Rusta barnen för framtiden

Flum och kravlöshet kommer knappast att ge unga en skjuts framåt mot ett liv där de förverkligar sina drömmar. Snarare leder slapp skola till att fler måste försörjas av andra. Vem vinner på det?

Långt mer kraft måste läggas på att de många nyanlända barnen och andra generationens invandrare inte ska halka efter.

Att Expressen nyligen avslöjade att många nyanlända plockades bort från ­senaste Pisaundersökningen – viket gjorde att resultaten blev tjusigare och att ansvariga ministrar kunde skryta – är ytterst oroväckande. De många barnen med sämre resultat finns ju fortfarande där i bänkarna. Vem ser dem?

Det är naturligt att den som kommer hit som tonåring har svårare att klara skolan, liksom att svenskfödda barn vars ­föräldrar är svagt integrerade får det tufft om ­mamma och pappa inte kan hjälpa till med läxorna.

Ingen vinner på att ignorera behoven av att balansera sådana ojämlika ­förutsättningar. Det måste snabbt till rejäla reformer för att de unga ska kunna bygga en bas för ett ­framgångsrikt liv.

Varje dag som svenska politiker ­undviker att ta tag i saken eller placerar problemet i ytterligare en tidskrävande utredning räknas. Till exempel fick det direkt konsekvenser att många förskolebarn från ­utsatta stadsdelar i Göteborg stannade hemma under första delen av corona­krisen. ”Det märks väldigt tydligt när barnen ­varit hemma ett tag att språket försämrats. De behöver vara här”, sa pedagogen Katrin Bergfast.

En nyckel till framgång verkar just vara om barnen får fler timmar i skolan. Elever som får mer undervisningstid, särskilt i lågstadiet, får sannolikt bättre inkomster ­senare, enligt en färsk rapport från SNS, författad av tre nationalekonomer. Forskarna föreslog lovskola långt ner i åldrarna och fler undervisningstimmar, vilket verkar rimligt.

Forskning har även visat att läsförståelsen hos barn med resurssvaga ­föräldrar minskade eller låg kvar på samma nivå ­efter ­sommarloven, medan barn med resurs­starka föräldrar blev bättre läsare under ledigheten.

Jag, som är uppvuxen i ett arbetarhem med prydnadssaker i stället för böcker i bokhyllan, är väl medveten om vikten av att ha utbildade lärare omkring sig som ung. För mig balanserade deras lästips och uppmuntrande ord en kultur där jantelagen stoppade ambitionerna. I skolbänken fick jag se alternativ till arbetslöshet och fattigdom; där gavs jag förebilder och framåtsyftande fantasier. Jag önskar att fler får den gåvan.

Det finns starka skäl att skärpa skolplikten. Idag är förskolan frivillig, och det finns betydande skillnader mellan inrikes och utrikes födda barn i hur många som är inskrivna. En utredare ska i höst lämna förslag om nyanländas barn ska få obligatorisk språkskola. Detta vore mycket bra; det bästa vore sannolikt förskoleplikt eftersom de där första åren är så viktiga.

En annan utredning arbetar med förslag om att nyanlända ska få kortare sommarlov och obligatorisk lovskola. Detta är mycket ­välkommet och borde skyndas på.­

”I skolbänken fick jag se alternativ till arbetslöshet och fattigdom”

För Sverige är det av olika skäl avgörande att höja kravnivån då de som går arbetslösa försörjs av andra skattebetalare, men­ ­också för att utanförskap lätt leda till frustration och kriminalitet. Både individerna och samhället vinner på ökad förväntan.

Det gäller inte bara tiden barn spenderar i skolan utan också vad som lärs ut, men ­tyvärr har svenska skolan blivit flummiga­re. Enligt professor Magnus Henrekson, redaktör för boken ”Kunskapssynen och pedagogiken”, står det inte längre i läroplanen att elever ska få kunskap, utan att de ska ”föra resonemang”, ”granska argument” eller ”samtala om”.

Dessutom borde skolan förutom att förmedla faktakunskaper även lära ut ­attityder för att kunna klara sig i ett yrkesliv. Dels måste unga bli medvetna om vikten av sådant som disciplin, att komma i tid och respektera chefer eller affärspartners. Dels vore det bra om skolan peppade elever till att hitta sina drivkrafter. ­Forskning visar att framgång kommer från ”jäklar anamma” – en förmåga att sträva mot långsiktiga mål, vara beslutsam och kämpa oavsett ­tillfälliga motgångar.

Visst kanske det känns surt att sitta inomhus och rabbla glosor när solen skiner, men framtida somrar blir roligare om man har en lön att lägga på semesterresa eller sommarstuga. Man mår gott i magen av att förtjäna ledighet efter att ha jobbat hårt med något man gillar och är bra på.

Press är alltså inget straff. Press är en present.

    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här