Wall Street väntarpå bakslaget

George W Bushs superexpansionistiska politik, skenande offentliga utgifter och stora skattesänkningar, har pumpat ut pengar till de amerikanska konsumenterna. Det har blåst i gång tillväxtförhoppningarna och eldat på världens börser under snart 12 månader.

Men hur länge fortsätter konsumtionskalaset i USA? Det är den stora frågan som håller investerarna i usa vakna om nätterna.

– Vi lever på lånad tid. Det mesta är politiskt drivet. Mr Bush vill bli omvald och han kommer att försöka hålla räntorna så låga som möjligt till november, säger kapitalförvaltaren Scott Black.
Den åsikten är han inte ensam om i det amerikanska investerarkollektivet. Det är ganska enkelt att sammanfatta de mäktiga finanshusens strategiska syn på aktier 2004: Bra första halvåret, sämre andra halvåret.

– Jag ser det första kvartalet 2004 som en perfekt ekvation. Men sedan börjar det bli skakigt, säger Tobias Levkowich, chefsstrateg på investmentbanken Smith Barney till USA Today.

Han räknar med att den amerikanska börsen faller 8 procent i år.

Den är nog med detta i bakhuvudet som svenska placerare bör se den urstarka starten på börsåret 2004. Finns det något ord som amerikanska aktiestrateger i allmänhet använder som förklaring till årets starka börsöppning så är det ”momentum” och ”januarieffekt”.

Just nu fokuserar storbanker som Prudential, Goldman Sachs, Lehman Brothers, UBS, Bank of America och Morgan Stanley på de positiva drivkrafterna när de säljer in sina investeringsstrategier till sina kunder.
Och de säger nästan alla samma sak:

Under våren drivs börsen av fortsatt god ekonomisk tillväxt (i snitt 4,3 procent). Vinsttillväxten hos börsföretagen fortsätter att imponera (i snitt 12 procent upp). Räntorna ligger kvar på låga nivåer (tioåringen på 4 procent) och obstruerar effektivt för alternativa placeringar.

Men det är tydligt att amerikanska investerare och ledande analytiker är oroade för hösten och framför allt för börsen 2005 – bland annat eftersom nästan alla räknar med att räntorna för första gången på mycket länge kommer att stiga och förstöra många av dagens aktiekalkyler.

JP Morgans strateg Abhijit Chakrabortti tror exempelvis att aktier kommer att gå betydligt bättre under första halvåret än det andra och förutspår en ”våldsam vändning” när Greenspan börjar höja räntan under andra halvåret.
Morgan Stanleys strateg Hernando Cortina släppte i förra veckan analysen ”Interest Rates can’t support stock forever”, som ifrågasätter om det finns fog för den allmänt utbredda optimismen om börsåret 2004 som råder på marknaden.

– Om ekonomin och vinsterna är så starka som investerarna tror, så kommer det inte vara uthålligt med räntor som är de lägsta på 40 år, heter det i rapporten.

Så här kan hoten mot börsuppgången sammanfattas efter en genomgång av investmentbankernas strategirapporter och rundabordssamtal i amerikansk finanspress:

Räntan stiger. ”The only way is up”, heter det på Wall Street. De flesta bedömare tror att den amerikanska 10-åriga räntan kommer att stiga från dagens 4 procent till närmare 5 procent. Riktiga pessimister, som exempelvis Merrill Lynch-strategen Richard Bernstein befarar att räntan ligger kring 6 procent vid årsskiftet – vilket är den direkta förklaringen till att han befarar ett 20-procentigt ras på börsen under 2004. Även korträntan sätter fart uppåt under året, varannan ekonom räknar med att Alan Greenspan gör den första höjningen någon gång mellan april och juni.

Tillväxten lugnar ner sig. När affärstidningen Business Week frågar 60 ledande bankekonomer tror de att tillväxtsiffrorna krymper varje kvartal under året, från 4,3 procent under årets första tre månader till 3,8 procent i slutet av året. Det beror bland annat på att president Bushs ekonomiska stimulanser börjar ebba ut. I ett par år har breda lager av amerikaner fått stora skattesänkningar, men i år klingar effekterna av. Efter november är det slut på pengarullningen som skapat ett budgetunderskott på rekordstora 450 miljarder dollar. Presidenten måste strama åt, kanske även med hjälp av frysta offentliga utgifter.

Aktie-rean är över. Värderingarna har kommit upp sedan i mars i fjol. Det globala p/e-talet ligger enligt Morgan Stanley på 18, vilket är klart lägre än år 2000 men knappast billigt, i synnerhet inte om räntor och avkastningskrav är på väg upp. Samtidigt räknar många med att psykologin och nyhetsflödet börjar arbeta mot börsen under andra halvåret, inte minst eftersom jämförelsetalen mot förra årets rapporter börjar blir tuffa. Många amerikanska företag har tjänat pengar på dollarfallet, en effekt som inte varar för evigt – om inte dollarn fortsätter ner förstås.

I botten är de amerikanska finanshusen hyggligt optimistiska om 2004. Tio av de tolv viktigaste aktiestrategerna räknar enligt USA Today med stigande aktiekurser under året, men snittet är måttliga 2,5 procent. Största haussaren är Edward Yardeni på Prudential som tror på ett lyft på 17 procent. Den eviga optimisten Abby Cohen på Goldman Sachs är god tvåa med 12,4 procent.MÖJLIGHETER FÖR BÖRSEN
# Bra vinsttillväxt i företagen
# Starka konjunktursignaler
# Fortsatt låga räntor
# Få placeringsalternativ

HOT MOT BÖRSEN
# Risk för räntehöjningar i höst
# Risk för svag konsumtion efter valet
# Värderingarna har stigit
# Geopolitiska risker kvarstår
# Coprporate Governacerisker kvarstår
# Höga oljepriser