

När FN:s internationella
arbetsorganisation ILO gör sin årliga globala undersökning av kvinnors
och mäns löner är resultatet samma gamla vanliga. Lönegapet är stort och
gapar allt större ju högre upp i lönetrappan man befinner sig.

Om
man räknar bort den skillnad i lön som inte kan förklaras borde
lönegapet vara det omvända i bortåt hälften av de 38 undersökta
länderna. Kvinnor borde alltså tjäna mer än män, om man ser till
respektive utbildning, arbetslivserfarenhet och produktivitet. Sverige,
Brasilien och Ryssland är några av dessa länder.

I
de 26 undersökta europeiska länderna borde kvinnorna i genomsnitt ha
0,9 procent mer betalt än männen. I själva verket tjänar de 18,9 procent
mindre. I Kina, som också ingår i undersökningen, tjänar kvinnorna
nästan 23 procent mindre än männen, trots att de har en ovanligt jämlik
situation vad beträffar utbildning och så vidare. Svenska kvinnor borde
tjäna 10 procent mer än männen, enligt ILO-undersökningen.


Sveriges Ingenjörer tar man årligen fram statistik om medlemmarnas
löner. Senaste rapporten Rön om lön och kön visar en skillnad i
ingångslön på 750 kronor för civilingenjörer.


Det har vi reagerat på förstås. Arbetsgivare har ett ansvar att sätta
könsneutrala ingångslöner, säger Stina Kimstrand, jämställdhetsansvarig
på Sveriges Ingenjörer.

Men
det stannar inte vid olika ingångslön. Skillnaden blir större. När
ingenjörerna har varit i yrkeslivet i ungefär fem år har gapet ökat till
2 000 kronor. Det är räknat på hela medlemsgruppen oavsett allting.


Men gör vi en regressionsanalys – givet allting lika vad gäller
exempelvis examensgrupp, yrkesverksamma år, befattning – så kvarstår en
skillnad på 5 procent mellan manliga och kvinnliga ingenjörer som vi
inte kan förklara.

I sina löneavtal förespråkar Sveriges Ingenjörer könsneutrala lönekriterier och individuell lön efter prestation.


Det har inget med kön att göra. Finns det normer och strukturer som
påverkar? Det är något att fundera över, säger Stina Kimstrand.

Hennes
uppmaning till medlemmarna är att vara förberedd inför sitt lönesamtal
och -förhandling. Det gäller lika för män och kvinnor.


Det ansvaret ligger på individen. Däremot ska vi inte lägga ansvaret på
enskilda kvinnliga ingenjörer och säga “du borde begära mer”, för det
är arbetsgivaren som har helhetsbilden och ansvaret för att ingen
diskriminering sker. Vår inställning är att lön ska sättas utifrån
prestation och könsneutrala kriterier. Varken kvinnor eller män ska ha
mer på grund av att de är kvinnor eller män, säger Stina Kimstrand.

 

 

nullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Alligator Bioscience