Revansch för österrikiska droppar

Floden Donau, den grunda sjön Neusiedlersee samt en kombination av kalla vintrar och varma somrar. Det är några faktorer som gör Österrikes klimat gynnsamt för vinodling. Av landets 35 officiellt godkända druvor för kvalitetsvin är 22 gröna, och Österrike har länge räknats till en av världens främsta vitvinsproducenter. Det goda ryktet fick sig dock ett hårt slag i mitten på 1980-talet. Då drabbades landet av den så kallade glykol-skandalen som handlade om att ett några vinproducenter hade tillsatt dietylglykol i sina viner för att göra dem sötare. Händelsen ledde till att vinexporten sjönk drastiskt, men gjorde också att landet införde den strängaste vinlagstiftningen i världen, vilket har lett till en stärkt kvalitetskontroll. Sedan dess har exporten successivt repat sig, och de senaste åren har Systembolagets försäljning av vitviner från Österrike ökat med ungefär 10 procent per år, i volym räknat. Den procentuella värdeökningen har varit ännu större, eftersom att svenskarna köper allt dyrare flaskor.

– De flesta österrikiska vinerna ligger i det lite högre prissegmentet och håller också en genomgående hög kvalitet, säger Nikita Nordström, Systembolagets ansvariga inköpare av österrikiska viner.

Utmärkande för Österrike som vinland är att producenterna är relativt små – det finns inga jättar som äger merparten av gårdarna – men också att tillverkningen domineras av de två druvorna riesling och grüner veltliner. De ger dock ett brett spektrum av viner som spänner från lätta och mineraliga till oljiga, kryddiga och alkoholtunga. På Systembolaget är det också viner av dessa druvor som utgör lejonparten av utbudet. Men i deras så kallade små partier har det då och då lanserats österrikiska vitviner av druvor som sauvignon blanc, chardonnay och muscat.

– Det är grüner veltliner och riesling som vi säljer mest av. Jag skulle inte säga att de andra druvorna faller platt, men de flyger inte heller, säger Nikita Nordström.

Béatrice Becher, delägare på vinbaren Folii på Södermalm i Stockholm och ordförande i Sommelierföreningen, har genom åren testat många österrikiska viner och landet hör till hennes favoriter. Ett av hennes starkaste vinminnen ägde rum för sex år sedan i regionen Wachau. Hon var där på en resa arrangerad av Österrikes nationella vinorganisation, Austrian Wine Marketing Board, och efter ett antal provningar på vingårdar avslutades dagen på en lokal restaurang. Till middagens schnitzel fick sällskapet testa viner som Emmerich Knoll – tredje generationens vinmakare på gården som bär familjens namn – själv hade plockat fram ur sin källare.

– Han var nyfiken och öppen och ville veta våra synpunkter. Det upplever jag har varit kännetecknande för alla österrikiska vinmakare som jag har träffat. Många av dem gör viner i världsklass men har inget stort ego, säger Béatrice Becher.

Hon tror att det till viss del kan ha att göra med 1980-talets skandal. Den gjorde att österrikiska tillverkare under lång tid fick kämpa för att bli av med det dåliga ryktet.

– Men i dag är det allmänt känt att kvaliteten på landets viner är hög. I förhållande till kvaliteten är de dessutom löjligt lågt prissatta, säger hon.

I Österrike finns en tradition av att dricka vinerna när de är unga. Genom historien har österrikarna samlats på de lokala vinhusen och druckit årets skörd. Synsättet att den senaste årgången ska vara bättre än en flaska som har lagrats i några år, skiljer sig radikalt från de flesta andra vinländer.

– Producenterna vill gärna visa upp lite äldre flaskor men i butikerna kan man se att de ibland rear ut gamla årgångar. Det är lite konstigt, för många av vinerna har samma lagringspotential som en bra fransk bourgogne, säger Béatrice Becher.

De österrikiska vitvinerna som säljs på Systembolaget är också företrädesvis unga, men i höst kommer två äldre årgångar att lanseras i små partier: en riesling signerad Tegernseerhof från 2008 och en grüner veltliner från Schloss Gobelsburg från 2012.

– En ung grüner veltliner-smaragd från Wachau, som ofta har en hög alkoholhalt, kan framstå som lite klumpig. Men efter fem–sex år kommer de härliga peppriga och oljiga tonerna fram. I dag kan man köpa ett toppenvin för 200–300 kronor och lagra det i tio år eller mer. Det är det få viner som klarar, säger Béatrice Becher.

Österrike har en relativt stor produktion av ekologiskt vin och den kan komma att öka ytterligare framöver. Béatrice Becher har noterat att särskilt många vinbönder från den yngre generationen väljer att jobba biodynamiskt. Bland annat har producenten Jurtschitsch i distriktet Kamptal nyligen börjat göra en naturlig linje med ofiltrerade och svavelfria viner, vid sidan om sin klassiska linje.

– Jag tror att det kommer bli mer av sådant experimentellt och lite busigt vin som ligger utanför de traditionella vin-stilarna. ❋

frodigt landskap. Wachau är en dalgång och ett känt vindistrikt i nordöstra Österrike. I dalgången flyter floden Donau fram.