Hajarna kommer till Stockholmsbörsen

Blodtörstiga hedgefonder håller på att invadera världens börser. Där tidigare institutioner och bolagsledningar ostört kunde styra över sina företag har plötsligt aggressiva hedgefonder börjat lägga sig i. Och det är ingen liten företeelse. I USA har det redan blivit vardagsmat att hedgefonder går in som aktieägare och massivt griper in i företagens styrning. På fondernas order sparkas ledningar, styckas bolag och lanseras stora aktieåterköp. Och nu håller fenomenet även på att spridas till Europa och Sverige.

Ett exempel är Boliden där brittiska hedgefonden Lansdowne Partners under hösten seglat upp som största ägare. Fonden har inte varit sen med att framföra sina synpunkter. Önskemål om en engångsutdelning lär ha stått högt upp på listan. Ett annat färskt exempel är Skandia där amerikanska Paulson & Co i dagarna flaggat upp som största aktieägare. Hedgefondjätten Citadel uppges var storägare i Lindex.

Mycket talar för att det är bara början och att flera utländska hedgefonder kommer att dyka upp i Sverige.

– Amerikanska och brittiska hedgefonder gillar den svenska marknaden. I Sverige är det lättare att komma in än nere i Europa där ägarlåsningarna fortfarande är stora. I Sverige har vi dessutom mycket tydliga corporate governance regler. Många vd:ar och styrelser är dessutom positiva till aktiva ägare, säger finansmannen Christer Gardell. Han om någon borde veta det. När han med sitt investmentbolag Cevian tågat in i bolag som Skandia, Lindex och Intrum uppges utländska hedgefonder ha backat upp honom.

Att fler hedgefonder är på väg beror också på att mängden aktörer ökat kraftigt. Antalet uppskattas numera till 8 000. Tillsammans förvaltar de mer än 8 000 miljarder kronor. För 15 år sedan var samma siffra 540 miljarder kronor. Jämfört med tidigare har branschen kraftigt förändrats. Då i början på 1990-talet dominerades hedgefondmarknaden av så kallade makrofonder där framför allt Georg Soros blev känd för sina hisnande valutaspekulationer. I dag står dessa fonder endast för en liten del av det förvaltade hedgefondkapitalet. I stället har fonder med inriktning på aktiemarknaden trätt in på arenan.

Hedgefonder som just nu upplever en stor tillströmning av investerarkapital är aktörer som specialiserat sig på bolag i speciella situationer. Exempel är uppköp, finansiella kriser eller omstruktureringar. Kategorin går även under namnet event-inriktade fonder och står för cirka 20 procent av hedgefondvärldens samlade kapital. I gruppen ingår även de så kallade aktivistfonderna som investerar i bolag utan stark ägare och där man med några få procent av aktierna sätter press på bolagsledningen.

Just aktivistfonderna är kända för att ha satt skräck i bolag efter bolag i USA: Många av hedgefonderna har även synts till i Sverige (se sid.). Förgrundsfigur är amerikanen Carl Icahn, i Sverige känd för sitt partnerskap med Christer Gardell. I USA gjorde han sig tidigt ett namn som företagspirat men driver i dag även en egen hedgefond med 17 miljarder i förvaltat kapital. Icahn arbetar ofta i allians med andra fonder som Jana Partners. I bolag där Icahn och Jana dyker upp som ägare kan bolagsledningar räkna med tuffa krav.

Fondernas angrepp inleds ofta med ett skarpt formulerat brev till ledningen. Här framförs synpunkter om chefer, strategier och återköp. Ett färskt exempel är mediekoncernen Time Warner. Här har Icahn uppbackad av tre hedgefonder gått in som ägare och krävt kraftigt ökade återköp, utförsäljning av kabelverksamheten och kostnadssänkningar. Time Warners vd och styrelseordförande Richard D. Parsons var inte sen med att tillmötesgå inkräktarna. Nyligen fördubblades planerna på återköp samtidigt som hundratals anställda sparkats. Ändå är Icahn och Co inte nöjda.

– Herr Parsons är en trevlig kille, men olyckligtvis ligger hans talang inte i det operativa, blev Icahns kommentar apropå de ökade återköpen.

Lyssnade gjorde även amerikanska olje- och gasgiganten Kerr-McGee. Enligt Absolute Return som är hedgefondförvaltarnas egen tidning (årsprenumerationen kostar mellan 10 000 och 15 000 kronor) ska Icahn och Jana har tvingat bolaget att göra aktieåterköp för motsvarande 30 miljarder dollar. Finanshajarnas ursprungliga krav låg på 80 miljarder dollar. För att kunna återköpa aktierna tvingades Kerr-McGee sälja av verksamhet och ta upp lån. På kuppen sänktes bolaget kreditvärdighets till skräpstatus.

Hedgefondernas attacker har även börjat sprida sig till Europa. Att Tyskland är först ut bland offren förvånar inte. Med stöd av bankerna har tyska chefer under lång tid kunnat styra efter eget tycke. Men när korsägandet nu börjats lösas upp står många bolag utan starka aktieägare. Ett perfekt byte för hajarna.

Ett första offer blev Deutsche Börse där amerikanska hedgefonden The Children Investment Fond (TCI) såg till att stoppa en affär med Londonbörsen. I samma veva sparkades vd och styrelseordförande i det tyska bolaget. För att nå sitt mål behövde TCI bara 8 procent av aktierna samt några allierade fonder som uppbackning.

I nationalklenoder som Daimler Chrysler antas hedgefonder äga upp till 20 procent. Och det är bara en tidsfråga innan de slår till igen. Konglomerat som den av svensken Håkan Samuelsson ledda MAN-koncernen antas stå högst upp på menyn. I farozoonen ligger även resekoncernen TUI, ägare till svenska Fritidsresegruppen. TUI har vid upprepade tillfällen utsatts för blankningsattacker.

I gruppen blodtörstiga hedgefonder ingår även de så kallade gamarna. I det här fallet handlar det om fonder som specialiserat sig på att köpa upp skulder i bolag som befinner sig på gränsen till sammanbrott. Skulderna omvandlas sedan i bästa fall till aktier eller eget kapital. Alternativt säljs eller slakats bolaget.

Även i Sverige har aggressiva hedgefonder gått till attack. Det kanske tydligaste exemplet är sökföretaget Eniro där amerikanska K Capital i allians med andra fonder drev igenom en ny ledning samt inlösen – och återköpsprogram. K Capital har i andra bolag inte dragit sig för att kräva lönesänkningar för bolagsledningen. Förutom i Skandia och Lindex har hajarna även dykt upp vid pågående uppköp av bolag.

När svenska Hexagon lade sitt bud på Leica Geosystems gick hedgefonderna i stor skala in som ägare i det schweiziska bolaget. Allt i hopp om att kunna driva upp budet ytterligare. Omvänt blankade fonderna aktier i Hexagon. En klassisk munsbit för hajarna. Fler svenska bolag lär stå på tur. I farozonen befinner sig bolag som Autoliv, Capio, Observer och Castellum som alla saknar en stark ägare.

I vilken omfattning de utländska hedgefonderna är investerade på Stockholmsbörsen är en hemlighet. Många av fonderna låter nämligen sina aktier vara förvaltningsregistrerade hos någon av bankerna. På så vis undviker man att konkurrerande fonder tar efter. Överlag håller sig fonderna borta från offentlighetens ljus. Att hitta uppgifter om fondernas inriktning kan vara komplicerat. Likaså är det svårt att få reda på vilka personer som står bakom fonden. Inte sällan har dock förvaltarna investerat stora delar av sina egna pengar i fonden. Viljan att pressa fram avkastning blir då extra stor vilket är gynnsamt för övriga andelsägare. För hajarnas nästa offer är upplägget desto mera illavarslande.
_______________________________

”Ingen placerare bör begränsas”
Florence Lombard, chef för AIMA, The Alternativ Investment Management Association, som representerar den internationella hedegefondbranschen.

Hedgefondernas inflytande på amerikanska och europeisk bolag ökar stadigt. Har du förståelse om folk känner oro för fondernas ökade makt?

– Hedgefonderna har precis som andra förvaltare till uppgift att säkerställa positiv avkastning åt sina investerare. Alla hedgefonder har en uppfattning om de bolag de placerar i. Men det är inget nytt fenomen att vissa förvaltare väljer att spela en mer aktiv roll i ett bolags utveckling.

Är det nödvändigt med speciella lagar som tvingar hedgefonder att avslöja vem som står bakom och vad de har för strategier?

– Alla investerare måste kunna förstå vad de köper. I situationer där kunskapen om specifika fonder brister måste det avhjälpas med mer information. Kom ihåg att begreppet hedgefond rymmer ett universum av strategier, fonder och förvaltare. Det finns ingen enkel definition.

Nere i Europa har det funnits förslag om att begränsa hedgefondernas rösträtt i bolag.

– Ingen placerare bör enligt vår uppfattning begränsas i sina investeraraktiviteter

Kritiker anser att hedgefonderna inte tar ansvar för bolagens långsiktiga utveckling.

– Det finns många olika typer av hedgefonder med varierande placeringshorisont. Vissa av dem är långsiktiga. Vi ser också ett närmande mellan vissa typer av hedgefonder och riskkapitalbolag. Även här tenderar man att var mer långsiktig.

Varför är hedgefonds så hemliga? Borde man inte ändra på det för att öka förtroendet hos allmänheten?

– Det är viktigt att komma ihåg att hedgefondernas traditionella kunderna varit professionella eller institutionella investerare. Att öka allmänhetens förståelse har därför inte varit nödvändigt. Men om fonderna ska distribueras till en bredare grupp så måste fonden tillsammans med övervakande myndigheter och oberoende rådgivare se till att produkten blir begriplig.

I USA har det föekommit flera fall av bedrägerier i samband med hedgefonder. Är nästa Europa?

– Majoriteten av europeiska hedgefondförvaltare är hänvisade till att följa sina respektive hemländers lagstiftning. Regelverket har fungerat. I praktiken har vi inte haft något bedrägerifall i Europa och det finns inget som tyder på att det kommer att ändras. Att bedrägerierna ökat i USA beror på att många förvaltare där valt att stå utanför myndigheternas uppsikt.

I dag förvaltar hedgefonderna över 1 000 miljarder dollar. Hur mycket kommer det vara 2009?

– Vi har ingen kristallkula. Alla tidigare prognoser har inte infriats. Men vi kan konstatera att branschen vuxit med 15 till 20 procent per år sedan 1997.
________________________________

Ska hedgefonderna stoppas?
Finanshajarnas intåg i företagen har väckt upprörda känslor och krav på ökad kontroll nere i Europa. Affärsvärlden tog temperaturen i Sverige.

I Tyskland blev brittiska hedgefonden TCI:s aggressiva agerande i Deutsche Börse droppen för avgående förbundskanslern Gerhard Schröder. Efter att TCI drivit igenom sitt krav på att ledningen i det tyska bolaget skulle sparkas krävde Schröder i somras ökad internationell kontroll av hedgefonderna. På önskelistan fanns krav om att hedgefonder ska offentliggöra ägarna bakom fonden, anmälningsplikt vid aktielån. Från annat håll framfördes krav på att begränsa hedgefondernas rösträtt.

Även i Sverige har intresset för hedgefonderna agerande vaknat. Att brittiska hedgefonden Lansdowne Partners avancerat till största ägare i gruvbolaget Boliden har fått styrelsen med bland annat Carl Bennet och facket att hicka till. Affärsvärlden frågade företrädare ur politik och näringsliv om det behövs nya regler för att kontrollera hedgefondernas inflytande över företagen. Frågan är känslig och flera vd:ar har avstått från en kommentar.

Finansmarknadsminister Sven-Erik Östergren:

– Vi har inte sådana funderingar just nu. Men vi måste öppna och se vad som händer. Det som händer i andra länder i Europa kommer förr eller senare även till oss. Hedgefonderna är en del av marknaden och därför ska vi inte ingripa förrän det är nödvändigt. Samtidigt måste marknaden vara sund. Vi har beredskap.

Carl Bennet, industriman med ägarintressen och styrelseposter i Getinge, Elanders och Boliden:

– Jag tycker inte att vi behöver några regler. Problemet är inte hedgefondernas inflytande utan att vi saknar tillräckligt med långsiktiga ägare. Hedgefonderna har en positiv inverkan på aktielikviditeten men vårt problem är avsaknaden av institutioner och privata ägare som går långsiktigt. Om du ska driva företagsutveckling så måste du ha både långsiktiga och kortsiktiga mål. Men du kan inte bara ha det kortsiktiga perspektivet. Då skapar man en instabilitet där allt handlar om kortsiktigt lämnade resultat och allt för lite om bolagets utveckling. Det gäller att balansera hedgefonderna med de långsiktiga ägarna och på så vis få i gång en dialog som är vettig. Så har vi gjort i Boliden.

Ingrid Bonde, generaldirektör för finansinspektionen:

– Vi har en pågående dialog med hedgefonderna om hur vi ska öka transparensen. För oss handlar det framför allt om att spararna ska få bättre möjligheter at bedöma riskerna i varje enskild fond. Generellt har Sverige kommit längre än många andra länder när det gäller lagstiftning på området. Alla hedgefonder som är registrerade i Sverige lyder under samma lagstiftning som andra fonder. På de sättet gör vi ingen skillnad mellan tillsynen av hedgefonder och vanliga fonder.

Lars Milberg, chefsjurist på Aktiespararna:

– Kortsiktiga spekulanter och hedgefonder har i princip samma funktion på marknaden som rovdjur som håller rent och tar allt för svaga objekt. De är som asgamar som plockar upp det som blir kvar. Det blir inte bra om vi tillåter kortsiktiga spekulanter i form av hedgefonder att hålla i taktpinnen för företagsbyggen. De river mer än vad de bygger. Vi tycker att valberedningar bör väljas på bolagstämman och inte som i dag genom ägarförteckningar. På så vis försvårar man för kortsiktiga ägare att ta sig in i styrelserna. Villkoren för det ansvarsfyllda, långsiktiga ägandet måste förbättras

Mikael Odenberg, moderaternas ekonomiska talesman:

– Nej, jag ser inget plötsligt behov av att reglera hedgefondernas verksamhet med nya regler. Företeelsen är ju på intet sätt ny. Det har verkat hedgefonder i Sverige i tio år vid det här laget och det finns redan en omfattande reglering av hur fonderna får bedriva sin verksamhet. Visst minns vi Soros attacker mot olika europeiska valutor på 1990-talet men inte heller spekulation är något nytt fenomen och framför allt är det inte kopplat till just hedgefonder. Det finns inget som tyder på att flöden på de finansiella marknaderna behöver vara ett problem i sig. Allvarliga finansiella förskjutningar av prissättningen på olika tillgångar – bubblor – är snarare kopplade till att regeringar och/eller centralbanker brister när det gäller inflation och statlig upplåning.
____________________________

Hajarna du borde känna till
Utländska hedgefonder, (urval)

Lansdowne Partners och Eton Park.
Brittiska Lansdowne Partners har med 6 procents av aktierna avancerat till största ägare i Boliden. Köpen gjordes under september och oktober i år och efter det har aktiekursen stigit kraftigt. Tidigare har hedgefonden ägt aktier i Tornet och Capio. Bakom fonden står enligt Times Online Paul Ruddock med en uppskattad förmögenhet på 1,4 miljarder kronor. Fondens förvaltade kapital uppskattas till 35 miljarder kronor. Lansdowne är sedan tidigare känd för att gå in i bolag som är tänkbara uppköpskandidater. Även amerikanska hedgefonden Eton Park har synts som ägare i Boliden. Eton förvaltar cirka 28 miljarder kronor.

K Capital, Tiger och Maverick Partners
K Capital är en bostonbaserad fond med inriktning på ”speciella situationer” i europeiska bolag. Fonden har ett förvaltat kapital på närmare 24 miljarder kronor. och ställer hårda krav på ledningarna i ägda bolag. K Capital var tidigare storägare i Eniro där fonden såg till att ledningen byttes ut och att utdelningen samt återköpen ökade. Genom blankning (aktielån) spekulerade fonden i fjol på att Telia Sonera skulle misslyckas med sina Rysslandaffärer. Tiger och Maverick Partners var andra hedgefonder som blankade i teleoperatören. Maverick förvaltar 92 miljarder kronor och är nionde största hedgefond i USA.

Osmium Capital Management
Bermudabaserad Hegefond som är inriktad på bolag i speciella situationer världen över. Fonden var tidigare i år kritisk mot Agnico-Eagle Mines bud på Riddarhyttan. Till Affärsvärlden uppger Osmium att man sålt största delen av sina aktier i prospekteringsföretaget.

Citadel Investment Group
Citadel är USA:s sjunde största hedgefond med ett förvaltat kapital på 96 miljarder kronor. Köpte i somras in sig i Daimler Chrysler. Fonden står enligt egen uppgift för 3 procent av aktiehandeln på New York-börsen och Nasdaq. Citadel använder sig av stort antal strategier. Grundaren Kenneth Griffin tjänar flera hundra miljoner dollar om året och räknas till en av världens stora konstsamlare. Enligt uppgift är Citadell storägare i Lindex.

Noonday Global Management
Londonbaserad kapitalförvaltare som tidigare i år köpte konvertibla skuldbrev från svenska affärssystemföretaget IFS.

Jana Partners
Amerikansk hedgefond som i somras uppgav att man köpt SCA-aktier för 100 miljoner kronor. Fonden vill att skogbolaget ska styckas. Observer och Tele 2 uppgavs också finnas med på ägarlistan. Ägarandelen i Tele 2 har angetts med 2 procent. Jana ska ha motsatt sig en höjning av Tele 2:s bud på Versatel. I stället har fonden framfört önskemål om aktieåterköp. Jana förvaltar cirka 30 miljarder kronor och klassas som aktivistfond. Fonden är känd för flera attacker mot amerikanska börsbolag. I de bolag som fonden går in i ställs krav på styrelseplatser, utförsäljning av verksamhet och återköp. Bakom Jana står grundaren Barry Rosenstein. Fonden uppträder ofta tillsammans med amerikanska miljardären och företagspiraten Carl Icahn.

Carl Icahn och Icahn Partners
Aktivist som stenhårt tvingar fram förändringar i bolag. Icahn driver sedan i fjol hedgefonden Icahn Partners med 17 miljarder kronor i förvaltat kapital. I Sverige är amerikanen känd för sitt delägande i den av Christer Gardell styrda investmentfonden Cevian Capital. Cevian är tredje största ägare i Skandia och har även stora innehav i Lindex och Intrum. I både Skandia, Lindex och Intrum antas utländska hedgefonder ha backat upp Cevian.

HBK Investments och Farallon Capital Management
HBK är en hedgefond med huvudkontor i Dallas och kontor i bland annat London. Multistrategifonden förvaltar 54 miljarder kronor och placerar sig bland de 30 största i USA. Fonden har på senare år haft större aktieposter i Tornet och Invik. Även Farallon som med 111 miljarder kronor är tredje största hedgefond i USA har synts som ägare i både Invik och Kinnevik.

Omega Advisors
Amerikansk hedgefond som med 30 miljarder i förvaltat kapital räknas till de stora.
Fonden äger enligt uppgift 2 procent i Autoliv. Under bilsäkerhetsföretagets senaste telefonkonferenser har fondens grundare Leon G Cooperman drivit frågan om ökade aktieåterköp.

Mellon HBV
Hedgefond med kontor i New York och London. Är inriktad på specifika händelser i ett bolag. Fond som satsar på att få upp budpremien i bolag som är under uppköp. Mellon ägde storpost i Finnveden som köptes upp av Nordic Kapital. Som ägare i Versatel har fonden via domstol försökt överklaga Tele 2:s bud. Mellan förvaltar närmare 10 miljarder kronor.
.
Paulsson & Company
Hedgefond som specialiserat sig på att köpa aktier i bolag som är under uppköp men vars aktie ännu handlas under budnivån. Exempel är schweiziska Leica Geosystems där Paulson i samband med Hexagons bud på bolaget köpte 6,2 procent av Leica-aktierna. Fonden framträdde nyligen som största ägare i Skandia. Vid riskkapitalbolaget Blackstones uppköp av kemikoncernen Celanese lyckades Paulsson få ett pris som låg mer än 60 procent högre än det ursprungliga budet. Paulson förvaltar cirka 36 miljarder kronor.

Cantillon Capital Management
Amerikansk hedgefond med 54 miljarder kronor i förvaltat kapital. Bakom fonden står grundaren William von Mueffling som investerar i lågvärderade bolag i med stark marknadsposition och bra ledning. Omvänt blankar fonden i bolag med svag ledning och tunna marginaler. Cantillon är femte största ägare i Getinge.

Viking Capital
Hedgefond som utpekas som aktieägare i Skandia. Den amerikanska fonden fokuserar på bolag inom finans, telekom, media och teknologi. Bakom Viking står norrmannen Andreas Halvorsen med ett förvaltat kapital på 30 miljarder kronor.

Cerberus Capital Management, Avenue, Ramius, King Investment och Perry
Cerberus köper bland annat lån i krisdrabbade bolag med målet att senare omvandla krediterna till aktier. Det förvaltade kapitalet är 80 miljarder dollar. Inklusive dotterbolag äger Cerberus majoritetsposter i 40-tal bolag i olika branscher i Nordamerika, Europa och Asien. Avenue, Ramuis, King investment och Perry är andra exempel på hedgefonder med förkärlek för bolag i kris.

Perry Corp.
Amerikansk hedgefond som förvaltar 92 miljarder kronor. Bolaget var tidigare storägare i Tornet.