Sandström: Rekordstora vindkraftverk – 51 av 60 gick i dvala

Afv har tidigare rapporterat om vindkraftens lönsamhetsproblem. Överetablering och låga priser när det blåser har identifierats som viktiga orsaker.

Driftstörningar har dock hittills fått lite uppmärksamhet. Men det finns tecken på att de allt högre vindkraftverken medfört betydande tekniska problem.

Björntjänst på Björnberget

Med sina 60 turbiner är Björnberget Vindkraft AB utanför Sundsvall ett intressant exempel.

Som en följd av problem med turbinblad från tillverkaren Siemens Gamesa meddelade bolaget den sjunde januari i år på sin hemsida att man “stoppat alla 51 vindkraftsverk med blad från samma tillverkare som det drabbade verket.”

Av bolagets hemsida framgår att vindkraftverken har den största rotordiametern på marknaden.

I ett mail till Afv i mitten av juni meddelade företaget att: “As of today, 44 turbines are operational at Björnberget wind farm, while 16 are waiting to resume operations.”

Vindkraftshaverier löser man alltså inte över en natt. Kostnaderna drar snabbt iväg.

Björnberget fick en rejäl björntjänst från Siemens Gamesa.

Lönsamhetsproblem

Anläggningen togs i full drift 2023, ett år då man uppvisade betydande förluster i linje med branschens genomsnitt.

Färska uppgifter från bolagets årsredovisning visar att 2024 inte heller var någon höjdare.

Björnberget är samägd av två bolag.

Enlight EU Energies kft, belägen i Ungern, men moderbolaget Enlight Renewable Energy Ltd är lokaliserat till Israel.

Prime Swedish Wind Holding I AB ägs till 100% av ett bolag som begåvats med namnet PGEIF MasterHoldCo S.à.r.l. B245062. Beläget i Luxemburg.

“Var försiktig”

På anläggningens hemsida framgår av den senaste uppdateringen att:

“Vi ber besökare i området att fortsätta vara försiktiga och att hålla sig borta från de påverkade turbinerna.”

Försiktighet har inte varit ett signum för den gröna omställningen hittills.

Teknikoptimism vid vägs ände

En hittills ofta bortglömd aspekt av alla gröna debacle har varit att teknikoptimismen löpt amok.

Visst har såväl mikroelektronik som solceller och artificiell intelligens varit föremål för hisnande framsteg.

Visst finns det inspirerande exempel på när hållbar utveckling kunnat kombineras med tillväxt.

Men det finns också fysikaliska lagar och ekonomiska begränsningar. Och när dessa viftas bort ökar risken för baksmälla.

51 skäl till försiktighet

De allt större vindkraftverken har ofta anförts som ett exempel på teknisk utveckling inom vindkraft. De alstrar mer elektricitet, lyder argumentet.

När var senast en större dator förknippades med teknisk utveckling? Den kostar också mer att tillverka.

Större vindkraftverk kostar mer att bygga och verkar också ha medfört mer reparationer och haverier. På Björnberget fick 51 turbiner – med marknadens största rotorblad – gå i förlängd dvala.

Det är ganska logiskt.

Fysikens lagar

Enkla fysikaliska samband gör gällande att vindkraftverk över en viss storlek borde få problem.

Större rotorblad medför att mer elektricitet genereras. Energin ökar med kvadraten på ökningen i radie.

Fantastiskt. Om det inte var för att ansträngningen för materialen också ökar.

De största verken har en radie på runt 85 meter. Ute i vingspetsen ligger hastigheterna mellan 290 och 320 km/h.

Det är svårt att inte imponeras över den ingenjörskunskap som gjort detta möjligt.

Men det är också svårt att inte förfäras över det slitage som alla dessa rörliga delar utsätts för över tiden.

51 turbiner i dvala

Det vore intressant med en breddad och systematisk analys av hur storleken på vindkraftverken påverkar reparationskostnader, antal haverier med mera.

Den som viftar bort fysikens lagar brukar få problem.

På Björnberget hamnade 51 av 60 turbiner i förlängd vinterdvala. Det borde stämma till eftertanke.

Läs mer:

Markbygden konkursmässigt – trots ägartillskott på två miljarder 

17% av Vattenfallbolagets vindkraft reglerades bort

Northvoltägaren skriver ned vindkraften

Varför är vindkraften så olönsam?