Sverige allt mer ensamt utanför euron: ”Situationen blir ohållbar”

När Bulgarien nu kliver in i eurosamarbetet återstår bara sex EU-länder utanför. Sverige och Polen är de enda som ännu inte tagit tydlig ställning – och trycket ökar. Samtidigt är argumentet om en självständig penningpolitik allt svagare, menar nationalekonomen Harry Flam:
”Sedan 2014 har Riksbanken i praktiken följt ECB:s ränta.”
Sverige allt mer ensamt utanför euron: ”Situationen blir ohållbar” - Europe Economy
ECB-chefen Christine Lagarde. AP Photo / Michael Probst

Bulgarien kliver nu in som land nummer 21 i eurosamarbetet. Av de sex EU-länder som fortfarande står utanför är det bara Sverige och Polen som ännu inte tydligt markerat att man vill gå med.

“Alla gamla EU-medlemmar är i praktiken med – även Danmark. Sverige är det enda undantaget. Av de nya medlemsländerna är det allt fler som nu kliver in. Situationen blir mer och mer ohållbar att stå utanför”, säger Flam.

Men trots att kronan stärkts och att fler länder ansluter, lär ett svenskt inträde inte ske utan dramatik, enligt Harry Flam, professor i internationell handel.

“Det måste till någon yttre händelse för att politikerna ska vända på klacken när det gäller euron”, säger han till Placera.

Stödet är fortsatt svagt i opinionen och därmed saknas incitament för partierna att driva frågan.

Harry Flam ny
Harry Flam, professor i internationell handel. Foto: IIES

Riksbanken följer ändå ECB

Argumentet för att stå utanför eurosamarbetet har länge varit att Sverige behöver en egen penningpolitik. Men enligt Harry Flam är det i praktiken redan ett avslutat kapitel.

“Riksbanken har inte haft en självständig räntepolitik på många år. Sedan 2014 har den svenska styrräntan i princip följt ECB:s”, säger han.

Flam påminner om att dåvarande riksbankschefen Stefan Ingves försökte använda räntan som ett verktyg för att bromsa hushållens skuldsättning under perioden 2011–2014.

“Men han fick majoriteten emot sig. Sedan dess har vi i praktiken legat i linje med ECB.”

Sveriges ekonomi är också så tätt sammanvävd med EU och övriga världen att det är svårt att gå en egen väg, menar Flam.

“Det är bara i väldigt specifika krislägen som en egen penningpolitik skulle kunna vara till nytta. Och svensk ekonomi är så pass diversifierad att asymmetriska chocker – som bara drabbar Sverige – är ovanliga.”

“Fastighetskrisen är hanterbar”

Skulle svensk fastighetsmarknaden kunna utgör en risk?

“Sverige är inte det enda land som har haft stora problem med fastighetsmarknaden”, säger Flam.

Han tror inte att det är något problem för finanssektorn som helhet.

“Det är klart att det leder till konkurser och konsolidering, men jag ser det inte som något som skulle fälla sektorn.”

Ett steg närmare – men politiken står still

Trots att Sverige i praktiken redan följer eurozonens penningpolitik, saknas alltså den politiska viljan att gå med fullt ut. Och så lär det förbli – om inget oförutsett sker.

“Det krävs antingen en yttre händelse eller en blocköverskridande överenskommelse”, säger Flam.

Läs mer: 

Minskat stöd bland svenskarna för att gå med i euron

Bulgarien inför euron vid årsskiftet 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.