När oljan blir billig

KRÖNIKA. Vad talar vi om när vi talar om olja? Sida vid sida samlas rapporter från miljökatastrofer i Nigerdeltat, dagliga noteringar på priset i dollar och antalet fat i amerikanska oljelager, svepande geo­politiska analyser i samband med oljekartellen Opecs senaste utspel, åtalsbeslut mot Lundin Oil-­direktörer, rykten om att jätten Exxon Mobil vill köpa konkurrenten BP och rapporter om smältande glaciärer. För nationalekonomen är olja en inflationsdrivande (eller sänkande) importvara och efterfrågan ett tecken på ekonomins tillstånd. För miljöforskaren är den en komponent i den globala uppvärmningen. Och för vänsteraktivister en symbol för multinationella bolags rovdrift. För Affärsvärldens läsare är nog aktieperspektivet intressantast. Inget av dessa perspektiv är mot­sägelsefullt. Alla kan vara sanna på en och samma gång, men den förklarar den förvirrade bilden av den viktigaste handelsvaran på jorden.

På tolv månader från januari 2016 till januari 2017 nästan dubblades världsmarknadspriset på råolja. Från runt 25 dollar fatet till en bra bit över 50 dollar. Siffran varierar beroende på om det handlar om WTI, Brent Crude eller annan sort.

Att det var förhållandevis tyst i media om denna prisstegring beror sannolikt på att uppgången följde på ett långt mer dramatiskt prisfall. År 2014 kostade ett fat olja 115 dollar, i början av 2016 var det nere i under 40. Före fallet hade oljepriset legat strax över 100 dollar i fyra år. Det betyder att de dryga 50 dollar som ett fat olja kostar nu uppfattas som billigt. Men siffran ligger på ett historiskt medel. Det inflationsjusterade snittpriset på ett fat olja sedan år 1980 ligger på 53 dollar, enligt Inflationdata.com.

Är det då bra eller dåligt för Sverige att oljepriset stiger? För vårt grannland Norge är svaret lätt: det är bra. Högt pris betyder ökade inkomster för statsbudgeten. Topp­året 2008 fick norska staten in 501 miljarder kronor i oljerelaterade intäkter, i år väntas det bli en dryg fjärdedel.

För svensk del är det betydligt mer komplicerat. Också intuitiva samband visar sig snabbt fel. Ur ett svenskt perspektiv har det volatila oljepriset rätt liten effekt. Visst slår det några tioöringar på drivmedelspriset, men inte så mycket mer. Effekterna dämpas dels av att det som säljs är raffinerade produkter, vilket är en marknad i sig, dels av skattepåslagen. Produktkostnaden och bruttomarginalen på en liter bensin i Sverige står bara för cirka en tredjedel av priset, resten av skatter av olika slag. Ungefär så ser det ut för diesel också.

För statens intäkter är bensinskatten och liknande oljerelaterade intäkter viktiga, men inte avgörande på något sätt. Snarare används de som ett verktyg i vad som brukar kallas grön skatteväxling, alltså att skattesubventionera miljöåtgärder genom att höja skatten på vad som uppfattas som miljö­farliga verksamheter.

För svensk del ger alltså ett lågt oljepris kortsiktigt något lägre bränslepriser och ökat konsumtionsutrymme, vilket betyder att hjulen snurrar snabbare. Samtidigt är ett lågt världsmarknadspris en effekt av överkapacitet, vilket kan – men inte måste – bero på att ekonomin globalt sett går på lågvarv.

Exempelvis är korrelationen mellan tunga AB Volvos försäljning och världsmarknadspriset på olja nära nog noll, fastän dieselmotorer driver nästan alla lastbilar och andra tunga fordon som lämnar den västsvenska koncernens anläggningar. Drivmedelspris­erna är naturligtvis en faktor som påverkar inköpen av tunga fordon, men desto viktigare är alltså tillståndet i den globala ekonomin.

För svensk del är det således förklaringen till varför priset är högt eller lågt som är helt avgörande.

Under den långa perioden med ett världsmarknadspris på runt hundra dollar fatet har stora delar av Europa befunnit sig i ekonomisk kris. I ett sådant läge är ett sjunkande oljepris en injektion som kan hjälpa till att sätta fart på konjunkturen i viktiga exportländer.

Den senaste veckan har oljepriset fallit 7 procent. Nyheten som satte fart på fallet var att oljelagren i USA fortsatt att öka. Om detta är en tillfällig effekt eller bara ett hack i kurvan återstår att se.

För Sveriges del kan man konstatera att Sverige går bra om världen går bra, och när hjulen snurrar stiger priset på olja. För ett exportberoende land som Sverige är valet lätt mellan några tioöringar billigare soppa och en industri som går på högvarv.