”Politisk risk men inte konkret hot”

Rasmus Nerman sover numera bra på natten. Det är ingen självklarhet om man är en av börsens yngsta vd:ar, ansvarig för Humana som är ett av de största företagen i den påpassade omsorgsbranschen, i centrum för några av samtidens mest kontroversiella politiska frågor och dessutom har två småbarn, det yngsta bara fyra månader.

Ett tag var nattsömnen inte lika bra, men det hade inte med jobbet att göra utan för att första barnet, i dag en fyraåring, ”inte sov på ett år”.

Kanske bottnar den professionella tryggheten i att Rasmus Nerman närmast kan sägas vara infödd i branschen.

– Jag kommer från en renodlad omsorgsfamilj där de flesta i släkten jobbar i den offentliga vården, som läkare, sjuksystrar, arbetsterapeuter, socionomer, barnmorskor. Det var också där jag praoade och jobbade extra under skoltiden, säger Rasmus Nerman, fortfarande med andan i halsen efter att ha lämnat på förskolan strax före intervjun.

Det var nära att han följde i släktens fotspår helt och hållet. Rasmus Nerman började på läkarlinjen, Karolinska Institutet, men hoppade av redan första dagen. Han visste inte riktigt vad han ville mer än att ”komma utomlands”. För det var Handelshögskolan ett bättre alternativ, efter dubbla examina (nationalekonomi och internationellt ledarskap) hade han också ett antal utlandstjänster inom finans- och nyhetsföretaget Thomson Reuters. Tillbaka i Sverige blev han konsult inom Boston Consulting Group, sedan vd för omsorgsföretaget Inom och, efter bolagets sammanslagning med Humana, affärsområdeschef, vice vd och slutligen vd för Humana. Cirkeln var sluten – i alla fall nästan.

Börs-vd blev han då Humana noterades i början av 2016. Aktiemarknaden visade till en början stort intresse för bolaget, som har sina rötter inom personlig assistans, men där förhoppningarna kanske i ännu större utsträckning knöts till bolagets andra stora verksamhetsgren, Individ och familj, med psykosocial omsorg för barn, ungdomar, vuxna och familjer. Men resan på börsen har hittills varit tuff, aktien har sedan toppnoteringarna i mitten på 2016 tappat runt 40 procent, och den enkla förklaringen till kursraset stavas politik.

– År 2017 var ett utmanande år, vi nådde inte våra finansiella mål och nödgades göra stora omställningar i hela koncernen.

Inom personlig assistans har Humana pressats av omdebatterade regler som innebär att färre personer beviljas assistansersättning. Dessutom har schablonersättningen för personliga assistenter fem år i rad ökat mindre än de kollektivavtalade lönehöjningarna. Individ- och familjeomsorgsverksamheten påverkades i sin tur starkt av en annan brännhet politisk fråga, flyktingkrisen. De stora flyktingströmmarna under 2014 och 2015 innebar att många nya aktörer kom in på marknaden – den totala kapaciteten fördubblades på 15 månader. Men med den radikala vändningen i Nordens flyktingpolitik under 2016 förändrades marknaden totalt.

– På fyra veckor tvärdog efterfrågan från kommunerna och vi hade en alldeles för stor kostnadsmassa och ett behov av att konvertera många enheter i Sverige och Norge.

Som om inte det vore nog har ytterligare en av de politiskt hetaste frågorna, vinster i välfärden, kylt ner investerarnas intresse för Humana och andra bolag inom vård och omsorg. Hela Humanas verksamhet i Sverige, som är 80 procent av omsättningen, skulle påverkas om Reepalu-utredningens förslag på ett vinsttak på 7 procent av operativt kapital blev verklighet. Investerarnas ljumma inställning är långt ifrån bara ett problem för Humanas aktiekurs, påpekar Nerman. Det är en gigantisk samhällsfråga, eftersom Sverige står inför enorma investeringsbehov i skolor, sjukhus och äldreboenden. Och riskaversionen går hela vägen från stora internationella pensionsfonder till de lokala bankerna, säger Rasmus Nerman.

– En liten lokal entreprenör får i dag oftare nej från banken och kanske tvingas pantsätta huset för att få lån, säger han.

Men, som sagt, jobbet håller inte honom vaken om natten och Rasmus Nerman är optimistisk om framtiden, trots att bolaget på ett närmast tragikomiskt sätt hamnat i politikens brännpunkt. Den direkta effekten på Humanas verksamhet av vinst i välfärdsdebatten är hittills begränsad. Efterfrågan har fortsatt att öka, kommunerna är rationella och väljer Humana så länge man kan erbjuda konkurrenskraftig kvalitet och bra pris, enligt Rasmus Nerman. Frågan är också om förslaget med ett vinsttak på 7 procent faktiskt genomförs, eftersom det inte finns en majoritet i riksdagen som stöder förslaget och de signaler Nerman får från ”ledande socialdemokrater och miljöpartister är typ, sitt still i båten”.

– Det är en politisk risk men inte ett konkret hot. Sannolikt blir det en valfråga som förhoppningsvis slutar i en kompromiss i en bred politisk uppgörelse.

Nerman ser också positiva signaler inom personlig assistans: ett nytt kollektivavtal i rätt riktning, schablonersättningen höjs något mer under 2018 och ett temporärt stopp för tvåårsomprövningar av assistansersättning, en regel som har haft stor negativ inverkan på efterfrågan.

– Vi ser också en förändring i den politiska retoriken från Lena Hallengren [barn-, äldre- och jämställdhetsminister, reds anm] och att statsministern nu engagerar sig i frågan om personlig assistans.

Men personlig assistans är fortsatt en tuff marknad med hård konkurrens, många små aktörer och låga marginaler. Rasmus Nerman menar dock att Humana i allt större utsträckning kommer att ha fördel av att vara störst på marknaden.

– Skalfördelarna finns bland annat inom rekrytering. Vi får varje år 70 000 jobbansökningar och vi kan på ett helt annat sätt än en mindre aktör matcha efterfrågan med rätt kompetens. Det finns också ett ökat behov av nischning, till exempel assistans för barn och unga eller personer med autism, som vi bättre kan tillgodose, säger han och tillägger att de ökar sin marknadsandel.

Affärsområdet Individ och familjeomsorg har också, med visst undantag för Norge, redan tagit sig igenom en jobbig omställning med nedlagda enheter, personalminskningar, övergång till mer renodlad socialpsykiatri och går in i 2018 betydligt starkare, säger Rasmus Nerman. Det finns samtidigt ett uppdämt behov hos kommunerna efter flyktingsströmmen. Det blev ett enormt tryck på kommuner och socialtjänst, samma människor som ska hantera andra omsorgsinsatser, och man var tvungen att prioritera flyktingmottagandet och annat blev lidande.

– Rensat från migration har marknaden historiskt vuxit med 4–5 procent varje år. Utöver befolkningsökningen är det dock oroväckande krafter som driver marknaden – alienation, utanförskap och ökad psykisk ohälsa. Särskilt inom gruppen unga kvinnor, 16–24 år, ser vi väldigt oroande signaler både i Sverige och i andra delar av Norden med ökad psykisk ohälsa.

Individ och familj är det mest komplexa inom omsorgsområdet. Det är hårt reglerat, kräver hög kompetens och specialistkunskap hos bland annat psykologer och socionomer – faktorer som enligt Nerman också spelar Humana i händerna. Ansvaret ligger på 290 kommuner och det är väldigt svårt för många enskilda kommuner att själva klara dagens behandlingskrav.

– Vi jobbar aktivt med målgruppsdifferentiering för att få till en individanpassad insats. Ett exempel kan vara flickor på 13 till 16 år, självskadebeteende, neuropsykisk diagnos, ej debut i missbruk och det är snudd på omöjligt för kommuner att tillhandahålla den specialistkompetensen själva.

Inom det minsta affärsområdet, Äldreomsorg, investerades runt 400 miljoner kronor i två nya enheter under 2017, investeringar som väntas ge full effekt 2019. Verksamheterna utomlands, Norge och Finland, har olika agendor. Norge lider fortfarande av sviterna av nedgången i flyktingströmmen. Här handlar det först och främst om fortsatt förändringsarbete och att bli av med överkapacitet. I Finland är det, enligt Nerman, ”bra momentum” och tillväxt som gäller.

Finns det möjlighet att expandera till nya geografiska marknader? Rasmus Nerman säger att de ”följer utvecklingen i Danmark” och den öppning för mer privata alternativ som nu finns. Marknader längre söderut i Europa, med större inslag av privata försäkringslösningar, är svårare att tänka sig i det korta perspektivet.

– Vi rör oss redan i dag på en marknad om 450 miljarder kronor, här finns otroligt mycket att göra, det är vårt fokus, säger han.

I ”otroligt mycket att göra” ingår att fortsätta köpa bolag på de befintliga marknaderna. Frågan är dock vilka möjligheter som finns, skuldsättningen ligger över det satta målet, och dessutom finns en goodwillpost på drygt 1,5 gånger det egna kapitalet. Rasmus Nerman säger att man har möjlighet till selektiva förvärv och att skulden med bättre resultat och kassaflöde kan minskas för ”egen maskin” under 2018.

– Vi har inte samma interna utmaningar som i fjol och kan vara mer aktiva, med respekt för skuldsituationen. Vi blir också uppvaktade av många aktörer som vill sälja och vi är så pass attraktiva att vi ofta betalar lägre multiplar än vad marknaden som helhet gör.

Får Rasmus Nerman rätt blir alltså 2018, hotet om vinsttak till trots, ett mer stabilt år – han ska kunna fortsätta sova gott på natten. Men i likhet med andra bolag i branschen är Humana bara en rejäl vårdskandal från en förtroendekris.

– Med 15 000 anställda som jobbar dygnet runt med svårt sjuka klienter kan det naturligtvis hända saker varje dag. Vi kan minimera risken med att jobba hårt med vårt systematiska kvalitetsarbete och vår värdegrund. Vi har en företagskultur som har nolltolerans mot fusk, uppmuntrar visselblåsare och vi redovisar öppet våra avvikelser som första privata omsorgsföretag.

Humana

Ordförande: Per Båtelson.

Börsvärde: 2,7 miljarder kronor.

Verksamhet: Humanas största verksamhetsområden är individ- och familjeomsorg samt personlig assistans. Bolaget är även verksamt inom äldreomsorg och LSS. Bolaget finns i Sverige, Norge och Finland, Intäkterna uppgick under 2017 till 6 557 miljoner kronor och bolaget har cirka 14 500 anställda.

Största aktieägarna, enligt Holdings.se: Luxemburgbaserade Air Syndication S.C.A (som ägs av fonder kontrollerade av Argan Capital Advisors LLP) med 39,2 procent av kapitalet och rösterna, Nordea Fonder: 6,2 procent, Humanas styrelseledamot Per Granath: 5,5 procent, Incentive AS: 5 procent och Zeres Capital drygt 3 procent.

Rasmus Nerman

Ålder: 39 år.

Familj: Sambo, två småbarn.

Bor: Född och boende på Södermalm, Stockholm. ”Hela släkten bor här.”

Karriär: Handelshögskolan, Stockholm. Thomson Reuters, Boston Consulting Group, vd Inom, affärsområdeschef, vice vd och vd för Humana.

Intressen: Familjen och umgås med människor. Spelar också tennis och fotboll.

Håller på: Hammarby.