Internet – i var banks tjänst

Svenska banker har, internationellt sett, varit tidiga och framgångsrika i att använda internet som marknadskanal. Inget tycktes omöjligt och vid den här tiden förra året ägnade Affärsvärlden ett helt temanummer åt fenomenet internetbanking.

Inte minst satsningar utomlands stod i centrum där svenska banker ämnade dra nytta av sin kompetens och sina teknikplattformar.

Ett år senare går det att konstatera att Sverige fortfarande ligger i täten. Inte tekniskt kanske, där är utlandet i kapp, men marknadsmässigt. Men för svenska bankdirektörer är det inte längre lika roligt att ligga först i det internationella spåret. Marknaden håller på att mogna och nästa år ökar antalet svenska internetbankkunder med kanske måttliga 10 procent. Den marknad som sedan 1996/1997 karaktäriserats av sällsynt hög rörlighet och ständigt ökad tillväxt håller på att stelna.

För strateger i bankbranschen som räknat med långt större tillväxt är detta oroväckande. Misstag och felaktiga investeringar som är gjorda går inte längre att reparera (annat än till höga kostnader) och att stjäla kunder från varandra är inte längre vare sig enkelt eller billigt.

Tonar ned strategi

Inte att undra på att svenska banker mer och mer tonat ned sina internetambitioner. Nu tycks det mer intressant att de internetkontoren som delar i vad man kallar en multikanalstrategi. De andra kanalerna är bankautomater, bankkontor och telefonkontakter. Med sådana breda kundkontaktnät är det lättare att dela upp kundkategorierna efter betalningsvilja. Dyrast ska det förstås vara att träffa en banktjänsteman i egen hög person. Internetkanalen är i stället som skräddarsydd för budgetkunden. Internet sänker bankernas interna kostnader med mer än 90 procent.

Med det synsättet i centrum har följaktligen de internationella satsningarna tonats ned. Ingen svensk bank med självaktning tänker längre tanken att starta en internetbank utan att samtidigt etablera åtminstone några kontor.

Föreningssparbanken har därmed kastat cirka 200 miljoner kronor i sjön eftersom man strax efter nyår beslöt att lägga ner den danska internetbanken innan den egentligen hunnit starta. Samma sak gäller för den tilltänkta fusionspartnern SEB, som i vintras lade ned sin brittiska internetbanksatsning precis innan den skulle lanseras. I båda fallen var problemet det som gäller för all internethandel – nya varumärken kan bara med mycket stora ansträngningar och reklaminsatser räkna med plats i mediebruset. SEB och Föreningssparbanken orkade inte med ansträngningarna och lyckades därför inte.

Nu gäller det i stället för bankerna att resonera på det vis som är naturligt på marknader som håller på att mogna. Det är alltid mer lönsamt att behålla en kund än att rekrytera en ny.

Trängs från alla håll

I den yrvakna situationen befinner sig storbankerna just nu. Och de trängs från olika håll. Fristående konkurrenter tar russinen ur kakan från bankerna samtidigt som stordriftsambitionerna lever kvar.

I den senare frågan har SEB och Föreningssparbanken visserligen blivit försenade i sitt fusionsprojekt. De flesta bedömare tror att affären går igenom, men att samordningsfördelarna blir svåra att räkna hem. Nya strukturaffärer i samma kategori är svåra att förutse. Närmast i tur är en försäljning av Postgirot där det bästa, för konkurrensen, vore om en utländsk bank tog över bolaget.

Samtidigt har det tagit tid för bankerna att förverkliga sina tillväxtambitioner på nätet. Den viktigaste orsaken är kundernas trögrörlighet. Ett exempel är bostadslån. Än så länge är marknaden för bolån på nätet liten (se sidan 51), men den bör växa när bolånespecialister som SBAB och Europeloan kan standardisera och effektivisera sin lånehantering över internet. Större staber och högre administrationskostnader gör att bankerna har små möjligheter att matcha de specialiserade bolåneföretagen.

Mest känd är konkurrensen inom aktiehandel. De renodlade internetmäklarna har länge gått med förlust, men har nu tagit avsevärda marknadsandelar (se sidan 47).

Stora förändringar kommer

Konkurrensen från nischbankerna om vanliga bankkunders lönekonton, sparande och billiga lån, har pågått under lång tid, men än så länge är marknadsandelarna små. Den största nischbanken har ungefär en procent av in- och utlåningen till hushållen.

Men det är inom det här senaste området som den stora förändringen de närmaste åren kan vara att vänta. Marknadsförändringarna har börjat ta fart och med nya banker som Ica, Folksam och LO-banker är det möjligt att det blir lite tuffare att tjäna pengar på den svenska bankmarknaden under de kommande åren.