Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

”Håll 68-skäggen kort!”

2019-12-18 18:00

En glädjens dag, twittrade utbildningsminister Anna Ekström om den senaste Pisa-mätningen. Svensk skola fortsätter återtåget till kunskapsresultat i topp! Medan Moderaternas Kristina Axén Olin talade om katastrof, syftandes på den bristande likvärdigheten.

Något magstarkt, kan tyckas. Givet den stora andelen barn med utländsk bakgrund, många från länder med bristande skolsystem, så är det kompensatoriska uppdraget – alltså strävan att utjämna för social bakgrund – särskilt svårt just i Sverige.

Att bortse från dessa svårigheter är inte seriöst, särskilt som Axén Olins eget parti länge var drivande i att öka denna andel.

Men frågetecken måste sättas också för jublet. Visst, vår relativa position gällande 15-åringars kunskaper i matte, naturkunskap och läsning förbättrades tydligt. Men den absoluta resultatnivån var inte signifikant bättre.

Vidare var bortfallet stort. Hela 11 procent sorterades bort på grund av dåliga språkkunskaper eller diagnoser. Plus att andelen provskolkare ökade kraftigt, något som kan ha inneburit en viss överskattning av resultaten (Skolverket).

Problematiskt är också att jublet riskerar att bromsa det nödvändiga paradigmskifte i kunskapssyn som Ekström själv givit en mycket lovande formulering.

Självklart spelar faktakunskaper roll. Självklart ska lärare vara ledare och inte reduceras till passiva handledare som ska ”guida” eleverna. Självklart ska det råda studiero på lektionerna (SvD 20/8 2018).

Det kan låta som självklarheter, men är det tyvärr inte. I alla fall inte på landets lärarutbildningar.

I en svidande uppgörelse med 68-skäggens framgångsrika annektering av skolpedagogiken, Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan, tar skoldebattören och läraren Skogstad avstamp i modern kognitionsforskning och hur vårt minne funkar.

Långtidsminnet är nästan oändligt. Medan arbetsminnet är ytterst begränsat. En sifferserie på, säg, sex siffror, smäller de flesta i sig. Men inte om siffrorna är nio.

Ta nu ett barn, som inte bara ska emotta utan förhoppningsvis också minnas ny information, om exempelvis franska revolutionen.

Om detta barn ska gräva fram fakta själv, och alltsom oftast koordinera diverse grupparbeten, blir arbetsminnet snabbt överbelastat. Det entreprenöriella lärandet, att styra sig själv på en egen kunskapsresa, är därför orealistiskt.

Och ta begreppet motivation. Elever blir i huvudsak motiverade av att lyckas och se resultat, som att klara av ett glosförhör. Att från lärarhåll på förhand bygga motivation inför ett ämne är mycket svårare.

Förhör och prov är skarpa pedagogiska verktyg också för att de innehåller det element av upprepning som befäster inlagringen av kunskap.

Och som tvåbarnspappa vill jag tillägga, att alla snåriga uppsatsskrivningar, med nästan oändliga deadlines, tycks betydligt mer stressande än att på ett givet klockslag få ett skriftligt prov. En timme senare kan man andas ut, oavsett hur det gått.

Jag instämmer därför med vad företrädare för Bris och Sveriges elevråd skrev på Aftonbladet Debatt (8/12): Kraven i skolan är höga, samtidigt som de är luddiga och otydliga./.../ Barnen beskriver en ständig stress och rädsla för att misslyckas.

Inte undra på att förskrivningen av psykofarmaka till våra barn trefaldigats på bara 15 år.

Ytterligare stressfaktorer handlar om inkludering, i såväl snäv som bred mening. Den snäva: att barn med svåra funktionshinder går i vanlig klass, vilket drar lärarenergi och skapar oro.

Den bredare: att alla barn ska läsa i princip lika snabbt och universitetsförberedande, trots enorma olikheter avseende mognad, motivation och teoretisk begåvning. Med följd att de snabba hindras och de långsamma stressas och känner sig misslyckade.

Kära Anna. Låt nu inte Pisa-jublet bromsa nödvändig pedagogisk omprövning. Och säkerställ att den sker i samklang med uppdaterad vetenskap. Håll 68-skäggen kort!

Författare och debattör som medverkar i Affärsvärlden med en krönika var fjärde vecka.

Erik Hörstadius

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet