”Vi är små och vi är flexibla”

Vi fick oförtjänt mycket stryk på börsen i förra veckan. Men det behöver du väl inte skriva? För det bör jag nog inte uttala mig om.”

Pappersmassekoncernen Rottneros har precis rapporterat resultatet för sista kvartalet för 2015. Det blev oväntat svagt. Rottneros vd Per Lundeen tycker att börsen är kortsiktig.

– Vi har haft ett fantastiskt 2015 och hade det lite svårt någon månad på slutet av året. Så börsens reaktion känns tung för oss i ­företaget, säger han på tydlig värmländska.

Rottneros har två bruk. Det ena, Vallvik som ligger i orten med samma namn, tar ett årligt produktionsstopp under sista kvar­talet vilket alltid sänker resultatet. Men att det skulle sjunka så mycket som från 13 miljoner kronor året innan till 1 miljon kronor 2015 var en överraskning. Att starta om och justera de maskiner som monterats in i det pågående investeringsprogrammet tog längre tid än väntat.

Per Lundeen har varit med om svängningar förut. Han har lång erfarenhet som chef i företag och branscher där lönsam­heten pendlar.

Att han skulle bli civilingenjör var tidigt givet, han har alltid varit intresserad av ­matematik, teknik och kemi. Att examen skulle tas på Göteborgs tekniska högskola Chalmers var också givet. Som den värmlänning han är, lutar han åt att Sveriges ­huvudstad borde ligga på västkusten.

– För oss är nog Göteborg Sveriges metropol.

Affärsvärlden träffar Per Lundeen på flygplatsen Arlanda utanför Stockholm. ­Efter intervjun ska han köra tjugo mil till Rottneros huvudkontor, som ligger just i den lilla ­orten Vallvik utanför Söderhamn vid Hälsinglandskusten. Det är en del av veckopendlingen från hemstaden Lund.

Per Lundeen ville flytta tillbaka till hemstaden Karlstad efter civilingenjörsexamen i kemiteknik. Att det första jobbet då blev på Nobel Kemi var inte helt oväntat. Utveckling och produktion av krut och sprängämnen var hans verklighet i tio år innan han 1988 slog in på en fredligare bana.

På förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing i Lund blev han kvar i två decennier och lärde han sig allt om slutskedet av pappersproduktionen. Först som teknisk chef, därefter som vd fram till 2012.

I Rottneros – som framställer massa till pappersbruk, tissue-producenter och kartongtillverkare – pågick samtidigt en hård maktkamp på ägarsidan. Papperskoncernen Arctic Paper, med huvudägaren Thomas Onstad, lade ett bud på Rottneros. Tanken var att genom att äga hela tillverkningskedjan från pappersmassa till färdig produkt skulle samordningsvinster uppstå.

Men flera av Rottneros ägare ansåg att budet på 2,33 kronor per aktie var för lågt och den planerade fusionen stoppades. När maktkampen var över och krutröken lagt sig tog en ny styrelse form. Affärsvärlden beskrev saken i ett stort reportage i januari 2013.

För Per Lundeen, som i Lund avslutat sin vd-karriär, passade styrelseförfrågan utmärkt.

Att han dessutom är delägare i 115 hektar skog i Dalsland, och även sitter i styrelser för bland annat kartongtillverkaren Fiskeby Board och det egna delägda företaget Strand Packaging, gör att allt i arbetslivet kretsar kring papper.

– Ja, nu har jag kompetens i hela värdekedjan, från skog till förpackning.

Den tänkta, lite lugnare styrelsetillvaron fick ett snabbt slut för ett drygt år sedan. Den då sittande vd:n på Rottneros, Carl-Johan Jonsson, ”delade inte styrelse och medarbetares syn på hur företaget skulle ledas och utvecklas”.

På frågan om vad det egentligen rörde svarar Per Lundeen först efter en lång tystnad.

– Jag vill egentligen inte gå in på det. Det blir för personligt. Men det blev en krasch som handlar om ledarstil.

Per Lundeen hoppade in som en tänkt halvårslösning, men inhoppet blir minst ett år längre. Rekrytering av en ny vd pågår. Men om Lundeen kan lämna över vid årsstämman i maj är osäkert.

På en ny vd-post, på väg att fylla 60 år, fullföljde han till stora delar företrädarens effektiviseringsprogram, vilket lyfte resultatet med 100 miljoner på ett år. Nästa steg var en femårsplan, ”Agenda 500”, vars namn syftar på att företaget på ungefär fem år ska öka sin produktionskapacitet från dagens 344 000 ton massa till runt 500 000 ton. Programmet innebär investeringar på sammanlagt 800 miljoner kronor fram till och med i år på de två bruken: Vallviks, där bolaget tillverkar massa på kemisk väg, och Rottneros, där man tar fram träfibrerna på mekanisk väg.

Arctic Paper äger i dag 51 procent av aktierna i Rottneros och har som huvudägare två representanter i styrelsen.

– För mig är Arctic en kund som jag har att fatta affärsmässiga beslut gentemot.

Per Lundeen tar upp telefonen, söker upp aktiekurserna och räknar. Arctics del i Rottneros utgör mer än två tredjedelar av Arctics börsvärde, kommer han fram till.

– Det är ju en ansenlig del av Artics värdemassa. Fast det är klart att hade Arctic fått igenom sitt bud så hade de gjort en väldigt bra affär. Men de köpte på sig det de kunde.

För Arctic är ägandet i Rottneros i form av hedge, för att balansera upp- och nedgångar i massapriserna. Stiger massapriset går det sämre för papperstillverkande Arctic men bättre för Rottneros. Och tvärtom vid sjunkande pris.

Men de stora synergieffekterna som det talades om inför fusionen har uteblivit.

– Den stora samordningsvinsten var att vi i Vallviks bruk skulle tillverka lövmassa åt Arctics pappersbruk i Grycksbo, och det gör vi ju inte. En av de få synergier vi kan göra nu är gemensamma transporter.

Rottneros historia kantas av några rejäla felinvesteringar: inblandningen i boardtillverkaren Swanboard på 1980-talet, köpet av spanska massafabriken Miranda och en ny fabrik i Utansjö bruk på 1990- och 2000-talet. Affärer som ledde till stora förluster och konkurser. Sedan har massabranschen en grundutmaning i svängningarna i valuta­kurser och på priset på el, massa och ved .

Med de fyra tunga yttre faktorerna framstår jobbet som vd i pappersmassebranschen som något för en gambler. Lite så är det, tillstår Lundeen, men lägger till att ”så jobbar ju alla företag som sysslar med råvaror”.

– Det är ju det vi får leva med. Elsäkringar har vi tagit ganska många, tyvärr. Eftersom elpriset har sjunkit så ligger vi och släpar med dyrare kostnader för elen.

Just nu har Rottneros inga långsiktiga massapris- eller valutasäkringar på lång sikt, men kortsiktigt valutasäkrar bolaget kundfordringar.

Förändringar av konsumtionsmönster gör framtiden för skogs- och pappersmasse­branschen till ett oskrivet blad. Det papperslösa kontoret är alltjämt en utopi, men det skrivs inte ut lika många kopior längre. Samtidigt som papperstidningsläsandet fortsätter falla ökar användningen av servetter, toalett- och hushållspapper, och papper till förpackningar. Det är här Rottneros har hittat sina nischer och sin framtid, enligt Per Lundeen.

Bolagets viktigaste produkter är special­massor, till exempel en som används för isolering mot elektricitet i transformatorer eller högvoltskablar. En annan massa används för filter, i luftrenare i bilar eller filter för kaffebryggare. Men om det är så lukrativt, kommer inte de stora bruken hoppa in och sänka priserna?

– Nej, det är för litet för dem. Vi lever på vår litenhet och att vi är flexibla. De stora massafabrikerna tillverkar kanske två olika sorters massa och säger till kunden ”det här är vad vi har”. I Vallviks Bruk gör vi i dag tio olika massor, i Rottneros kanske 30. Vi säger till kunderna ”Vad vill ni ha?”. Och så gör vi det de vill ha.

Under de senaste 20 åren har Rottneros haft två riktiga kanonår, 1995 respektive 2000. Båda dessa år med rörelsemarginal på 27 procent. För att året efter snabbt falla – 2001 ner till 7 procent och 1996 blev det till och med förlust.

– Visst kommer det att komma ett och ­annat svårt år, men vi har en bra plan. Investeringarna i våra två bruk är väldigt kostnadseffektiva, säger Per Lundeen.

Han jämför med konkurrenterna. När Rottneros investerar kostar det 6 000 kronor att öka kapaciteten med ett extra ton per år. I till exempel SCA:s satsning på ökad kapacitet i Östrand kostar ett extra årston i kapacitet över 15 000 kronor.

En del konkurrenter äger hela produktionskedjan – från skog till massa till färdigt papper. Att Rottneros skulle köpa eller gå ihop med andra delar i kedjan, i stil med den avlivade fusionen med Arctic, är inte heller aktuellt. Åtminstone inte något Per Lundeen tänker driva som vd. ”Kanske senare, som styrelsemedlem.”

Däremot står Rottneros redo att hoppa på metanoltåget – bara de rätta politiska besluten fattas. Med investeringar på cirka 3 miljarder kronor över tre fyra år kan Rottneros utvinna bränslet ur ved.

I dag är den metanolen ungefär dubbelt så dyr att framställa som oljebaserad metanol, enligt Lundeen.

– Alla politiker säger att de är intresserade men de måste ju ta beslut som gör prisnivåerna mer jämlika. Det kan vara subventioner, eller så bestämmer de ett slags kvotplikt; att säg 10 procent av det drivmedel som produceras måste komma från bioråvara. Lite som det var för vindkraften där man införde elcertifikatsystemet för att få fart på byggandet av vindkraft.

Just nu investerar Rottneros tungt. Sam­tidigt är skogs- och pappersindustrin känd för dålig framförhållning. Bolagen investerar i ny kapacitet och sedan dyker ­efterfrågan.

– Ja, så har det varit historiskt. Vi får se hur det går nu. Marknaden för barrmassa växte med 3 procent förra året vilket innebär att den ökar med ungefär 600 000 ton mer per år. När bland annat Södra bygger färdigt i Värö och SCA bygger ut klart i Östrand 2018 och finska Metsä Board är klart då kan massapriserna gå ner lite.

Långsiktigt ser han dock inte att det är något stort hot. Rottneros del av branschen växer, säger han. I dag förbrukas 40 kilo papper per svensk och år, eller omkring 400 miljoner ton papper sammanlagt.

– Och den siffran kommer inte att sjunka. Eftersom västvärlden förbrukar en stor ­majoritet är potentialen i övriga världen enorm.

Papperstidningsdöden är inte heller bara negativ. En stor del av de olika sorters papper som tillverkas består av returpapper. Och i takt med att pappersläsandet går ner kommer det att bli brist på returpapper vilket ökar behovet av ny fiber.

– Att säga att jag hoppas att vi ska sluta läsa tidningar är att hårdra, men det kommer att ge oss ökade möjligheter att sälja in ny massa.

Av: Anders Frelin

Rottneros

Rottneroskoncernen producerar pappersmassa vid två massabruk. I Vallvik tillverkas kemisk massa, medan bruket i Rottneros i Värmland producerar mekaniska massor. Koncernen har även ett vedförsörjnings­bolag i Lettland, SIA Rottneros Baltic.

Vid Rottneros bruk tillverkas mekaniska massor (att man tar fram träfibrerna genom att dra isär dem mekaniskt) av de två kategorierna CTMP och slipmassa. Massorna, som i sig finns i ett 30-tal olika produkt­varianter med olika egenskaper, utgör cirka 40 procent av koncernens produktion. Bruket har cirka 100 medarbetare.

Vid Vallviks bruk tillverkas långfibrig sulfatmassa av två kvaliteter: helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free) och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp). Fabriken har cirka 160 medarbetare.

Per Lundeen

Ålder: Fyller 61 år i mars.

Bakgrund: Uppvuxen i Karlstad. Civilingenjörsexamen i kemiteknik på Chalmers i Göteborg år 1977. Därefter jobb på Nobel Kemi och Chematur i 15 år, Å & R Packaging i 20 år, vd för Å & R 2000–2012. Styrelseledamot i Rottneros från 2013 och sedan slutet av 2014 vd efter att Carl-Johan Jonsson tvingades sluta.

Tjänar: 230 000 kronor i månaden, optionsprogram med möjlighet till ytterligare 50 procent av lönen. Äger 250 000 aktier i Rottneros, värda knappt 1,5 miljoner kronor.

Familj: Två vuxna döttrar och fyra vuxna bonusbarn med sambon, gymnasieläraren Kamilla Stavgren. Fyra barnbarn.

Bor: I Planetstaden, Lund. Veckopendlar till kontoret i Vallvik.

Fritid: Sommarstugan i Värmland. Jaga och fiska i egna skogen i Dalsland. Åka skidor, utför och på längden. Konsumera konst och musik; ”det ska jag ägna mig mer åt när jag slutar jobba”.