Handelsbanken: Statistik överdriver svagheterna på arbetsmarknaden

”Arbetslösheten skjuter i höjden, enligt de senaste utfallen för arbetslösheten. Vi tror dock att Sveriges mest framträdande arbetsmarknadsstatistik skickar falska signaler för närvarande och att verkligheten är betydligt mindre alarmerande”, skriver han.

Han noterar att arbetslösheten, enligt AKU, stigit kraftigt på senare tid och nu är långt över vad alla prognosmakare räknat med. Utvecklingen är extrem och den takt med vilken försämringen skett kan endast jämföras med finanskrisen och 1990-talskrisen. Visserligen har BNP-tillväxten bromsat in nu, men någon recession syns ännu inte.

”Den svenska ekonomin utvecklas i själva verket bättre än många jämförbara länder, men när det gäller arbetslöshet säger samtidigt statistiken att Sverige är det enda landet i Europa med en tydligt stigande trend”, skriver han.

Med tanke på hur extrem utvecklingen varit frågar sig Johan Löf om det skett något som kan ha påverkat själva statistiken. Han ser inte att den stora invandringen 2015 skulle ha gjort det i någon större grad, tvärtom drivs den ökade arbetslösheten mer av inrikes än utrikes födda. Det verkar inte heller handla om någon demografisk effekt där ovanligt många unga skulle gått ut skolan i våras.

En närmare titt på AKU visar att vad som hänt är att arbetsmarknaden bromsar i mer folkrika regioner som Stockholm och Västsverige, att i stort sett alla sektorer i ekonomin visar en nedgång samt att det främst är kommunerna som drar ned på personal.

Johan Löf påminner om att AKU är en urvalsundersökning, där svarsfrekvensen minskat snabbt de senaste åren, från 80 till 50 procent, vilket gör det nödvändigt att undersöka om samma dramatiska utveckling syns i andra datakällor. Det gör det inte.

SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik, som kvartalsvis möter sysselsättningen från arbetsgivarsidan, finns än så länge bara uppdaterad till och med juni, men fram till det andra kvartalet signalerade den en inbromsning i jobbtillväxten, inget tvärstopp. Enligt den undersökningen har kommunerna inte heller börjat göra sig av med folk.

Inte heller Arbetsförmedlingens statistik ger samma dystra bild som AKU. Antalet arbetslösa har slutat sjunka och kan börja stiga, men mer dramatiskt än så är det inte. Varslen har ökat något.

Vidare tyder ledande indikatorer för efterfrågan på arbetskraft inte heller på samma dramatisk som i AKU. Efterfrågan har minskat, men det handlar inte om någon kollaps. Det är svårt att hitta ledande indikatorer som signalerar samma svaghet som syns i arbetslöshetsstatistiken.

Handelsbanken kommer att få revidera upp sin prognos för arbetslösheten, skriver Johan Löf, men de ställer sig samtidigt frågan om läget på arbetsmarknaden verkligen försvagats snabbare än de räknat med.

Han menar att även beslutsfattare och andra bör ställa sig samma fråga, även om det är svårt att kommunicera att SCB:s mycket viktiga AKU-statistik nu omgärdas av frågetecken.

”Men insatserna är höga om man drar förhastade slutsatser”, skriver han och påpekar att det är viktigt för såväl finans- som penningpolitiken, liksom inför vinterns avtalsförhandlingar, att göra en korrekt bedömning av läget på arbetsmarknaden.

De närmaste månadernas statistik kommer, enligt Handelsbankens bedömningar, troligen att föra närmare sanningen i frågan.

”Och baserat på en bred uppsättning arbetsmarknadsdata är risken för att det visar sig att det verkligen var en krasch liten, enligt oss. I stället är det för närvarande troligen AKU som delvis sänder falska signaler om verkligheten”, skriver Johan Löf.