Regeringen sänker tillväxtprognos

Det sade finansminister Magdalena Andersson vid en pressträff på torsdagen, då hon presenterade nya ekonomiska prognoser.

I höstbudgeten, den 18 september, räknade regeringen med att BNP skulle öka 1,4 procent i år och 1,8 procent 2021.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas uppgå till +0,1 procent i år och +0,1 procent nästa år (+0,3 respektive +0,4 procent i höstbudgeten). Under 2022 väntas ett överskott på 0,8 procent.

Den öppna arbetslösheten väntas uppgå till 7,0 procent i år och 7,0 procent nästa år (6,4 respektive 6,4 procent).

Magdalena Andersson konstaterar att efter ett par år av hög tillväxt började den svenska konjunkturen under förra året mattas av. Handelskonflikter har dämpat världshandeln vilket påverkar svensk varuexport och osäkerheten i världsekonomin minskar investeringsviljan, både i Sverige och i andra länder.

Inbromsningen i ekonomin syns även på arbetsmarknaden. Både sysselsättningen och arbetskraften ökar fortsatt under de kommande åren, men en svagare efterfrågan håller tillbaka sysselsättningsgraden samtidigt som fler söker sig ut på arbetsmarknaden vilket leder till ett högre arbetskraftsdeltagande.

Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20-64 år i Sverige är fortsatt högst i EU och på nivåer vi inte sett i Sverige sedan innan 1990-talskrisen.

Sverige har sedan 2014 en minskande skuldkvot och har därigenom byggt upp en välfärdsreserv. I år förväntas det strukturella sparandet uppgå till 0,3 procent av potentiell BNP.

Magdalena Andersson behoven i kommunsektorn ökar de kommande mandatperioderna, inte minst på grund av att vi blir fler barn och fler äldre vilket driver en högre offentlig konsumtion.

”Kommunernas och regionernas ekonomi och förstärkning av välfärden blir allt viktigare. Den stora 40-talistkullen blir nu allt äldre och 90-talisterna är i barnafödande ålder. Det innebär att alla kommande utgifter kommer behöva prövas mot ökade resurser till välfärden”, säger finansministern i en kommentar.

Prognosen för Riksbankens reporänta ligger på ett årsgenomsnitt på 0,0 procent i år (-0,3 i höstbudgeten), för att sedan sjunka till -0,3 procent 2021 (-0,2) och -0,2 procent 2022 (0,0).