Så kan Sverige undvika att bli en digital soptipp

Data som lagras i datacenter men inte används eller skapar värde drar stora mängder el, något som Affärsvärlden nyligen rapporterade. Globalt skapar denna data större utsläpp än flygindustrin, enligt forskarna Jackson och Hodgkinson.

Detta betyder att delar av de datacenter som byggs upp runt om i Sverige används till meningslös lagring.

Enligt Mattias Vesterlund, forskningsledare på forskningsinstitutet RISE, är det på väg att bli ett problem.

“Ja, det kan komma att bli ett problem. Vi ser att internettrafiken ökar exponentiellt och vi sparar mer data hela tiden”, säger Vesterlund till Affärsvärlden.

“Jag skulle säga att det är lite av en kulturgrej, på datacenter är man ganska risktänkande. Det är inte för inte man har flera kraftmatningar och kylanläggningar. Samma sak med lagring, allt ska sparas, allt ska vara tillgängligt.”

Man kan grovt anta att 9–17% av datacenters totala elförbrukning går åt till lagring av data som inte skapar något värde. Samtidigt som den skapar utsläpp på 30–56 miljoner ton koldioxid globalt.

Vesterlund tror dock inte att det kommer gå så långt så att Sverige blir en digital soptipp.

“Vi har utrymme, vi har billig el, vi har svalt klimat för kylning. Så visst, här är det billigt och effektivt att lagra data. Men i grund och botten kommer det att sluta som en kostnadsfråga.”

Går att motverka

Johan Nilsson, som är specialist på hållbar IT på IT-leverantören Atea, menar att problemet skulle kunna minskas med hjälp av tekniska lösningar.

“Man skulle kunna dela in datan i segment, den som behövs snabbt tillgänglig kan lagras på ett sätt. Den som inte behövs direkt kan lagras på annan hårdvara som inte kräver lika mycket el.”

Även Vesterlund är inne på samma spår.

“Du kan till exempel ha indexerade hårddiskar (som kan vara upp till flera hundra) som är helt avstängda, till det en hårddisk som är igång. När du vill komma åt en viss data går det via den hårddisken som är igång som startar just den hårddisken där data finns och hämtar den och sedan stänger av den igen.”

“En annan lösning som är rätt vanlig på marknaden är att lagra på band, där en robot hämtar det band som datan finns på och sätter det i bandspelaren. Det använder inte heller någon energi om du inte efterfrågar datan.”

Lagring på band innebär att informationen lagras på en typ av kassettband. När du efterfrågar data så hämtar en robot bandet och sätter in det i en läsare som kan läsa datan till dig. Detta är något som bland annat IBM säljer lösningar för.

Men Vestlund påpekar också att det kanske inte är nödvändigt att spara all gammal data.

“Som exempel kan man via tidsstämpling bestämma att data äldre än, eller inte varit använd på mer än tio år tas bort.”

“Att lagra data i 10 år har blivit någon form av kutym. Kanske räcker det att bara spara i fem år? Man kanske ska börja fundera i de termerna.”

Inte bara lagring

Datacenter utför dock andra tjänster än att bara lagra data. De bistår också med beräkningskapacitet, bland annat för att träna AI modeller. Detta är också mycket mer energikrävande än lagringen.

“De datacenter jag besökt och samarbetar med är det mycket fokus på beräkning, och det rör sig mycket mot AI”, säger Vesterlund.

Inte nog med att det är mer energiintensivt, det är också mer fluktuerande förbrukning.

“Det kan helt plötsligt ta ett helt datacenter i anspråk för att göra en träningsomgång på en AI-modell, där det går från nästan ingen last till full kapacitet. Med en sådan kraftig uppgång i effekten har vi sett att det är en utmaning för kylsystemet att hinna med och ta vara på och använda överskottsvärmen”, säger han.

Det finns dock sätt användarna av datacentret kan spara ström enligt Nilsson.

“Ett sätt är att optimera kod. Om du kan gå från tio rader kod till tre rader för en beräkning du gör ofta så kan du spara mycket”, säger Nilsson.

Värmeåtervinning

En stor  del av att göra datacenter mer energieffektiva är att återvinna spillvärmen från utrustningen.

“Det vanligaste är att man kopplar in sig på fjärrvärmenätet och leder bort värmen där. Men det finns även de som värmer upp växthus och i Norge finns ett exempel där man värmer upp en hummer-farm”, säger Vesterlund.

Läs mer:

Forskarna: ”Sverige kan bli en digital soptipp”