TEMA IT-TRENDER: JAVA – I hetaste laget

Vid det här laget har väl de flesta hört talas om Java, detmärkliga programspråket från det amerikanska dataföretaget SunMicrosystems. Och just detta är kanske allra märkligast: ingettidigare programspråk har nått tillnärmelsevis samma berömmelse.Nästan alla de dataprogram vi alla använder till vardags ärskrivna i C++ (ett programspråk skapat av dansken BjarneStroustrup på telekomjätten AT&T) – men hur många är bekanta meddet? Javas berömmelse kommer framför allt från de högljuddaförespråkarna, främst från Oracles famöse chef Larry Ellison,som räknar med Java som grunden i de nätverksdatorer han räknarmed ska förändra vårt sätt att använda datorer. Även Suns kaxigechef Scott McNealy räknar med att Java också ska förändra en heldel av världen utanför datorerna.

Med så namnkunniga entusiaster bakom Java är det inte undra påatt branschtidningarna, och en hel del övriga också, har skrivitspaltkilometer om fenomenet Java. Men vad är det, egentligen? Idatorer går det i vanliga fall en ganska klar skiljelinje mellanprogramspråk å ena sidan, och operativsystem å den andra.Programspråket ger programmeraren möjlighet att uttrycka självalogiken i ett program, göra numeriska beräkningar och bearbetatexter, t.ex. Men för att presentera resultatet av beräkningarmåste programmeraren använda sig av hjälpmedlen ioperativsystemet, som har monopol på att visa saker påbildskärmen, kommunicera med omvärlden, etc.

Det här samspelet mellan programspråk och operativsystem blirsnabbt så pass komplicerat att det blir hart när omöjligt attflytta ett program från ett system till ett annat. Det är därförMicrosoft har ett så stort övertag över konkurrenterna medoperativsystemet Windows: de flesta programmerare skriver förstoch främst för Windows – oavsett vilket programspråk de använder- och de flesta av dem orkar inte skriva om för något annat. MedJava, däremot, blir historien en annan. Programspråket Javainnehåller inte bara de vanliga logiska och matematiskainstruktionerna, utan även kommandon både för att visa fönsterpå bildskärmen och för att kommunicera på internet. Därförfungerar också Javaprogram likadant oavsett om de körs på enliten PC eller på en kraftfull arbetsstation.

Och om man kan skriva program som fungerar lika bra oavsett omman kör dem på en Windows-dator eller inte – då är Microsoftsdominans snart bruten. Så resonerar åtminstone herrar McNealyoch Larryson.

Men riktigt så enkelt är det inte. För att Javaprogrammen skafungera behövs ett annat program (förvillande nog kallatvirtuell maskin) på varje dator. Detta program tolkar Javakoden,och gör om den till något som passar den aktuella värddatorninnan den körs. Det är just denna virtuella maskin som ska tillför att programmet ska fungera likadant på alla datorer. Och härfinns det ännu stora brister. Hittills fungerar vissaJavaprogram på ett sätt på en dator, på ett annat sätt på enannan (och inte alls på en tredje). För de flesta har t.ex. detenda verkliga alternativet till att använda Windows varit ApplesMacintoshdatorer – och på Macintosh har Java hittills intefungerat vidare bra.

Dessutom kastar Suns division för Java, Javasoft, ur sig nyaversioner av Java i ett hisnande tempo. Hittills har man hunnitmed sju officiella versioner (när detta skrivs), och otaligaexperimentella varianter dessemellan. Alla bär de sig åtminstonelite olika åt.

Det är också här som Javas motståndare riktar in den hårdakritiken. Microsoftchefen Bill Gates brukar hävda att manvisserligen kan köra Javaprogram på alla möjliga datorer, menatt de inte riktigt fungerar på någon.

Nu verkar dock (äntligen) även Sun inse att Java harkvalitetsproblem, och sätter tillsammans med några avbundsförvanterna in stora resurser på att rätta till dem. Manmåste också komma ihåg att Java är en mycket, mycket ungföreteelse (det presenterades för allmänheten först i maj 1995).Mognaden lär nog komma med tiden. Men tills Java blir riktigtmoget lär det få svårt att leva upp till de extremt högtuppskruvade förväntningarna. Javas överentusiastiskaförespråkare kan paradoxalt nog hota dess framgång. Microsofthar också stora problem med att tackla Java.Programvarudominanten tycks inte kunna bestämma sig för om Javaär ett hot mot själva dess existens, och följaktligen skamotarbetas, eller om det är ännu ett bra sätt få fram nyaanvändningsområden för PC-datorer, och därför snarast bordeuppmuntras. Därför gör Microsoft lite av varje: Microsofttillhör de mest aktiva licenstagarna av Javatekniken och plöjerner enorma summor på intern Javautveckling – samtidigt somföretagets ledande förespråkare gör allt för att förringa Javasbetydelse. Bill Gates verkar, för ovanlighetens skull, intekunna bestämma sig.

Sun, å sin sida, ser inte alls den nuvarande huvudsakligaanvändningen av Java (i internetbläddrare som NetscapesNavigator eller Microsofts Internet Explorer) som något slutmål.Sun siktar på att få in Java både i serverdatorer (där detfungerar förvånansvärt bra), i framtidens TV-apparater, itelefoner, i smarta kort, etc.

Därmed skulle faktiskt cirkeln vara sluten för Java. 1992 sågden första tillämpningen av Java (som på den tiden kallades Oakinternt på Sun) dagens ljus – i en extremt intelligentfjärrkontroll. Men den var det ingen som ville ha …