Professorn om det nya amorteringskravet: Inte en viktig fråga

2017-11-13 11:54 Madeleine Lundberg
Norra Djurgårdsstaden. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Finansinspektionens beslut om ett skärpt amorteringskrav delar Fastighetssverige. "Det läggs ner väldigt mycket krut på en diskussion som inte på något sätt är viktig för bostadsmarknaden", säger KTH-professorn Hans Lind .

Under måndagen väntas Finansinspektionen ta beslut om skarpare amorteringskrav för att bromsa hushållens allt högre skuldsättning. Sedan är det upp till regeringen att besluta om förslaget. Hittills har ansvariga ministrar inte velat säga något om hur de ställer sig i frågan.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, menar att man fokuserar på fel område.

– Egentligen tycker jag inte att det är en viktig fråga, de grupper man ska hjälpa är redan utestängda. Ska man kunna köpa något i dag måste man kunna lägga in en stor kontantinsats, annars kommer man inte in på marknaden, säger han.

Han säger att det föreslagna amorteringskravet är en marginell förändring som inte gör bostadsmarknaden bättre, men inte heller sämre.

– Det läggs ner väldigt mycket krut på en diskussion som inte på något sätt är viktig för bostadsmarknaden i Sverige. Det vi måste göra är att bygga bostäder som folk med lägre inkomster har råd med.

Professorn tycker att den politiska debatten måste fokusera mer på att alla ska ha en möjlighet på bostadsmarknaden. Han berättar att det finns flera marknadsfrämjande alternativ till det nya amorteringskravet.

– En sak är naturligtvis den norska varianten där staten garanterar alla som jobbar ett boende. Det är helt annat sätt att tänka, ur ett mer socialt perspektiv.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke, kommenterade i helgen att ytterligare kreditrestriktioner riskerar att leda till prisfall, minskat bostadsbyggande och kan utlösa en ny fastighetskris. Hans Lind menar att det är ett överdrivet påstående.

– Att utmåla detta som att det ska utgöra en kris är väldigt överdrivet.

Hans Lind bor i ett femtio år gammalt hus i Farsta. Han berättar att huset planerades av kommunen, men det var fastighetsköparna själva som byggde huset.

– Kommunen planerade och sen åkte man själv dit och byggde huset på helgen. Det borde vara en självklarhet att om man har en eller två inkomster borde man kunna bo i ett radhus i en förort. Så har det varit i väldigt många år och nu plötsligt är det en omöjlighet

Tror du att kommunplanerade självbyggen är en lösning på dagens bostadsproblem?

– Jag tror att man måste ha ett brett angreppssätt och titta förutsättningslöst på alla varianter. Det är så många aspekter som måste ändras samtidigt, men man måste ha ett tydligt mål om att en familj med två inkomster ska kunna köpa ett radhus i en förort.

Madeleine Lundberg

Premiumnyheter

Aktuellt inom