Grafen som får guldexpert att spå mångdubbling: ”Saknar motstycke”

“Dessa prisrekord handlar inte bara om guld; de signalerar en förändring i hur utländska centralbanker och investerare hanterar risk, inklusive sådana som rör valutor och statsobligationer”, skriver han.

Spår mångdubbling

I en intervju med Kitco News understryker Tavi Costa att centralbankernas diversifiering mot guld inte är förvånande i ljuset av de växande statsskulderna. Han menar att USA:s skuldnivåer riskerar att underminera dollarns status som världens reservvaluta.

Strategen bedömer att centralbankerna fortfarande är i ett tidigt skede av sin gulduppbyggnad. Jämfört med 1970- och 1980-talet är nivåerna låga, och om dollarn och amerikanska statsobligationer fortsätter att tappa i värde kan fler centralbanker tvingas öka sina guldinnehav för att skydda valutornas köpkraft, säger han.

“Vad betyder detta för guldpriserna? När centralbankerna fortsätter att köpa guld förväntar jag mig att vi kommer att se priser som är mångdubbelt högre än dagens.”

“Aptiten saknar motstycke”

Även JC Parets, grundare av analyssajten All Star Charts, lyfter fram utvecklingen som historisk. Han skriver i en kommentar att guldpriset nu har stigit åtta månader i rad – något som inte har skett sedan åtminstone 1968.

“Det sker inte i ett vakuum – utan är resultatet av en extraordinär global efterfrågan. Från centralbanker som fyller på sina reserver till investerare som skyddar sig mot inflation och valutaförsvagning – aptiten på guld saknar motstycke.”

Invasionen katalysator

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist säger till Afv att han “till 100%” håller med om att det är ett väldigt stort skifte som pågår. Han pekar ut Rysslands invasion av Ukraina 2022 som den stora katalysatorn för guldruschen.

När USA, EU och dess allierade frös 300 miljarder dollar i Rysslands centralbanksreserver blev det en väckarklocka för många auktoritära länder. Det blev tydligt att valutareserver i dollar och euro kan göras obrukbara vid sanktioner. Guld kan däremot inte frysas om det hålls i det egna landet.

“Det som hänt Rysslands centralbank har skrämt många länder. De har insett att deras tillgångar kan beslagtas om det uppstår ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Då är det bättre att äga guld än räntepapper”, säger Bergqvist.

Han lyfter fram Kina som ett exempel.

“Jag uppskattar att 60% av Kinas valutareserv är investerad i amerikanska räntepapper till ett värde av omkring 2 000 miljarder dollar. Om Kina skulle invadera Taiwan finns det en stor risk att dessa reserver blir frysta.”

Rekord tre år i rad

Enligt World Gold Council (WGC) har centralbankernas guldköp legat på rekordnivåer tre år i rad – drivet av Kina, Indien, Turkiet, Polen, Egypten och andra tillväxtländer. Totalt rör det sig om mer än 1 000 ton guldköp per år.

ECB uppskattar att världens centralbanker nu sitter på 36 000 ton guld, vilket är nära rekordnivån på 38 000 ton som nåddes 1965 under Bretton Woods-eran. De samlade innehaven är värda omkring 40 000 miljarder kronor, räknat på dagens pris.

En undersökning från WGC visar att 91% av centralbankerna tror att andelen guld i de totala reserverna kommer öka de närmaste tolv månaderna. Även på fem års sikt räknar en tydlig majoritet med stigande nivåer.

Strukturell efterfrågan