Gröna kapplöpningen vänder: ”Dramatisk reträtt till Europa”

Under hösten 2022 var den svenska batteritillverkaren Northvolt Europas stora framtidshopp inom den gröna omställningen. Bolaget skulle bidra till att göra kontinenten självförsörjande inom elbilsbatterier, och minska beroendet av Asien.

Det slog därför ner som en mindre bomb när grundaren Peter Carlsson hotade med att förlägga Northvolts nästa gigafabrik i USA istället för i Tyskland – Europas bilnav.

“Vi befinner oss nu vid en punkt där vi kan komma att prioritera expansion i USA före Europa”, sa Carlsson, enligt flera medier.

Han hävdade att bolaget erbjöds motsvarande 9 mdr kr i statligt stöd från USA, tack vare Joe Bidens klimatpaket Inflation Reduction Act (IRA). Enligt Carlsson var det ungefär fyra gånger så mycket som den tyska staten var beredd att bidra med.

EU fick eld i baken

Utspelet blev en väckarklocka för EU – och svaret lät inte vänta på sig. Bara några månader senare förstärktes Temporary Crisis and Transition Framework (TCTF) för att kunna matcha IRA. Initiativet tillåter EU:s medlemsländer att frångå unionens statsstödsregler. Det möjliggör bidrag till produktion av bland annat vätgas, solpaneler, vindkraft, batterier och värmepumpar.

I början av 2024 lyckades den tyska regeringen till slut övertala Northvolt att placera fabriken i Heide, med hjälp av ett EU-godkänt statligt stöd på cirka 10 mdr kr.

“Detta är det första individuella stödet som godkänns i syfte att förhindra att en investering flyttas från Europa”, sade Margrethe Vestager, då vice ordförande i EU-kommissionen.

Ny spelplan

Knappt två år senare har mycket förändrats. Northvolt har gått i konkurs och framtiden för det tyska fabriksbygget är ovisst, även om ett dotterbolag har tagit över ansvaret.

Dessutom är USA:s president Donald Trump i färd med att montera ner stora delar av IRA. Flera experter som Afv har pratat med tror att det kan rita om kartan för framtidens industrier.

“Som det ser ut nu kommer det mesta av stödet inom IRA att vara nedmonterat till årsskiftet. Det man skulle vilja se nu är att Europa kliver in och tar till vara på möjligheten att bygga de här framtida industrierna. Alternativet är att Kina gör det”, säger Johan Öberg, seniorpartner på Boston Consulting Group, till Afv.

Han tillägger att EU de senaste åren har lanserat en rad olika initiativ som svar på IRA. Förutom TCTF finns bland annat Green Deal Industrial Plan (GDIP) och Net-Zero Industry Act (NZIA). Båda är tänkta att stärka EU:s konkurrenskraft och snabba på tillståndsprocesser inom grön teknik. Målet är att minst 40% av unionens behov av nettonollteknik, som batterier och solpaneler, ska tillverkas på hemmaplan år 2030.

“Jag tror att politikerna är måna om att skapa arbetstillfällen, men det är också en säkerhetsfråga. Att se till så att vi kan försörja oss själva i högre grad”, säger Johan Öberg.

IRA “en magnet”

Fabian Erici jobbar med investeringar på riskkapitalbolaget Norrsken. Han menar att IRA har fungerat som “en magnet för gröna investeringar i USA”.

“Vi såg att många bolag som krävde stora investeringar blickade mot USA på grund av just det. Om det nu monteras ned blir Europas industristöd och långsiktiga klimatambitioner betydligt mer attraktiva och kan vända på denna effekt.”

Erici betonar att det främst påverkar sektorer som fortfarande behöver politiskt och ekonomiskt stöd, som till exempel havsbaserad vindkraft och elbilar.

“Dramatisk reträtt”

Redan nu märks effekter av Trumps kursändring. Enligt Business Insider har flera amerikanska cleantech-bolag tvingats lägga ner sina verksamheter efter att stödet från IRA strypts. Andra uppger att de överväger att flytta till Europa.

Matthew Nordan, partner på cleantech-fonden Azolla Ventures, säger till nyhetssajten att Trump ser ut att lämna efter sig en “startup-kyrkogård”.

“Just nu sker en dramatisk reträtt till Europa inom klimattech-startups. Det är brett och systematiskt – och EU gör motsatsen till vad USA gör,” säger han.

Men även om Europas attraktionskraft nu ökar så är allt inte guld och gröna skogar här heller. Det visar inte minst Northvolts konkurs, enligt Arash Sangari. Han är projektledare på Kista Science City, och har en lång erfarenhet av att hjälpa företag med utländsk expansion.

“För att attrahera bolag måste möjligheten till uppskalning finnas i Europa, och där har man ‘laggat’ efter. USA har tillgång till kapital i väldigt, väldigt sena skeden. Den typen av finansiering finns inte i Europa. I slutändan misslyckades ju Northvolt. Frågan är om de hade gjort det även i USA”, säger han.

Upp till bevis för Stegra

Enligt Sangari finns det en osäkerhet bland företag om det verkligen går att ta in tillräckligt med kapital i Europa för stora satsningar. Han menar att EU och medlemsländerna behöver hitta sätt att rikta pensionspengar och annat institutionellt kapital för att hjälpa företagen att lyckas.

Arash Sangari pekar ut Stegra i Boden som nästa stora eldprov. Ståltillverkaren behöver bevisa att det går att ta sig från pilotprojekt till storskalig produktion i Europa, säger han.

Fabian Erici på Norrsken delar problembeskrivningen.

“Vi behöver få in betydligt mer institutionellt kapital för att lovande och framgångsrika bolag ska kunna fortsätta växa och vara kvar i Europa”, säger han och fortsätter:

“Och vi behöver en mer enhetlig inre marknad där bolag kan skala snabbt över gränserna utan att bromsas av olika regler och byråkrati. Om vi lyckas med det kan Europa både leda och vinna omställningen, men vi måste skruva upp tempot.”

Båtbolag siktar mot USA

Stöden och subventionerna är samtidigt bara en del av bolagens investeringskalkyl. Arash Sangari understryker att många entreprenörer lär fortsätta att lockas av marknadsmöjligheterna i USA.

Ett sådant bolag är Stockholmsbaserade Candela, som tillverkar elektriska båtar och färjor. Kommunikationschefen Mikael Mahlberg uppger att det finns långt gångna planer på att bygga en fabrik i USA, vid sidan om den svenska produktionen.

“USA har protektionistiska regler som innebär att alla passagerarfartyg som används där måste vara byggda inom landets gränser. Så hur det än blir med stödpaket så kommer vi ändå på sikt att behöva bygga våra båtar i USA.”

Hur påverkar nedmonteringen av IRA er finansiellt?

“Det vet vi inte exakt ännu. Men det beror också på vilken delstat vi kommer att etablera oss i. Det finns ju fortfarande vissa stöd på delstatsnivå som vi troligen kan räkna med, även om de uteblir på federal nivå.”

Mahlberg betonar att bolaget har en konkurrenskraftig produkt, med betydligt lägre driftskostnader än dieselalternativen. Därför finns det viktigare aspekter än subventioner, säger han.

“Ska man bygga 100 färjor kan det vara ganska vettigt att ha en lokal fabrik, och ligga nära de potentiella kunderna.”

“Drivs av marknaden”

Även Fabian Erici på Norrsken menar att det i många fall är ren affärslogik, snarare än politik, som styr de gröna investeringarna.

“Det är en sektor som har mognat. Tekniken finns, kostnaderna har rasat och många lösningar är redan billigare och bättre än fossilalternativen.”

“Sanningen är att omställningen har blivit så pass konkurrenskraftig att den drivs av marknaden, inte av politiska utspel”, säger Fabian Erici.

Läs mer:

Lyten-grundare: Northvoltfabriken passar oss perfekt