Bättre fyr blir det inte

De senaste veckornas statistikskörd ger besked om att den internationella konjunkturuppgången är avlägsen. Framför allt USA visar tydliga tecken på att gå in i en ny djup lågkonjunktur.

Även om president George W Bush, stödd av re-publikanska framgångar i mellanårsvalet, kommer att göra ett försök att sätta fart på ekonomin, så är hans möjligheter att göra det begränsade. Räntorna är redan låga och det är stora underskott i de offentliga finanserna.

I stort sett all statistik som kommit från amerikanskt håll har pekat mot en konjunkturnedgång, även om många uppgifter fått beteckningen »bättre än befarat«. Sanningen är en annan: Statistiken ger vid en närmare granskning inte speciellt mycket hopp.

Räntesänkningar hjälper inte
Enligt olika typer av inköpschefsindex står orderingången inom såväl industri som tjänstesektor och stampar. Och enligt kvantitativ orderingångsstatistik föll order på varaktiga varor med 4,9 procent mellan augusti och september. Det verkar med andra ord som om den efterlängtade investeringsuppgången vägrar att infinna sig. Ytterligare räntesänkningar kan knappast vända den här trenden.

Den senaste tidens stigande börskurser i USA är en av få ekonomiska ljuspunkter. Anledningen är bättre företagsvinster än väntat. Problemet är att vinstökningen i de flesta fall tycks komma från kostnadsnedskärningar.

Att temporärt svälta sig till högre vinster kan förvisso vara rationellt för det enskilda bolaget, men blir ett problem om i stort sett alla företag anammar samma strategi ungefär samtidigt. Då minskar efterfrågan och arbetslösheten stiger.

“Lätt förlora kontrollen”
Det betyder att den positiva stimulans som stigande börskurser har på hushållen kan dämpas rejält när orsakerna till vinstuppgången börjar synas i ekonomin. Nu kommer också allt fler tecken på att nedskärningarna på arbetsmarknaden har tagit ny fart.

Republikanernas framgångar i kongressvalet i förra veckan kommer att göra det betydligt lättare för president Bush att genomföra nya skattesänkningar och att öka försvarsutgifterna. Det kommer att driva upp den totala efterfrågan. Men samtidigt kommer underskottet i budgeten att skena i väg om den ekonomiska avmattningen dröjer sig kvar.

-Det är väldigt lätt att förlora kontrollen över de offentliga finanserna, säger Irma Rosenberg, chefekonom på bostadsfinansieringsinstitutet SBAB.

Sparandet ökar
Hon minns säkert när hon själv i början av 1990-talet satt som prognoschef på statliga konjunkturinstitutet och på nära håll följde den galopperande svenska budgetkatastrofen.

Grundproblemet är att stigande underskott också måste finansieras. Ett ökat utbud av statsobligationer kommer att driva upp de långa räntorna och försvåra för näringslivet att finansiera sig. Det påverkar givetvis investeringsklimatet negativt.

Hushållen brukar också reagera genom att öka sitt eget sparande när de ser att de offentliga underskotten ökar. Det här är extra tydligt i exempelvis Japan.

Amerikanerna får trösta sig med är att det i dagsläget ser etter värre ut i Japan och Tyskland.