E-handelns vinnare

Logistikbranschen har seglat upp som webbvärldens senaste vinnare. Stora aktörer som Deutsche Post siktar på att skapa världsomspännande nät.

” Du klickar, vi gör resten”, lovar Deutsche Post, den tyska posten, som ska privatiseras i höst och som i sin reklamkampanj inför börsintroduktionen spinner på temat: varje musklick en transportorder.

I TV-reklamen träder internetpionjärer som Amazons Jeff Bezos och IntershopsStephan Schambach fram och berättar om fördelarna med att handla på nätet. Först på slutet av reklamsnutten – nästan i förbifarten – ställs frågan hur de egentligen får ut prylarna till kunderna. En rodnande Stephan Schambach stammar något om att man behöver professionell hjälp.

Statsägda Deutsche Post, en bjässe med 300.000 anställda och en omsättning på över 22 miljarder euro (180 miljarder kronor), är beredd att hjälpa till. Marknaden som lockar är nämligen gigantisk. Enligt webbkonsulten e-Stats växer den globala internethandeln med 90 procent årligen. Mot slutet av 2003 kommer den att vara värd över 1.200 miljarder dollar.

Den europeiska B2B-sektorn, alltså näthandeln mellan olika företag, uppskattas under samma period öka från nästan ingenting till 250-350 miljarder dollar. Därav beräknas cirka 10 procent vara tjänster inom transport- och logistikområdet. Konsultfirman Forrester Research räknar med att antalet paket som skickas världen runt kommer att tiofaldigas under de närmaste fyra åren enbart på grund av internet.

Höga ambitioner

Men Deutsche Post nöjer sig inte med att hänga på de nya marknaderna som växer fram i spåren av e-handeln och inköpsportalerna. Siktet är inställt på att bygga världens ledande logistikföretag med allt från bilspeditioner och flygbolag till egna banker och IT-bolag. För på sikt – det är VD Klaus Zumwinkel övertygad om – kommer bara en handfull logistikkoncerner att dominera världsmarknaden. Enligt transportanalytikern Harmut Moers vid schweiziska privatbanken Julius Bär, finns det i dag ingen aktör som har mer än en procent av världsmarknaden. Det är på tok för små andelar, menar branschexperter, och pekar på att kampen om marknadsandelar och global räckvidd redan är i full fart. Tyska Stinnes förvärv av svenska BTL är ett exempel på hur stora transportfirmor expanderar för brinnande livet.

Det hela började när holländska KPN redan för två år sedan köpte australiensiska TNT. Sedan dess har franska La Poste slagit till med 46 procent av Tysklands näst största budfirma DPD medan brittiska Royal Mail har tagit över German Parcel Service. Samtidigt smider bjässarna mäktiga allianser: Lufthansa och SAS, Stinnes och de tyska järnvägarnas godsdivision DB Cargo, bland andra.

Köper upp

Snabbast växer Deutsche Post. För fem miljarder euro har Klaus Zumwinkel på kort tid köpt på sig ett tjugotal transport- och logistikföretag, bland annat tunga bitar som svenska ASG, schweiziska Danzas och brittiska Nedlloyd. På bara två år har omsättningen i utlandet ökat från blygsamma två procent till 22 procent.

Huvudkontoret som nu byggs i Bonn är en symbol för den ”nya posten” som betecknande nog just har döpt om sig till Deutsche Post World Net (DPWN) för att markera sina globala ambitioner. Den så kallade Post Tower kommer att bli en av Tysklands mäktigaste skyskrapor med 162 meters höjd och plats för 2.000 anställda.

Börsintroduktionen den 6 november blir en vattendelare. Från och med den dagen är posten piskad att snabba på omvandlingen från ett sömnigt ämbetsverk med monopolställning i Tyskland till en aggressiv spelare på världsmarknaden.

Folkaktie

De nya aktierna innebär att VD Klaus Zumwinkel får en stark valuta att köpa upp företag för och expandera internationellt. Formellt har tyska staten ännu inte beslutat om hur stor emissionen ska bli. Men analytiker utgår ifrån att den kommer att ligga omkring 35 procent. Aktierna ska samtidigt placeras på börserna i Tyskland, Italien, Österrike, Storbritannien, Nederländerna och Schweiz. Tanken är att Deutsche Post ska bli en älskad och välkänd europeisk folkaktie.

Ingolf Böhle vid Delbrück Asset Management räknar med att emissionen kommer att dra in uppåt 10 miljarder euro i den första omgången. Ett rättvist pris för hela koncernen, anser han, ligger i dag på 28-30 miljarder euro. Längre fram ska resten av postkoncernen säljas ut. Det innebär att VD Zumwinkel kan hoppas på ytterligare 20 miljarder euro – i alla fall om finansminister Hans Eichel inte lägger vantarna på pengarna.

Deutsche Post ingår i dag i en exklusiv grupp av starka transportföretag med global räckvidd. Dit räknas UPS, Fedex, TNT och DHL (som till 25 procent ägs av Deutsche Post och till 25 procent av tyska flygbolaget Lufthansa). Tillsammans dominerar de marknaden för internationella expressleveranser. Jämfört med tyska posten arbetar de dock inom ett smalare segment.

Holländsk besvikelse

Den enda spelaren som verkligen kan mäta sig med Deutsche Post är holländska TNT Post Groep (TPG) som också har ambitionen att integrera allt från klassiska brev- och pakettjänster till komplexa logistiklösningar för industrin. Redan 1998 privatiserades posten i Nederländerna och bröts ut ur den nationella tele- och postkoncernen KPN. På börsen har TNT Post Groep dock varit en besvikelse. Sedan börsintroduktionen har kursen gått 20 procent sämre än Amsterdambörsens aktieindex AEX.

”Rätt story, men fel image”, diagnostiserar holländska banken ABN Amro i en färsk rapport. Satsningen på logistik, e-handel och smarta IT-lösningar kommer att leverera starka resultat. Men placerarna fortsätter att betrakta TPG som ett tråkigt transportföretag med ett krympande postmonopol. Risken är att de går miste om en jättechans, tror ABN Amros analytiker David Ireland som pekar på att TPG överträffar även högt värderade tjänsteföretag som Securitas vad gäller avkastning på investerat kapital. Till det ska läggas ryktena om en allians med UPS – eller rent av en fullfjädrad fusion – som borde pressa upp kursen i TPG.

Hetta och jubel

Bortsett från TPG och några av de mer traditionella transportkoncernerna som schweiziska Kühne & Nagel är logistikbranschen i dag en av de hetaste sektorerna på de europeiska börserna. På Neuer Markt i Frankfurt är det inte längre Pixelpark och de andra internetföretagen som får placerarna att jubla. Den nya tidens favoriter heter Thiel Logistik, DLogistic, Micrologic Logistics och IVU Traffic Technologies, som alla går som raketer på aktiemarknaden. De har inga egna transportflottor och inga gigantiska varuhus. Deras styrka är intelligenta logistiklösningar och de har fördelen att kunna välja transportföretag utan hänsyn till egna intressen. Och till skillnad från de flesta internetföretaget går de med vinst.

”Det som nu händer i logistikbranschen är lika stort som boomen i biotekniksektorn”, jublar Rüdiger Weber vid fondbolaget DIT som förvaltar Tysklands första fond för logistik. Fonden har på några få veckor dragit in en halv miljard euro.

Nya specialister

I portföljen finns bland annat Thiel Logistik från Luxemburg, en stark aktör inom så kallad e-logistics med inriktning på hälsovårdssektorn. Företaget har en aggressiv paneuropeisk strategi och har sedan börsintroduktionen i slutet av mars gått upp med över 250 procent på börsen.

Micrologic som också är noterat på Neuer Markt i Frankfurt redovisar ett plus på omkring 150 procent sedan nyemissionen i juni och IVU Traffic har ökat med 70 procent från 10,4 euro i juli då företaget börsintroducerades. Spikrakt uppåt går även Stinnes som sedan emissionen för ett år sedan har fördubblat kursen.

Marknaden som företagen slåss om är en av världsekonomins mest dynamiska sektorer. Globaliseringen och den växande konkurrensen tvingar företagen att pressa sina kostnader, bland annat genom att koncentrera sig på sin kärnverksamhet och lägga ut alla andra områden. I USA svarar outsourcing för cirka 65 procent av all logistikverksamhet, i EU för bara knappt 25 procent. Utgår man ifrån att utvecklingen kommer att anpassa sig till amerikanska förhållanden så lär Europa öka kraftigt de kommande åren. Försiktiga uppskattningar utgår från att den tyska marknaden för outsourcing kommer att växa med 15 procent om året.

Totalt är den europeiska logistikmarknaden i dag värd 450 miljarder euro (3.700 miljarder kronor), varav Tyskland svarar för drygt 240 miljarder euro. Michael ten Hompel, chef för det renommerade Fraunhofer-Institut für Materialfluss und Logistik, räknar med att företag som Deutsche Post och UPS samt de starkt specialiserade småföretagen på Neuer Markt i dag har en marknadsandel på 50 procent. Resterande 50 procent svarar företagens egna logistikavdelningar för. Men den andelen kommer att minska till 40 procent fram till 2004, tror professor Michael ten Hompel.

Hälsovårdslogistik

Framför allt detaljhandeln, elektronikindustrin och hälsovårdssektorn kommer att tvingas köpa logistiktjänster för att pressa kostnaderna och höja konkurrenskraften. De tyska sjukhusen har årliga kostnader på 110 miljarder D-mark, varav logistikkostnaderna svara för 20 procent.

Thiel Logistik räknar med att kunna ta minst 15 procent av den marknaden, inte minst som sjukhusen är hårt pressade av statliga sparbeting samtidigt som de jämfört med andra branscher tar hand om alldeles för mycket själva. Thiel som arbetar med 1.700 av Tysklands 2.200 sjukhus och 2.300 vårdhem erbjuder kompletta logistiklösningar med allt från lagerförvaltning till just-in-time-leverans och -hantering av läkemededel och kemikalier. Marknaden för hälsovårdslogistik är enligt VD Günther Thiel värd 22 miljarder D-mark enbart i Tyskland. Besparingarna som sjukhusen kan räkna med uppgår till 25 procent av logistikkostnaderna och uppåt 7 procent av de totala kostnaderna. På sikt kommer även postbjässar Deutsche Post, TPG, La Poste och Royal Mail försöka ta för sig även på dessa mycket specialiserade marknader.

Postverken tvingas förnya sig

Bakgrunden är att de nationella brevmonopolen som i dag garanterar miljardvinster kommer att försvinna helt och hållet om några år. Redan 1992 började EU kämpa för en avreglering av de europeiska postmarknaderna. 1997 kom direktiv som skapade regler för den kommande avregleringen. Avsikten var att avskaffa brevmonopolet år 2003.

Men sedan dess har liberaliseringen kört fast i en snårskog av nationella särintressen och politiska motsättningar. I det senaste utkastet till nytt EU-direktiv heter det att full konkurrens ska råda för brev över 50 gram från och med 2003 samtidigt som monopolet slopas helt och hållet för utgående internationella försändelser. Även detta urvattnade förslag har dock väckt skarpt kritik i bland annat Frankrike och Storbritannien. Frankrike betecknar det som ”helt oacceptabelt” och Royal Mail vill att gränsen ska gå vid 150 gram. I annat fall, hävdar den brittiska posten, skulle den nuvarande vinsten på 474 miljoner pund förvandlas till en förlust på 160 miljoner pund.

Exemplet visar att det är stora pengar som står på spel och att avregleringen därför lär bli en plågsamt utdragen process. Ändå är alla medvetna om att monopolvinsterna inte kommer att flöda i all evighet. Nya marknader och nya vinstkällor måste alltså erövras så länge det fortfarande finns gott om pengar i kassan.

Fall för EU

De privata transportföretagen hävdar att postföretagen ägnar sig åt korssubventionering, alltså att vinsterna från brevmonopolet används till att finansiera företagens internationella expansion. Amerikanska UPS har anmält Deutsche Post hos EU-kommissionen och vill att de senaste årens förvärv ska granskas. För tyskarna kan det i värsta fall betyda böter på flera hundra miljoner D-mark, dock knappast att man tvingas göra sig av med redan förvärvade företag.

Kompetensen som Deutsche Post och de andra stora spelarna har köpt in för miljardbelopp behövs för att knyta ihop den gamla tidens logistik med e-världens behov. Logistik handlar numera inte bara om att köra ut paket. I stället gäller det ta över och optimera kundernas inköp och materialhantering, i framtiden kanske även att skriva ut räkningar eller ansvara för call-center och se till hantverkare skickas ut för att reparera exempelvis trasiga tvättmaskiner.

För datortillverkaren Dell tar i dag UPS hand om större delen av materialhanteringen och leveransen till kunderna i Europa (se ruta på sid 25). Kompletta paketlösningar av det slaget erbjuder även holländska TNT som är specialiserad på bilindustrin och som hanterar stora delar av Fiats inköp och leverans av komponenter. Tidigare i år fick TNT ett kontrakt på engelska Volkswagens reservdelshantering. TNT bygger nu ett lager på 70.000 kvadratmeter som ska serva 850 av Volkswagens, Seats, Audis och Skodas bilhandlare i Storbritannien. På samma sätt byggde förra året Danzas ett helautomatiskt lager på egen bekostnad strax utanför Paris enbart för storkunden Kellogs.

Allt fler tjänster

Sin styrka spelar de stora transportföretagen ut när det gäller världsomspännande affärer. Men i framtiden kommer det att krävas mer än bara transport och lagerhållning, hur avancerade dessa än är. Företag som tyska Stinnes (med svenska BLT i koncernen) förbereder sig på att hantera även marknadsföring och debitering.

Deutsche Post går nu steget längre. I en försöksverksamhet erbjuder posten högst individuella tjänster och slår exempelvis in paket i presentpapper innan de skickas ut. Posten kan även ställa upp med stickprovskontroller av varor och testar exempelvis skjortor från Kina. Då och då kommer en posttjänsteman i sin gula uniform och stoppar ner en skjorta i tvättmaskinen som står i ett hörn i den väldiga lagerhallen utanför Köln.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.