”Hellre indisk än svensk bank”

Betalningslösningar väger ganska tungt i fonden, varför?

– Ja, fondens största innehav är Global Payment och betalningsbolag är vår största sektor i fonden med närmare 20 procent. Vi har också Mastercard och Wirecard och har nyligen köpt Visa. Nyss blev ett av våra innehav, Worldpay, uppköpt av ett amerikanskt bolag. Omsättningen i sektorn växer och den globala marknaden inom betalningar växer med 12–15 procent per år drivet av ökad e-handel och minskad användning av kontanter. Enskilda kortföretag gynnas av detta, men även de som äger infrastrukturen runt betalningar, såsom Visa och Mastercard.

Vilka blir vinnare i framtiden?

– Den största tillväxten finns i Asien. I Kina har man ju hoppat över kontokort för att betala med mobilen, exempelvis via Wechat och Alipay. Mastercard och Visa kommer inte in i Kina, men det finns andra stora marknader som Sydamerika, med låg grad av näthandel och kortbetalning. Betalningsföretag är egentligen teknologiföretag, och aktörer med stark teknologi blir vinnare samt de som växer genom förvärv.

Ni äger tre indiska banker, varför?

– Vi gillar Indien. Det är en ekonomi som växer med sin BNP med 7 procent om året. Vi har en lånetillväxt i HDFC Bank med 20 procent, i RLB växer lånen med 30 procent årligen. Det är privata aktörer som tar marknadsandelar från de statliga bankerna. Det fina med indiska banker är att de ofta har en låneportfölj som påminner om en fondportfölj, med kanske 15 olika sektorer. Tittar man exempelvis på Handelsbanken har de 85 procent mot fastigheter, vilket kan vara ganska riskfyllt. En indisk bank är en tryggare placering än en svensk. I februari köpte vi in oss i indiska Yes Bank. Banken hade tidigare en grundare som var impopulär, men efter påtryckningar från centralbanken byttes han ut och då tog aktien fart igen.

Du var nyligen i Las Vegas på en av världens största konferenser för betalningar, finansiella tjänster och fintech – Money 20/20. Vad tar du med dig därifrån?

– En trend är växande kringtjänster hos betalningsbolagen, exempelvis att kunderna via kortföretag kan betala sina räkningar. Mastercard har ett eget nätverk, där företag kan överföra pengar och därmed knyta till sig företagskunder, vilket blir en direkt konkurrent till bankerna. Jag såg också intressanta exempel på partnerskap, som ett mellan Amazon och American Express, där småföretag som köper med American Express-kort på Amazon får rabatt och möjlighet att köpa på faktura med en kredit på 90 dagar.

Ni har inte Amazon i portföljen, inte heller Googles moderbolag Alphapet, men däremot Apple och Microsoft – Förklaring?

– Amazon får vi inte äga eftersom vi är certifierade som en etisk fond och Amazon tillåter inga fackanslutna. Google är ett jättefint företag, men vi gillar Apple mer. Det är världens finaste telefontillverkare och växer nu inom service med olika tjänster i molnet, exempelvis musik. Microsoft har länge haft en bra molnaffär, men nu prenumererar kunderna också på produkter som Officepaketet. Sista kvartalet i fjol ökade vinsten med 29 procent i årstakt, mycket tack vare prenumerationstjänsterna.

Det tyska fastighetsbolaget Vonovia, som slutligen köpte det svenska fastighetsbolaget Victoria Park, har ni också i fonden. Hur kommer det sig?

– Generellt sett är tyska fastigheter lägre värderade än svenska samtidigt som Tysklands ekonomi är starkare och mer stabil än svensk ekonomi. De tyska fastighetsbolagen har lägre belåning än de svenska. Om man räknar på hur mycket bolagen lånat i relation till värdet på fastigheterna, loan to value, ligger tyska fastighetsbolag på mellan 0,3 och 0,4 medan det snarare är cirka 0,6 i Sverige. Vi har flera tyska fastighetsbolag i fonden, men Aroundtown har bidragit mest till avkastningen. Vonovia äger de inte de finaste lägenheterna, men Tyskland har tagit emot många invandrare och de behöver också någonstans att bo, vilket gör att efterfrågan håller i sig.

Henrik Milton

Förvaltar: Coeli Global Selektiv.

Förvaltat kapital: 4,7 miljarder svenska kronor.

Utv. i år: +16 procent.

Utv. tre år: +60 procent.