Swedbank varnar: Kostnaderna för extremväder växer

Årets sommar har präglats av extremväder i södra Europa, med stora ekonomiska förluster som följd.

Nu varnar Swedbank för att även Sverige riskerar hårda slag mot ekonomin. Det visar en ny analys baserad på data från Europeiska miljöbyrån (EEA) och aktuella klimatstudier.

“Uppvärmningen gör att extremväder sker oftare, stannar längre, och blir mer intensiva”, säger Swedbanks makroanalytiker Emma Paulsson till Affärsvärlden.

“Och det får stora ekonomiska konsekvenser.”

Enligt EEA uppgick de direkta kostnaderna för extremväder i EU-länderna till i genomsnitt cirka 18 000 kr per invånare under perioden 1980–2023.

Beräkningarna bygger på de direkta kostnaderna av extremväder. Exempelvis förstörda bostäder, översvämmad infrastruktur och skadade skördar.

”De officiella siffrorna fångar främst direkta kostnader, som skador på byggnader och infrastruktur. Men de underskattar sannolikt de verkliga konsekvenserna.”

Hon pekar på att mycket underrapporteras, särskilt om skadorna inte är försäkrade. Dessutom missas de indirekta effekterna, som till exempel hur förstörda skördar driver upp matpriser.

Livsmedelspriser i kläm

“Vi såg under sommaren med torkan 2018 att vissa bönder fick göra sig av med boskap eller inte kunde föda upp lika mycket som de planerat”, säger Emma Paulsson och fortsätter:

“Med viss tids fördröjning har det nu kopplats till ökade köttpriser. Det kan ta flera år innan sådana här effekter syns för konsumenterna.”

Hon framhåller att livsmedelssektorn är en av de mest sårbara för extremväder.

”Torka, skyfall och stormar kan slå hårt mot skördar, vilket i sin tur leder till stigande priser på spannmål, frukt och grönsaker. Vi såg exempelvis hur olivoljan i Europa steg mycket efter dåliga skördar.”

Även om Sverige hittills har skonats mer än andra riskerar följderna att bli tydliga framöver, särskilt eftersom de globala kedjorna gör oss sårbara.

“När extremväder drabbar kakaoodlingar i Västafrika eller kaffeproduktion i Latinamerika stiger priserna snabbt över hela världen”, säger Swedbankanalytikern.

Hon refererar till en studie som visar att kakaopriset steg med 280% efter en värmebölja i Västafrika, och kaffet med upp till 100% i Vietnam.

Ökad volatilitet och osäkerhet

Ett varmare klimat kan till viss del gynna svenska skördar. Men enligt Emma Paulsson innebär fler extremväder framför allt en ökad osäkerhet.

”Problemet är den ökade volatiliteten – att priserna svänger mer och blir svårare att förutse i takt med fler katastrofer.”

Swedbankanalytikern påpekar dessutom att de globala leveranskedjorna riskerar att påverkas när väderhändelser stoppar transporter och logistikflöden.

Den ökade osäkerheten kring extremväder ställer också nya krav på försäkringsbolagen.

”I USA ser vi redan att fastigheter i utsatta områden blivit svåra eller omöjliga att försäkra.”

Andra risker är mer indirekta, som ökad migration och produktivitetsförluster när värmeböljor minskar arbetsförmågan.

Ställer nya investeringskrav

För finanspolitiken innebär extremare väder ökade behov av investeringar i flera samhällssektorer, enligt Emma Paulsson.

Vattenbrist och hårdare påfrestningar på avloppsnäten gör att system som redan är slitna utsätts för ännu större tryck.

”På kommunal nivå är det redan en stor fråga. Vi har ett vatten- och avloppssystem som är eftersatt, och i Stockholm höjdes avgifterna med omkring 4% i fjol för att klara investeringarna”, säger hon.

Emma Paulsson betonar att den växande osäkerheten kring extremare väder inte bara pressar lokala aktörer utan också påverkar den ekonomiska politiken i stort.

När mat- och energipriser svänger kraftigt blir det svårare för centralbanker att upprätthålla prisstabilitet.

”Centralbanker följer utvecklingen noga eftersom volatiliteten i priser kan påverka inflationsförväntningarna och inflationsmålen”, säger Emma Paulsson.

Läs mer:

Katastrofobligationer ökar när Europa härjas av skogsbränder