Per Gudmundson: Vem vill krävas på 80 miljoner i restskatt?

Vad skulle du säga om du krävdes på 80 miljoner kronor i restskatt? Så mycket var EQT-grundaren Conni Jonsson nära att förlora på ett bräde när Skatteverket beslöt att upptaxera honom.

I början av sommaren räddades han av ett domstolsutslag. Conni Jonsson har i och för sig möjligen råd. Men Skatteverket driver mängder av liknande processer.

Oförutsägbara regler

Frågan om hur riskkapitalet ska beskattas har varit ett trätoämne sedan 2007, och lett till ett otal domstolsärenden. Oklarheten gäller carried interest, asymmetrisk vinstdelning. När en förvaltare får del av vinsten från en lyckad investering – ska det betraktas som inkomst av kapital eller inkomst av tjänst?

Skatteverket anser att det gäller en prestationsbaserad förvärvsinkomst, vilket leder till många sköna skattekronor. Men det vore samtidigt inte orimligt om den delade vinsten skulle beskattas på samma sätt som annan inkomst av kapital, något som riskkapitalister har menat.

Sedan en dom 2017 har parterna fått mötas ungefär halvvägs. Carried interest sorteras nu under 3:12-reglerna. Men det har lett till en stor oförutsägbarhet. Varje ärende är unikt. Vad är det som gäller? Enskilda fondförvaltare kan upptaxeras med 100 miljoner kronor i ett slag.

Riskkapitalisternas branschorganisation SVCA har hotat att “det enda säkra sättet att överleva finansiellt blir att flytta utomlands och sälja de flesta tillgångar i Sverige.”

Riskkapital nödvändigt för ekonomin

Regeringen är medveten om problemet. För ett år sedan tillsattes en utredning, som i vintras levererade ett förslag med större förutsägbarhet. Men sedan dess har det varit tyst.

Möjligen är regeringen rädd för kritik från vänster. Socialdemokraterna har haft riskkapitalister som måltavla åtminstone sedan Wall Street hade biopremiär 1987. Men synen på riskkapital har rimligen nyanserats sedan Gordon Gekkos dagar.

Riskkapital är nödvändigt för varje ekonomi. Mellan 2007 och 2023 har branschen investerat totalt 1 165 miljarder kronor i omkring 4 000 svenska företag. Riskkapitalbolagen äger idag cirka 1 200 företag i Sverige. Dessa sysselsätter i sin tur cirka 260 000 anställda, vilket motsvarar cirka 5% av landets arbetskraft.

Svenska riskkapitalbolag är bland världens främsta. EQT är näst störst på jorden. Sverige ligger också i topp för riskkapitalinvesteringar per capita i Europa.

Under 2024 reste svenska startups över 25 miljarder kronor i riskkapital. Det är bland annat därför som Sverige ligger i topp i Europa på att få fram enhörningar – bolag värderade till över en miljard dollar.

Andra länder tittar med avund på Sveriges förmåga att generera tillväxtbolag.

Reformen betalar sig själv

Det borde rimligen en moderatledd regering vilja bejaka. Så varför tveka?

Det är nu eller kanske aldrig. Pengar finns. 80 miljarder kronor anser regeringen och finansminister Elisabeth Svantesson att höstbudgeten kan innehålla i ofinansierade reformer.

Mycket ska gå till att öka hushållens köpkraft. Men med det reformutrymmet borde regeringen kunna avsätta några promille för att fixa ett av de viktiga strukturella problemen för landets ekonomi.

Utredaren bedömer att ändrad beskattning av riskkapitalet kostar 300 miljoner kronor årligen på lång sikt. Men det är troligare att reformen skulle betala sig själv.

Just nu skrämmer regelverket bort kapital från Sverige. Vem vill få 80 miljoner i restskatt?

Per Gudmundson är frilansskribent med journalistisk bakgrund på SvD, SR och SVT. Han har även varit presschef åt Ebba Busch (KD) och politisk sekreterare (M).