Experterna om rapportsäsongen: Som uppgjort för dramatik

Denna vecka drar rapportsäsongen igång på allvar när stora bolag såsom Volvo, Swedbank och Stora Enso rapporterar. De sparekonomer som Affärsvärlden pratat med anser att det för en gångs skull inte är rapporterna som står i fokus på börsen. Istället är det uppdateringarna kring virusspridningen och hur fort ekonomier kan öppna upp igen.
Frida Bratt, Joakim Bornold, Maria Landeborn och Johanna Kull.

– Det är virusspridningen som avgör om ekonomier kan öppna upp igen. Den rekyl vi haft på börsen nu har gått väldigt fort, man prisar in både att ekonomier ska fortsätta att öppna upp allt mer och att ett vaccin på sikt bör komma på plats. Det gör att läget känns ansträngt. Nu ser vi en lugnare virusspridning i Europa men öppnar man upp för fort väntar möjligen bakslag. Dessutom är utvecklingen i USA oroväckande. Man får nog räkna med ett nedställ nu i takt med att oron tilltar, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, och fortsätter:

– Dock tror jag och hoppas att vi nått botten. Därmed inte sagt att det är en resa uppåt härifrån. Jag tror inte på ett V tyvärr utan mer ett dubbel-w med investerare som fortsätter kastas mellan hopp och förtvivlan.

Även Danske Banks sparekonom Maria Landeborn och Avanzas sparekonom Johanna Kull påpekar att osäkerheten fortfarande är väldigt hög.

– Osäkerheten är alltid stor inför rapportsäsonger, men frågetecknen inför denna är i en klass för sig och jag tror att vi kommer att få se mycket stora kursrörelser åt båda hållen. Det som började som en bred nedgång har övergått till en relativt bred uppgång, men efter rapporterna tror jag det kommer att bli en mer fragmenterad bild. Enskilda bolag som handlats ned i den allmänna oron kan säkert komma att se ordentliga uppgångar när rapporterna visar att bolaget faktiskt inte drabbats ekonomiskt, medan bolag där lättnadsrallyt inte riktigt varit rationellt kan komma att straffas hårt, säger Johanna Kull.

De sparekonomer som Affärsvärlden pratat med anser också att rapportsäsongens viktigaste fokus helt kommer fokusera på vad som sägs om andra kvartalet.

– Den värsta paniken på marknaden har lagt sig och det är förväntat att nedstängningen i mars slår hårt mot många bolag. April och maj kommer också att bli dystra månader, därefter får vi se hur det utvecklas. Ännu viktigare än rapporterna blir nog att det fungerar att fortsätta öppna upp ekonomin i Europa och USA och att aktiviteten i samhället sakta kommer igång igen, säger Maria Landeborn, och fortsätter:

– Kvartal ett är redan passé och fokus kommer att ligga på framtiden. Vad händer i andra kvartalet och hur väl bolagen klarar att anpassa verksamheten efter verkligheten är det viktigaste.

Frida Bratt tror att prognoserna fram framåt kommer att vara mörka hos väldigt många av bolagen.

– Corona har orsakat sår i den globala ekonomin, som det inte är så lätt att bara sätta ett plåster på även om ekonomier skulle öppnas upp. April lär vara becksvart. Man får nog se Q2 som förlorat, men osäkerheten är väldigt hög kring virusspridningen och därför kommer även bolagens prognoser vara det. Men att det kommer att se mörkt ut har marknaden redan räknat med. Frågan är därför om det blir värre eller kanske möjligen lite bättre än befarat – det är det som avgör kursreaktionerna på rapportdagen.

Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners, tror att vi har en turbulent rapportperiod framför oss, med stora slag i individuella bolag och branscher.

– Det här och nästa kvartal är redan förlorade men de kommer förstås innehålla viktiga ledtrådar hur bolag klarar sig igenom turbulensen och kan tänkas komma ut som branschvinnare när det väl vänder. Hur hanteras kostnader som personalkostnader eller hur ser lager ut till exempel, det kommer jag titta på, säger han.

Frida Bratt säger att utsikterna, såväl som guidningarna och vd-orden kommer nagelfaras, säger hon.

– Dessvärre är ju framtiden i så hög grad beroende av virusutvecklingen, vilket gör osäkerheten enorm. Det är ju en anledning till att vi inte haft fler vinstvarningar än vi haft – det har helt enkelt varit svårt för bolagen själva att försöka siffersätta framtiden i den här läget.

Även Johanna Kull lägger stor vikt vid vd-orden.

– Förutom diverse nyckeltal tycker jag man ska ta sig tiden att läsa vd-ordet för att höra en mer beskrivande bild av den nuvarande situationen. Och gärna jämföra det med tidigare rapporters, säger hon.

Enligt Maria Landeborn ska man dels titta på hur hårt krisen slår mot intäkterna för de mest påverkade bolagen inom exempelvis sällanköp och industri.

– Mest intressanta blir de bolag som drabbas rejält negativt av krisen, exempelvis genom minskad konsumtion eller uppskjutna investeringar och brutna produktionskedjor. Modebolagen har det urtufft och vi har redan sett flera konkurser. De konjunkturkänsliga verkstadsbolagen blir också väldigt intressanta eftersom de väger tungt på börsen, säger hon och fortsätter:

– En annan viktig faktor är hur kraftfullt bolagen har agerat för att kapa kostnader och försvara marginalen, exempelvis genom korttidspermittering och uppskjutna hyreskostnader. Dessutom är det intressant att höra vad man säger om framtiden – planerar man att sätta igång produktionen i närtid? Alla bolag påverkas dock inte negativt, som till exempel dagligvaruhandeln, telekom och hälsovård och hygien, säger hon.

Även Frida Bratt menar att sektorer som är intressanta är dagligvaruhandel, läkemedel, hygien och telekom, som alla klarat sig förhållandevis bra under krisen.

Även skogsbolagen pekar hon ut som intressanta, då de kan stå emot krisen bra.

– Priset på massa har stått emot bättre än andra råvaror, det har snarare haft en topp för längesedan och nu börjat återhämta sig. Dessutom har vi ju sett en strukturell förändring där, med en uppvärdering av skogens värde. Men också det faktum att kartongtillverkning gynnas av ökad e-handel och att vi sitter allt mer hemma och beställer grejer, gör skogen intressant tycker jag.

Bland spararna är bank är återigen en favorit och här frågar sig Frida Bratt hur det ser det ut med kreditförlusterna och framför allt kostnaderna.

– Vi vet att kostnaderna farit iväg i Swedbank. Räntenettot är i vanlig ordning viktigt, och jag gissar att SEB exempelvis gynnas av ett ökat provisionsnetto i turbulensen.

Hon påpekar att bankerna har kommit ner väldigt mycket och att både ökade kreditförluster och lägre intjäning inprisat, inklusive osäkerheten kring årets utdelning.

– Men om det blir så att den här krisen blir långvarig och de enorma stimulanspaket vi ser i världens stora ekonomier så kan det bli så att det faktiskt resulterar i stigande räntor. Det är inte otänkbart. Det skulle gynna bankerna.

Även Maria Landeborn och Joakim Bornold pekar på bankerna som intressanta i rapportfloden.

– Bankerna blir intressant på flera sätt. Kreditförluster har varit i fokus när de amerikanska bankerna rapporterat under den här veckan och det lär fortsätta även för de svenska bankerna men även kommentarer kring aktiviteten och finansieringsbehovet hos små och medelstora bolag blir intressant, hur illa är det där ute egentligen, frågar sig Joakim Bornold.

Maria Landeborn tycker även att det är intressant att hålla koll på är fastighetsbolagen, där flera har hög exponering mot särskilt utsatta branscher. Även Joakim Bornold lägger särskild vikt vid bland annat fastighetsbolagen.

– När man pratar om finansiering är ju också Fastighetsbolagen väldigt intressanta. Företagsobligationsmarknaden har kollapsat och så smått kommit igång i gen men hur mycket dyrare kan finansieringen tänkas bli framåt, säger han.

Joakim Bornold menar att det även kommer vara intressant att titta på fordonsindustrin.

– Det blir stort fokus på fordonsindustrin den här gången, hela den europeiska fordonsindustrin står mer eller mindre helt still. Hur drabbas AB Volvo, Traton ( Scania) och Volvo Cars men även jättar som Sandvik, Autoliv och SKF av den här historiska nedstängningen. Och hur ser man på en eventuell omstart? Hur svår och lång är vägen till normal produktion och kommer det finnas en marknad som möter tillgången, frågar han.

Han lägger dock även vikt vid mindre underleverantörer, såsom Addtech.

– Underleverantörerna pressades hårt redan när kina stängde ner och hamnade i kläm där mellan kinesiska tillverkare och slutkunder. Sannolikt kommer deras Q1-rapporter vara riktigt svaga och det kan vara intressant att se deras kassasituation och möjlighet till finansiering, säger han.

Frida Bratt tror att det kommer att bli idel mörka siffror för verkstaden.

– I verkstad blir ju förstås den stora frågan hur stor smällen blir mot intjäningen, hur mycket efterfrågan minskade i mars. Men vad gör man för att hantera fallande intäkter? Mycket fokus hamnar på kostnader. Och finns det en plan för hur man längre fram förhoppningsvis kan återgå till ett normalt läge igen? Det är också viktigt.

Hon får medhåll av Johanna Kull.

– Jag kommer hålla ett extra öga på verkstadsbolagen. Att servicesektorn redan drabbats extremt hårt, det vet vi. Desto intressantare är det att se vad de stora industribolagen säger. Framför allt nu när Kina säger sig ha öppnat upp igen, säger hon.

Johanna Kull nämner dock även att vissa bolag inte har drabbats hårt av corona-krisen – tvärt om.

– Även om jag tror att riskerna framför allt finns på nedsidan, tror jag att marknaden har underskattat den positiva ”coronaeffekten” på handfull bolag. Vi har redan sett hur t.ex.  Essity och Sobi gått ut med en omvänd vinstvarning, men sannolikt finns det fler coronavinnare därute. Om än inte lika tydliga, säger hon.

Joakim Bornold menar å sin sida att det finn potentiella skrällar nästan överallt och i alla branscher.

– Vissa kommer att klara detta bättre än andra och det kommer vara bolag som sticker ut rejält både på upp och ned sidan. Det är som uppgjort för dramatik de närmsta veckorna!

    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här