Hej, tack för din order! Din betalning är nu genomförd och ditt konto verifieras, var god och invänta e-mail med aktiveringslänk för att kunna använda ditt konto.
Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Vår nya vardag

2020-03-18 18:00
Foto: Xinhua/TT

Kurskollaps och rally om vartannat. Vi tror att stimulansförsöken kommer misslyckas och att det blir en lågkonjunktur med en dramatik som liknar 2011. Då ska börsen ner 25 procent till. Om 2008 är jämförelsen ska börsen halveras.

Börsraset som började den 19 februari är det absolut snabbaste på 100 år. Detta mätt som hur många dagar det tagit indexet S&P500 att hamna i en björnmarknad. Alltså en nedgång på minst 20 procent från toppen. Nu tog det 16 dagar. Näst snabbast var raset i september 1929 då börsen tog en månad på sig för att komma till en bear market. Enligt Financial Times är vi alltså i en tvärare tvärnit nu än 1929, 1987, 1990, 2000 eller 2007/2008. Det stämmer till viss eftertanke.

Helt klart är att marknaden prisar in en lågkonjunktur. Men kanske inte en väldigt smärtsam lågkonjunktur givet att värderingarna fortfarande ligger en bra bit över botten från 2008.

Här är de frågor vi tror är helt centrala för att navigera och förstå var vi är och kanske vart vi är på väg.

Hur lång är en lock-down?

Att det blir en nedstängning av stora delar av samhället ser vi som väldigt troligt. Alla länder som drabbats ordentligt av covid-19 har hittills valt en nedstängning (lock-down). Det innebär stängda skolor och arbetsplatser. Mötesförbud och starkt begränsad rörlighet. I många fall totalt förbud mot resor och/eller folksamlingar. Flertalet arbetsplatser går i bästa fall på halvfart.

Motivet till en lock-down är att bromsa smittspridningen och tillströmningen av nya patienter till sjukvården. När intensivvårdsavdelningar är överfulla, nödsjukhus saknar personal och det är brist på vårdutrustning så blir det nästan omöjligt för politikerna att säga nej till en lock-down.

Lock-down påminner om ett krigstillstånd med en kombination av drakoniska regler och starkt socialt tryck att rätta in sig i ledet för det allmänna bästa. Ekonomin upplever två simultana kriser.

Vissa sektorer upplever akuta flaskhalsar och resursbrist, exempelvis sjukvården. Ett vanligare problem är att efterfrågan kollapsar helt. Här är några branscher där intäkterna kommer minst halveras under en lång eller kort period.

• Butikshandel (förutom mat och förnödenheter)

• Flygindustrin

• Turism/evenemang

• Kultur och sport

• Hotell och restaurang

• Utbildning, konferens

• Bilförsäljning

Tiotusentals små butiker, restauranger och andra småföretag tappar över en natt merparten av sina intäkter. Det innebär stora förluster dag ett och inga möjligheter att betala löner när dagskassan tömts. Om lock-down pågår längre än några veckor så väntar massarbetslöshet i alla ovanstående branscher. Om inget görs, vill säga. Frågan om hur länge lock-down kan eller bör pågå mynnar ut i tre nya frågor.

• Hur lång tid tar det att få kontroll över smittspridningen? I Kina tog det cirka två månader. Västvärlden är långt på efterkälken och har inga diktatoriska verktyg att ta till. Ska man gissa på ett halvår?

• Hur lång tid tar det för sjukvården att hinna ikapp? Räcker ett år? Tysklands Angela Merkel säger att 60–70 procent av befolkningen blir smittad. Det motsvarar över 6 miljoner svenskar. Enligt Skottlands sjukvårdsmyndigheter behöver 4 procent av de smittade läggas in på sjukhus. Det blir 240 000 svenskar. Att jämföra med att Sverige har totalt 500 intensivvårdsplatser. Och nästan minst sjukvårdsplatser per invånare i hela EU.

• Hur länge kan ekonomin överleva i lock-down? Det leder till nästa större fråga.

Funkar QE i lock-down?

Många tror det. Centralbankerna sänker räntorna och börjar med nya rekordstora stödköp och stödlån, så kallade kvantitativa lättnader (Quantitative Easing, QE). Vi är starkt skeptiska till att det funkar. Problemet för konsumenterna är inte brist på pengar (i lock-down är det svårt att konsumera), utan oro för arbetslöshet.

Problemet för arbetsgivarna är att det är irrationellt att behålla anställda när bolagen går med stor förlust. Även om banken vill låna ut pengar till låg ränta så är det irrationellt att låna för att täcka onödiga förluster som gröper ur ett magert eget kapital.

Funkar helikopterpengar i lock-down?

Helikopterpengar är jargong för när politiker gör stora engångsnedsläpp av pengar över medborgarna. Problemet med helikopterpengar är att det blir vansinnigt dyrt om det ska göras generellt och i stor skala. Det hindrar inte Italien, med EU:s högsta statsskuld, från att starta upp helikoptrarna och lasta dem med pengar som i slutändan lär betalas av tyska skattebetalare (mer om detta nästa vecka).

Ryggmärgsreflexen i många länder verkar vara att släppa ner helikopterpengar över medborgarna. Det är väldigt tveksamt om det funkar av samma skäl som tidigare. Att helikoptrar släpper sedlar från himlen ökar ju snarare känslan av domedagen är nära.

Och i den mån helikopterpengarna verkligen används till konsumtion så lär det inte hindra massarbetslösheten i drabbade sektorer så länge lock-down pågår. Det blir helt enkelt oerhört dyrt och ineffektivt att stimulera i gång ekonomin mitt i en lock-down.

Riktat stöd till drabbade arbetsgivare

Enda chansen att till rimlig kostnad ha en längre lock-down utan massarbetslöshet är om drabbade arbetsgivare får starka incitament att betala löner till overksamma anställda i stället för att avskeda dem.

Det måste varariktade stöd till drabbade arbetsgivare för att behålla anställda. Alla tre understrykningar måste vara uppfyllda för att detta inte ska bli antingen vansinnigt dyrt eller uppfattas som oerhört orättvist. Det är ju politiskt svårt att ge direktbidrag till vinstrika företag och kapitalister när folks mormödrar eller farfädrar är i livsfara.

Dessvärre är det nog väldigt svårt att konstruera stödsystem som både funkar och är politiskt gångbara. Hittills ser vi inga tecken på att politikerna tänker kreativt här. Så tills vidare tror vi inte på effektiva åtgärder för att stoppa massarbetslöshet i många sektorer.

Otäcka tider väntar

Ovanstående långa resonemang leder oss till slutsatsen att vi kommer se tragik med dödsfall och tragik i form av konkurser och arbetslöshet. Det kan dock eventuellt bli väldigt kort.

Det finns en möjlighet att corona mer eller mindre försvinner när värmen kommer. Den vanliga säsongsinfluensan heter ju så för att virus grasserar mest runt vabruari för att sedan nästan försvinna. En viktig indirekt faktor är nog att frisk luft försvårar virusspridning väldigt mycket. På våren börjar man öppna fönster och dörrar och är mer utomhus. Plus att virus brukar ogilla värmen i sig. Vi hoppas att covid-19 är ett sådant virus. Då är det fullt möjligt att vi i sommar kommer dra en lättnadens suck. Det vore drömmen.

I annat fall riskerar sjukvårdssystemen att verkligen knäa ihop då om inte förr. Köerna med andra allvarligt sjuka som inte får vård kommer ringla sig långa och sätta samhället på svåra prov. Det blir svåra prioriteringar som riskerar ta formen av en kamp mellan generationer, eftersom covid-19 så tydligt slår mot äldre.

När ska man köpa aktier?

Det är bara en fråga om när. Samhället kommer inte gå under och coronakrisen är tydligt tidsbegränsad. Om något år finns antagligen ett vaccin. Eller i vart fall är stora delar av befolkningen då redan immun. Frågan är hur stor skada ekonomin lider under tiden.

Grafiken ovan visar att börsen dock fortfarande är långt från lågt värderad jämfört med de andra kriser vi sett de senaste 15 åren. Vår magkänsla är att nuvarande period blir ungefär så dramatisk som eurokrisen runt 2011. I så fall ska index ner runt 25 procent till. Detta baserat på ev/sales, alltså hur historiska försäljningskronor (som är mer robusta än vinstkronor) värderades då och nu. Vi kommer nog att köpa en del aktier i närtid. Men vi kommer också behålla torrt krut. Blir det mer som 2008 är nedsidan 50 procent.

Peter Benson

Peter Benson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom