Pessimisten vs optimisten
Namn: Robert ”Robby” Weil Gör: Ägare av investmentbolaget Proventus Känd för: 80-talsklippare, gjorde miljardvinster på bland annat Gota Banken och Puma. Numera mecenat inom designbranschen.
”Det finns inga köpare”
Finansmannen Robert Weil har länge varit skeptisk till börsen. Nu börjar han bli lite mer neutral, men själv köper han inte aktier förrän riskpremien går upp. Han är dessutom mycket orolig för pensionerna och tycker att AP-fonderna gjort bort sig.
”Vi går mot en situation där företagens resultattillväxt kommer att bli lägre än ekonomins tillväxt. De amerikanska bolagens balansräkningar ser fortfarande mycket osunda ut. Där finns det mycket att göra. Och eftersom förtroendet är kört i botten kommer redovisningen bli mycket mera konservativ. Det kommer genast att slå mot vinstsiffrorna som kommer att bli sämre på grund av goodwillavskrivningar. Det blir en ond cirkel, eftersom det blir dyrare att låna – vem ska ställa upp med riskkapital? – och marknaden kommer att kräva en högre utdelning. Folk måste ju få betalt för den risken de tar när de köper aktier. Priset på kapital har blivit dyrare igen och företagsobligationer med mindre risk än aktier ger idag en betydande premie över riskfri ränta. Den reella räntan är mycket hög idag (riskfria räntan minus inflation, vår anmärkning), högre än på länge liksom även historiskt. Frågan är då varför man ska köpa aktier. Samtidigt börjar värderingarna bli mer normala, men precis som börsen gick alldeles för mycket uppåt så kan den ju gå alldeles för mycket neråt. Vi vill ha en riskpremie på minst 5 procent (den genomsnittliga riskpremien de senaste 100 åren) för att vi ska köpa aktier och där är vi inte idag. Men aktiemarknaden är naturligtvis inte slut utan är en viktig del av marknaden. Men fördelningen hos olika pensionsförvaltare mellan aktier och obligationer har varit helt snurrig. Institutionerna behöver mer obligationer – det finns inget utrymme att leka mer. Och det gör att det saknas köpare till aktier”.
Själv har du ju länge legat kort (d.v.s. haft negativa positioner på aktiemarknaden). Gäller det fortfarande? ”Nej, vi täckte våra positioner i samband med att S & P 500 nådde vår målnivå på 800. Numera ligger vi bara i riskfria obligationer och i en del företagsobligationer, främst i USA. Den svenska obligationsmarknaden har tyvärr ej tillräckligt med bredd.”
Vad tycker du om den svenska aktiemarknaden? ”Jag är väldigt orolig över pensionerna och dess förvaltning. Vi behöver reservera kanske 30-40 tusen miljarder i nuvarande penningvärde de närmsta 20-30 åren. Räknat på dagens pensionsålder och ersättningsnivå. Det behövs en helt annan kunskap om kapitalförvaltning och kostnaden för förvaltningen måste vara en bråkdel av vad den är idag. Vi kommer aldrig att klara det här med de senaste årens sätt att förvalta våra pengar och sköta våra företag. Det förvånar mig att det inte kommer upp i valrörelsen. AP – fonderna har ju fullständigt gjort bort sig. Jag menar, de fick ett mandat att gå upp i aktier från 30-70 procent och började direkt utnyttja det – I en övervärderad marknad. Varför hade man så bråttom? Det har ju varit perfekt om de kunnat använda det mandatet i nuvarande marknad istället. Och särskilt om börsen går ner ytterligare. Nu har de inga pengar att köpa för. En annan sak är det ju det här med Ericsson. Sånt får ju bara inte hända. Men jag tror ändå att de fixar det. Vi har dock inte köpt aktier. Proventus är ju skuldfria och sitter med en kassa på 2-3 miljarder. Varför går ni inte bara in och köper lite enstaka aktier? ”Vi gör inga investeringar i enskilda bolag om vi inte kan vara huvudägare. Jag känner mig inte komfortabel med att stå på sidlinjen. Det är vår policy och hittills har det inte funnits någon anledning att ändra på det. Livsmedelsbolaget Sardus var ett undantag, när vi köpte de aktierna fick vi en bra riskpremie och en hög utdelning”. Då blir ju följdfrågan om vi kommer att få se dig som huvudägare i ett svenskt börsbolag igen: ”Ärligt talat, jag vet inte vad jag ska svara på den frågan.”
”Vi klarar det här”
Namn: Carl Bennet Gör: Entreprenör, stor ägare i Boliden, Elanders och Getinge Känd för: Socialdemokraternas favoritkapitalist
Börsen har kommit tillbaka till normala nivåer. Från denna nivå kommer aktier att ge en bättre avkastning än obligationer. Det säger finansmannen och entreprenören Carl Bennet, som nyligen köpt Ericssonaktier.
“Vi har genomlevt en situation som kräver en ordentlig reningsprocess. Det är inget unikt, utan återkommer regelbundet på marknaderna. På sikt tror jag att vi lärt oss av misstagen, och det kommer att förhindra vissa katastrofer i framtiden. Redovisningsskandalerna hör ihop med att enskilda människor fick för mycket makt och det kommer nog att undvikas framöver. När nedgången kommer får ju alla bolag – även bra och välskötta – en släng av sleven. Det har naturligtvis gjort hela klimatet ännu oroligare. Börsen har nu gått från en spekulativ nivå till en mer normal nivå. Det kan säkert gå ner lite till, men vändningen är inte långt borta. Vi klarar det här. Det finns en underliggande kraft som man inte ska underskatta. Att aktieboomen skulle vara över tror jag inte på. Snarare handlar det om en mer normal tillväxt på börserna. Det kommer inte att gå som tidigare, men bättre än obligationer. Och om två år står börsen högre än i dag. Uppgången kommer att ledas av välskötta företag i stabila branscher. Men även telekom vänder uppåt, fast där tar det längre tid. Jag har faktiskt själv köpt Ericsson på 7,80. De fixar det här, på lite sikt. Och sakta men säkert återvänder nog folk till aktiemarknaden. Men många har blivit brända och det är tragiskt. Jag tänker särskilt på äldre människor, småsparare som lyssnat på alla köpråd från experter och till viss del media som ofta har skrikit köp på löpsedlarna”.
Men Affärsvärlden har länge varit kritisk till börsen, i alla fall under 2000 och större delen av 2001: ”Jaa det är sant. Och det kan ni verkligen vara stolta över”.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.