Bitsk kritik mot svenska gruvbolag

I rapporten föreslås flera skärpningar av reglerna vilket skulle innebära stora förändringar för gruvnäringen.

Blaikengruvan i Västerbotten används som ett exempel. Gruvan gick i konkurs och det avsattes 3 miljoner kronor för att städa upp i miljön. Notan för det arbetet kommer emellertid att att landa en bra bit över 200 miljoner kronor.

Sedan Blaikengruvan fick sina tillstånd har emellertid reglerna skäpts, men det finns fortfarande hål i lagstiftningen och miljödomar som gör att svenska gruvbolag inte fullt ut tar hand om sina kostnader, fortsätter SVT.

Frågan är aktuell då mängden gruvavfall på senare år ökat kraftigt. Det gör också att skattebetalarna får stå med notan.

– Vår bedömning är att de ekonomiska säkerheterna som är utställda inte i tillräcklig omfattning minimerar skattebetalarnas kostnader för att ta hand om gruvavfallet, säger riksrevisorn Ulf Bengtsson.

Det finns ofta inte heller något beslut om vilka ekonomiska säkerheter som skall ställas. Det är också svårt för myndigheterna att granska att säkerheterna verkligen gäller. Andra problem är att ansvaret ofta upphör efter 30 år trots att det kan behövas tillsyn av ett område under 100-tals år. Ekonomisk säkerhet anser man skall vara viktigare framöver.

– Det första vi pekar på är att de ekonomiska säkerheterna bör gälla under längre tid. Det andra är att man inte bör kunna starta gruvverksamhet innan de ekonomiska säkerheterna finns på plats, säger Ulf Bengtsson.

Riksrevisionen vill se en utredning om hur branschen ska täcka de långsiktiga kostnaderna för miljön om de pengar som avsatts inte räcker.