I väntan på lyftet

Högre vinster, tillväxt och möjlighet till goda utdelningar. Uppköpsbud och storaffärer. Varför är it-sektorn fortfarande iskall på Stockholmsbörsen?

I USA har tekniksektorn gått upp dubbelt så mycket som Dow Jones de senaste tolv månaderna. Det börjar talas om en ny trend. “Tech is back”, slår den ansedda finanstidningen Barron’s fast på förra veckans förstasida.

“Det har tagit sex år, men dotcom-krashen blir allt avlägsnare i investerarnas backspeglar. Och vägen framåt för teknikföretagen ser, trots en del gropar, öppen och inbjudande ut”, skriver Barron’s.

Det är framför allt de amerikanska konsumenterna som gör den vägen så trevlig och körvänlig. De har tagit över rollen som “early adopters” och driver nu på it-utvecklingen. Trots bolånekrisen köper de gärna multifunktionella MP3-spelare, avancerade GPS-system och både en andra och en tredje laptop till hemmet. Tekniken vävs samman med sofistikerade mobiltelefoner (gärna en Iphone förstås) och det bloggas och umgås på nätet som aldrig förr. Företagen kämpar för att hänga med och, framför allt, för att lyckas slå mynt av den ständigt förändrade verkligheten.

Samma tendenser finns i högsta grad hos svenskarna. Men inte på Stockholmsbörsen. Affärsvärldens it-index har de senaste tolv månaderna sjunkit med 4 procent. Hittills i år är nedgången 17 procent, medan generalindex är upp 2 procent. För hårdvaruleverantörerna är nedgången i år 25 procent och för konsulterna 20 procent. Bäst har det gått för programvarubolagen, som bara är ned 6 procent.

En av förklaringarna till att de svenska it-bolagen inte har samma fina kursutveckling som de amerikanska är att det saknas stora, kända konsumentrelaterade it-bolag på Stockholmsbörsen. Här är det främst business-to-business som gäller. Möjligen kan det också vara så att vi lider brist på en riktig braksuccé. Vi har inget bolag som genom sin fenomenala framgång skruvar upp investerarnas förhoppningar på sektorn och gör dem panikslagna vid tanken på att missa efterföljaren. Vi har inget Apple (upp 117 procent i år).

– Tekniksektorn i USA handlar mycket om extremt stora, globala bolag som Apple och Google. Den typen av bolag finns inte här. Det skulle vara Ericsson i så fall och deras inverkan på it-aktierna har inte direkt varit positiv, säger Greger Johansson, it-analytiker på Redeye.

Det närmaste braksuccé vi kommer är kameraföretaget Axis. Bolagets börsvärde är dock, i jämförelse med USA-jättarna, modesta 11 miljarder. Just it-bolagens relativa litenhet har också legat dem i fatet. Under den skakiga börshösten har investerarna föredragit stora bolag med stabila kassaflöden, och det har här lett placerarnas pengar till bolag som Hennes & Mauritz. Mindre bolag har missgynnats.

– Dessutom är det ju så att de svenska bolagen generellt sett har rapporterat ganska svaga siffror, även om det finns undantag. De är få rapporter som föranlett uppjusteringar av prognoserna. Särskilt gäller det hårdvaru- och mjukvarubolagen, säger Greger Johansson.

Värderingarna i USA har också fått stöd av några extrema och omtalade affärer, inte minst i communitysektorn. Ett exempel är Google som i fjol slantade upp 1,7 miljarder dollar för det då blott tvååriga Youtube och Microsofts färska köp i Facebook, som värderade nätverkssajten till närmare 100 miljarder kronor.

Även i Sverige har det skett en rad affärer, om än med blygsammare värderingar. IBM bjuder 5,2 miljarder för Telelogic och japanska Fujitsu Services 500 miljoner för Mandator. Israeliska Check Point betalade 4,3 miljarder för it-säkerhetsföretaget Protect Data. Mycket talar för att det kan bli fler bud. It-konsulterna är inte särskilt högt värderade, trots att de numera har bra kassaflöden och mycket stabila finanser. Bland mjukvaru- och hårdvarubolagen finns en rad företag som har fungerande produkter men som inte lyckats nå en större marknad. Flera av de här bolagen har straffats hårt på börsen och har nu marknadsvärden på bara några hundra miljoner kronor. De skulle därmed vara en munsbit för ett större bolag. Exempel är tv- och telekomteknikbolaget Tilgin och biometribolaget Precise Biometrics. Ett annat, större exempel är Net Insight, som säljer nätverksväxlar.

– Eftersom vi inte har någon stor hemmamarknad måste bolagen direkt ut på den internationella marknaden. Det är svårt och det tar tid. Många av de bolag som lyckats, som Axis, har hållit på i kanske 20 år och först de senaste fem åren fått snurr på försäljningen ordentligt, säger Greger Johansson.

– Om du har en bra idé i USA går det snabbt att ta in pengar och du har tillgång till en stor hemmamarknad, även om konkurrensen är hög. Då kanske det tar fem till sju år att nå ut, säger Greger Johansson.

Men visst finns det exempel på kursraketer även i Sverige. Axis har klättrat ytterligare 80 procent medan it-konsulterna Cybercom och Softronic båda stigit mer än 50 procent. Orc Software, som säljer handlarapplikationer, är upp 45 procent hittills i år. Trots uppgången är Orc fortfarande en av analytikernas favoriter. Samtliga sju analytiker som följer bolaget har en positiv inställning, enligt databasen Factset. Det är bland annat den starka orderingången, en hög andel repetitiva intäkter och förväntningar om ytterligare marginalförbättringar som gör Orc populärt.

Inte heller Cybercoms uppgång har avskräckt, samtliga fem analytiker som följer bolaget är positiva till aktien. En hög tillväxttakt och ett till synes lyckat köp av AU-system från Teleca lockar. HiQ, med branschens bästa marginaler, är också en favorit. Konsultbranschen är generellt sett lågt värderad, flera bolag värderas till mindre än tio gånger nästa års vinst. Detta trots förväntningar på tvåsiffrig tillväxt i både omsättning och vinst i år och nästa år. Förväntningarna är alltså höga. Om bolagen faktiskt lyckas uppfylla dem den här gången kanske 2008 kan bli året då “Tech is back” på Stockholmsbörsen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Nordic Bridge Fund